Titel: Gravplaneten
Författare: Oskar Källner och Karl Johnsson
Sidantal: 237
Förlag: Rabén & Sjögren
Ett recensionsex från förlaget och författaren, tackar så mycket.
Baksidestext:
Alice och Elias och deras vänner på rymdskeppet Stillheten har kraschat på Umbezra,
det gamla Imperiets gravplanet. Där vandrar bara de döda. Påstås det. Men så får
de in en nödsignal från mamma. Hon verkar också befinna sig på Umbezra. De
försöker hitta henne, och jagade av fiender tvingas de bege sig ner i de
uråldriga katakomberna, där ohyggliga varelser och fasansfulla upptäckter väntar…
Mina tankar:
Detta är tredje boken i Oskar Källner och Karl Johnssons serie Imperiets
Arvingar, ett episkt rymdäventyr som riktar sig till barn.
Då detta är tredje delen i en serie så rekommenderar jag att man skall ha läst
de tidigare böckerna i serien för att hänga med bäst. Denna tar vid direkt där
andra boken slutade.
Än en gång så bjuds vi på ett härligt äventyr, om man har läst de tidigare böckerna
så vet man vad man har sig att vänta även med denna bok. Det är fartfyllt och
spännande, det händer saker hela tiden. Sedan finns det hyllningar till andra
verk inom sf, både filmer som böcker, en del kan vara så att jag läser in för
mycket i vissa scener och att jag är påverkar av allt jag läst och sett i
genren.
I denna bok så får vi veta ännu mer om detta universum som Oskar Källner har
byggt upp. Jag gillar att vi för varje bok får en bredare kunskap om vad det är
som pågår, det kommer i lagom doser och bygger upp handlingen i den röda tråden,
som följer med hela serien, sakta men säkert. De två syskonen som serien
handlar om försöker samla sina tankar om vad de fick reda på om sig själva i
förra boken, allt samtidigt som de och deras nya vänner undersöker den planet,
som de kraschat på, för att hitta en väg bort från den.
Med tanke på titeln på denna bok, Gravplaneten, så kan man tänka sig att denna
bok är lite mörkare och lite mera skrämmande än de tidigare böckerna. Det är
det absolut, det kan vara så att det förekommer varelser i denna bok som kan
komma att ge rysningar. Sedan att en hel planet är en gravplats för rymdskepp,
detta lämnar ju också en kall kåre längs ryggen. Men det blev aldrig så hemskt
att det skulle klassas som rysare, och att den håller sig på den sidan av gränsen
för skräck är något jag tror att Oskar Källner vill hålla sig på, han vill göra
det lite hemskare och mörkare i denna bok men ändå inte gå över gränsen.
Det är en riktigt bra sak som Oskar Källner har här, med varje bok så kan han
ändra lite på stilen i böckerna i serien beroende på vart den utspelar sig. Ett
riktigt smart koncept.
Många viktiga ämnen lyser starkt i bakgrunden av äventyret. Det finns det viktiga
i familjeband, att man kanske finner vänner på oväntade platser som blir så viktiga
för en att de blir en familj. Mod, att våga lita på både sina styrkor och brister,
att inte vara rädd att be om hjälp.
Som vanligt är det ett lättsamt språk med ett bra driv i handlingen, allt för
att fånga intresset på de som böckerna riktar sig till först och främst. Det är
lagom med miljöbeskrivningar för att få en bra bild över planeten som karaktärerna
befinner sig. Karaktärerna får ett bra djup så att de blir levande för en. Även
om det är en barn/ungdomsbok så finns det mer i handlingen, som jag sagt om
tidigare böcker i serien så litar Oskar på sina läsare att de hänger med även
om man lägger in lite djupare tankar och komplexare handling. Han överförklarar
inte sakerna utan låter läsaren bearbeta och tolka det själv.
Vi skall inte heller glömma att nämna att boken är fylld av härliga bilder
gjorda av Karl Johnsson, de kompletterar handlingen på ett riktigt bra sätt.
Snygga bilder som hjälper till att ta oss till platserna som karaktärerna
besöker.
För åldersgruppen som boken riktar sig till så kan jag tänka mig att detta är
en bok, och hela serien för den delen, som de kommer att älska att läsa. Det
bästa är att för mig, som inte egentligen tillhör gruppen som den riktar sig
till, fick ut väldigt mycket av boken, detta är perfekt om boken skall högläsas.
Det var en riktigt härlig läsning och jag ser verkligen fram emot att fortsätta
läsa denna serie.
Omdömen om tidigare böcker av författarna:
Oskar Källner:
Disekvilibrium
Bortförda (Imperiets Arvingar #1)
Järnrosen (Imperiets Arvingar #2)
Karl Johnsson:
Vei Bok 1
Vei Bok 2
Inbunden Bokus Adlibris
E-bok Bokus Adlibris
Följ mig på Facebook eller Instagram
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar