Författarporträtt: Ida Öhnell

Foto: AnnaCarin Isaksson

Berätta lite kort om dig.

Jag är konst- och kulturhistoriker och jobbar på Göteborgs naturhistoriska museum. Uppvuxen är jag på landet i Ulricehamns kommun i Västergötland. Jag skriver böcker och illustrerar lite av varje, så jag håller på med både text och bild. Min bok Trollkarlens arvinge gav jag ut själv via en Kickstarter-kampanj 2016. Den är alltså en av Sveriges första crowdfundade romaner och fick därmed en del uppmärksamhet i tidningar och magasin, samt andrapris i Selmapriset 2017. Sedan illustrerade jag Kungariket utan Namn åt författaren Arie D., Belletrist Publishing 2018. Jag har även illustrerat åt bland annat Lorensbergsteatern och Riksteater Väst.

När och vad väckte ditt intresse för fantastiken?

Mitt intresse för fantastiken har alltid funnits där genom att mamma läste bland annat Narnia och Kung Arthur för mig. Som ung tonåring, när jag började läsa Sagan om Belgarion, Aurian och Sagan om Drakens återkomst, så förstod jag att det fanns en viss genre som fyllde mitt intresse för den mystiska sagan. Men om jag ska vara helt ärlig så blev jag fort besviken på fantastiken med sina ”perfekta” macho-män och platta kvinnoporträtt. Än argare blev jag när jag förstod att Tolkien systematiskt strukit alla de fantastiska kvinnoporträtt som finns i Vikingasagorna och istället skapat en ”ur-manlig arketyp” som många senare författare köpt rakt av. Så mitt förhållande till fantastiken har varit och är komplicerad även om jag absolut ser mig själv som författare inom genren - Och det händer mycket som förändrar genren hela tiden.

Vem eller vad har inspirerat dig till att skriva och när började du skriva?

Jag skrev innan jag kunde skriva, gjorde små strippar med bilder och låtsastext som jag läste högt från. Så jag vet bara att jag alltid har gjort det. Men det är klart att det måste ha påverkat att jag växte upp i ett hus fullt med böcker.

Någon författare (eller annan person) som har betytt mycket för ditt eget skrivande?

Astrid Lindgren, C.S. Lewis, Maria Gripe, Don Rosa och många fler! Men mest har jag nog varit intresserad av en äldre berättartradition där vi inte kan veta vem som är upphovsperson eller vem som har skrivit ner dem. Gamla sägner som Kung Arthur, Vikingasagor eller Bröderna Grimms samlade folksagor. Jag har också funnit mycket inspiration till mitt skrivande bland illustratörer/konstnärer: Johan Bauer, P.J. Lynch, Arthur Rackham, Jenny Nyström, Anastasia Arkhipova och många fler!

Vad tycker du är svårast och lättast/roligast att skriva?

Dialog är helt klart det jag uppskattar mest. Det är då jag går in i huvudet på karaktärerna på ett mycket påtagligt sätt och storyn får ett eget liv. Jag tycker också om att skriva miljöbeskrivningar och stämningar, men det är ett helt annat tänk för mig så ofta skriver jag dialogen först och lägger in miljö och annat efteråt. Action är svårt att skriva men på något vis så blir det alltid mycket action i mina böcker ändå! Haha

Hur ser din skrivprocess ut?

Jag lägger jag upp en mycket luftig dramatisk kurva med de viktigaste händelserna. Det måste finnas plats att gå andra vägar annars låser jag mig i skrivandet och det blir inte alls bra. Berättelsen måste få leva själv och liksom skriva sig själv. Man vet aldrig vart dialogen leder när karaktärerna får säga sitt (!) så luftigt schema är bra!

Hur lägger du upp ditt skrivande kontra arbete, familjeliv?

Jag har valt att inte jobba fulltid, utan jobbar 60 % på museet. Om jag kommer fortsätta så får framtiden visa men just nu fungerar det bra.

Berätta någonting som du tror att dina läsare inte känner till om dig.

Haha, att jag vet allt om höns! Jag har vuxit upp med höns och min pappa har dem fortfarande, så varje vår kläcks nya kycklingar 😀

Är det något du brinner extra för och gärna lyfter fram i dina texter?

Jag brinner för komplicerade karaktärer och trovärdig dialog. Att det inte ska ha någon betydelse om det är en kvinna, en man eller annan, alla ska få vara både onda och goda, fula och snygga, svåra och lätta, glada och ledsna. Jag försöker undvika stereotypa karaktärer så långt jag kan. Jag brinner även för historia och den äldre sagotraditionen och jag vill överföra det intresset på mina läsare.

Vad är det konstigaste/udda du gjort för ett bokprojekt?

Samlar nog mer på inspiration/research från resor till storslagen natur och historiska platser, samt spännande samtal med människor, än just testar saker. Men kanske det märkligaste är en prova-på-dag i fäktning i London.

Vad kan du berätta om vad du har på gång härnäst?

Jag har skrivit klart uppföljaren till Trollkarlens arvinge, den heter Häxans lärling (manus-namn), och vi får se om jag lyckas ge ut den också. Annars håller jag även på med ett eget bilderboksprojekt, ett gemensamt musikteaterprojekt och har några ofärdiga manus i datorn som väntar ivrigt på bearbetning.

[Bibliografi]

Trollkarlens arvinge, 2016
Kungariket utan Namn (illustratör), 2018
Häxans lärling (outgiven), 20??