Jenny Töredal: Profetians Svärd

Titel: Profetians Svärd
Författare: Jenny Töredal
Sidantal: 170
Förlag: Visto Förlag 

Ett recensionsex från författaren, tackar så mycket. 

Handling:

Ett slagfält med döda bredde ut sig framför mig. Flämtande drog jag efter andan. Sorgen slog till likt ett knytnävsslag. Stela och förvridna låg de framför mig. Ordens krigare, för evigt frusna i tid. Jag snurrade runt. Det var bleka, stela döda kroppar så långt jag kunde se.
Snyftande satte jag mig på huk bredvid en krigare. Försiktigt smekte jag hans skrovliga kind. Huden var stel, blodlös och kylskåpskall. I hans bröstkorg satt det två pilar djupt inborrade. Oväntat öppnade krigaren ögonen och tog ett fast grepp om min arm.
-Det är början på slutet. Älvkorsets bärare.

Mina tankar:

Detta är tredje och sista delen i fantasyserien om Ella. Det är en fantasyserie som passar unga vuxna och uppåt.

Då det är sista delen i en serie så skall man ha läst de två tidigare böckerna innan man läser denna. Denna tar vid nästan direkt efter förra boken. I början av boken så får man lite uppfriskningar om vad som hänt, detta kan vara bra då man, som jag, läste förra boken när den kom ut för över året sedan.

Precis som de två tidigare delarna så är denna skriver i jag-form. I och med det så detta så följer man huvudkaraktären väldigt nära, vi ser allt som händer i hennes ögon. Är hon inte i handlingens centrum så får vi inte uppleva det direkt utan får ta del av det i andra hand när hon får reda på saker som hänt.

Handlingen är på ett sätt avskalat och breder inte ut sig som stora episka berättelser inom fantasy brukar göra. Detta kan man se på både gott och ont. Om det är skrivet på rätt sätt så kan episka berättelser vara riktigt härliga att grotta ner sig i, men om författaren bara fyller ut utan att komma någonstans så faller det. Då kan det faktiskt vara bättre att gå denna väg och inte göra det så episkt och fokusera på en person och dennes del av händelsen. Det är en episk händelse som boken tar upp, det klassiska med den store onde som vill härska över allt och kampen mot ondskan, men den berättar det på ett icke-episkt sätt. Låter kanske lite paradoxalt och svårförståeligt, men jag tror att när man läser boken kommer att förstå vad jag menar.

Frågan är när man läser sista delen i en serie om den får ett avslut, det tycker jag absolut att den får. Man knyter ihop allt, eller i alla fall det viktiga, som har byggts upp i de tidigare delarna. Det som lämnas öppet är precis det som skall lämnas öppet när man lämnar en värld och det är att det finns saker som visar att världen kommer att fortsätta att leva och växa, kanske utvecklas åt något håll. Detta gör, precis som det skall, att man känner att man inte är riktigt redo att lämna världen, det finns mer. Men jag tror inte det kommer att komma något mer om denna värld, det är nu fritt i läsarens egen fantasi att tänka på vad som kommer att hända härnäst.

Det är ett lättsamt och behagligt språk som tar en in i denna värld. Nu när författaren är klar med denna serie skall det bli intressant att se vad hon tar sig an för projekt efter denna. Jag ser fram emot med en nyfikenhet att se vad som kommer att dyka upp i framtiden.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Älvkorset
De Dödas Dolk

Häftad Bokus Adlibris
E-bok Bokus Adlibris

Följ mig på Facebook eller Instagram 
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur  
Bokbloggar.se

Sara Dalengren: Vinterdrottningen

Titel: Vinterdrottningen
Författare: Sara Dalengren
Sidantal: 23
Förlag: Seraf Förlag

Handling:

Vilse i den mörka vinterskogen, är Eldar och hans lillasyster utlämnad åt kyla och rovdjur. När den oväntade räddningen kommer är det nästan för sent. Men allt har ett pris och Eldars överlevnad får konsekvenser.

Mina tankar:

Detta är en novell som har varit med i jul-antologin Jul Igen, som kom ut 2017. Under bokmässan i Göteborg så hade Seraf Förlag tryckt upp denna och fyra andra noveller i speciellt för mässan. Sara Dalengren har tidigare skrivit tre böcker i serien Flocken och ett antal noveller. Detta är mitt första möte med henens texter, jag läste denna först i antologin men denna skall vara en förlängd version av den som ingick i antologin.

Det ligger en förtrollad stämning över handlingen. Den utspelar sig i jultider, så den passar sig kanske bäst att läsa då. Den målar upp en riktig vinter med snö och kyla, den säger inte rakt ut vilken tid den utspelar sig i men det känns som det är äldre tider i alla fall.

Precis som i de gamla sagorna så finns det en slags dysterhet och mörker som ligger över den som ett täcke. Det känns som en kyla, inte bara i form av väder utan även fattigdom och utsatthet, men i allt detta så finns det ändå en värme och ett slags hopp.

Författaren har fått till en härlig stämning, precis som det skall vara i en julsaga. Med ett säkert språk så tar hon oss med till en riktig vinter med kyla och en fara men ändå en skönhet.

Följ mig på Facebook eller Instagram 
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur  
Bokbloggar.se

Andrea Grave-Müller: Fröken Starks Patent

Titel: Fröken Starks Patent
Författare: Andrea Grave-Müller
Sidantal: 47
Förlag: Catoblepas Förlag

Handling:

En ung man har ett tips till anrika Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning: en viss fröken Stark har ansökt om patent på en dokumentreplikator som kommer att revolutionera kopieringsbranschen – men spelet om fröken Starks patent är ett spel av svartsjuka och dolda motiv. Vi befinner oss i det tidiga 1900-talets Göteborg där avancerade ångmaskiner står för framtidstron, pengar satsas på matcher mellan ångdrivna mechs, kärlek ibland måste döljas och där en enkel lärarinna med smak för mekanik en gång fick en lysande idé.

Mina tankar:

Andrea Grave-Müller har tidigare gett ut Runristaren, en novellsamling som verkligen gav mersmak och man ville att några av novellerna i boken skulle ha varit egna böcker i sig då man kände att det fanns mer att berätta. Hon har även medverkat i ett antal antologier.

I denna bok så lyckas hon än en gång att måla upp en händelse som känns större än den berättelse som vi får ta del av. När man har läst denna novell så känns det som att man har läst en bit av en roman, man vill veta vad som kommer att hända härnäst. Nu är det inte så att berättelsen inte får ett avslut, det får den, men man känner att det finns mer att berätta i denna version av världen samt just om dessa karaktärer som vi möter. Varje karaktär känns som om de har en historia runt sig som vi bara får skymta. Så än en gång så lyckas Andrea att skriva en berättelse som ger mersmak tack vare sin förmåga att skapa levande karaktärer och en intressant bakgrundshistoria.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Runristaren

Följ mig på Facebook eller Instagram 
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur  
Bokbloggar.se