Författare: Tony Parsons
Sidantal: 317
Förlag: Bokfabriken
Ett recensionsex från förlaget, tackar så mycket.
Handling:
På nyårsafton blir en familj brutalt mördad i ett välbevakat
bostadsområde. En familjemedlem saknas, den yngsta sonen. Mordvapnet, en
slaktpistol som används på boskap, leder kriminalinspektören Max Wolfe till ett
gammalt fall där mördaren, kallad Slaktaren, blev dömd. Nu är Slaktaren
frisläppt men är gammal och döende. Har de nya morden något att göra med
Slaktaren eller är det en tillfällighet och var finns det försvunna barnet?
Mina tankar:
Detta är Tony Parsons andra bok om Max Wolfe, den första
heter Murder Bag (även på svenska). Har inte läst den första men denna kändes
fristående, kanske jag missade lite personlig bakgrund om huvudkaraktären och
personerna runt honom men det var inget som störde handlingen.
Den börjar med ett brutal öppning som kastar dig direkt in i
grymheterna som rör mordet. Det är inte så att den gottar sig i det blodiga men
den är rå och skoningslös rakt igenom hela boken. Man får en liten känsla av
Noir med berättarrösten och det smutsiga och mörka miljömässigt samt
ämnesmässigt som handlingen rör sig i.
Den börjar som en klassisk polisroman med mordet, i detta
fall som sagt rått och brutalt, och fortsätter med polisen som utreder fallet.
Det finns sidospår och hemligheter som kommer fram i ljuset. Det kanske inte är
något överraskande nytt i handlingen men så länge det är bra förpackat,
språkmässigt och handlingsmässigt, som i detta fall så behöver man inte
upptäcka hjulet igen.
Rekommenderar denna till alla som känner för en polisroman
som är lite mörkare och brutalare än det vanliga. Är man trött på den vanliga
trötte polisen med alkoholproblem så är detta boken också då denne lyser med
sin frånvaro. Jag kommer absolut läsa mera av Tony Parsons.
Följ mig på Facebook. eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar