Författarporträtt: J.F. Wren

Berätta lite kort om dig.

Jag heter Johan Wren med mellan namnet Fredrik därav att det står J F Wren på mina böcker. Jag bor på en gård strax söder om Örebro.

2009 var jag dock med om en allvarlig olycka, hamnade på intensiven och blev kvar där i över fyra månader. Enligt vad som berättats för mig i efterhand borde jag inte överlevt, alla de blodförgiftningar och den organsvikt som drabbade mig borde tagit mitt liv. Nu överlevde jag ändå trots statistiken.

En sjuksköterska gav mig en skyddsängel i present, hon menade att jag måste ha haft åtskilliga sådana (det tror för övrigt jag också). Efter min långa sjukhusvistelse fick jag så komma hem igen, jag blev sakta bättre, mina ben hade förtvinat av alla mediciner jag fått så jag sitter numera i rullstol. Efterhand började jag läsa igen, först sakta men sedan mer och mer, skillnaden nu var att det var något nytt, något fanns i mitt sinne, jag till och med drömde om det.

När och vad väckte ditt intresse för fantastiken?

Jag har alltid läst mycket, i barndomen började det med Tvillingdeckarna av Sivar Ahlrud och Enid Blytons Fem böcker. Men första minnet av fantasy var som för så många andra Tolkien. En hobbits äventyr är en fantastisk bok och det är imponerande att den skrevs på 1930 talet långt innan datorerna fanns. Hur Tolkien lyckades hålla ordning på alla karaktärer är en bedrift. Senare har jag läst allt från David Eddings till Katharine Kerr.

Vem eller vad har inspirerat dig till att skriva och när började du skriva?

Jag har aldrig haft något sug efter att skriva själv, jag gillade inte ens att skriva uppsatser i skolan.

Men allt ändrades efter ovan nämnda olycka. Helt plötsligt hade jag en historia i huvudet som försökte göra mig uppmärksam på att den ville bli skriven. Jag har ingen aning om var den kom ifrån, men jag visste att den gamla stenbron i Hova, som man passerar när man reser längs E20 mot Göteborg från Örebro var en central del i berättelsen.

Någon författare (eller annan person) som har betytt mycket för ditt eget skrivande?

Även jag har ju läst Stephen Kings ”instruktionsbok i skrivande” och som jag nämnde i förra frågan har jag aldrig haft ambitionen att skriva men nu blev det så ändå. Historien finns i mitt inre och jag skriver ner den. Men som svar på inspirerande författare så är det allt från nämnda Mr. King till Björn Hellbergs böcker om kommissarie Sten Wall.

Vad tycker du är svårast och lättast/roligast att skriva? (Miljöbeskrivningar, dialog, action m.m.)

I min första bok (Stenbrons hemlighet) hade jag stora problem med tempus, blandade friskt. Hade en oerhört bra redaktör med på resan som gav mig värdefulla råd. Jag kan fortfarande falla tillbaka i likartade problem men jag tycker själv att jag blivit bättre.

Det som jag tycker är roligast är att skriva är dialog mellan karaktärerna. Det är ibland svårt men det är samtidigt där du kan få till bra händelser och med det menar jag humor, sorg och allehanda känslor.

Hur ser din skrivprocess ut?

Jag har historien klar för mig innan jag börjar. Skriver lite kort om vad som ska hända i de olika kapitlen. Sen skriver jag bara på tills det är klart. Första boken tog ca: Fyra månader att skriva, del två ”Den röda spiran” tog längre tid. Där var jag ju tvungen att förhålla mig till vad som hänt i del ett.

Hur lägger du upp ditt skrivande kontra arbete, familjeliv?

När jag väl skriver så skriver jag på heltid, eller nästan i alla fall. Sen kommer ju det stora arbetet med redigering och allt annat som ska till för att det ska bli så bra som möjligt. Sista momentet har varit att korrektur lyssna på uppläsningen av ljudboksutgåvan. Där har jag haft en oerhörd tur som fått Frans Liljenroth som inläsare av de svenska utgåvorna. Han är enligt mig en av Sveriges bästa uppläsare. Som det varit nu så tar översättningen vid efter detta. Mina två första böcker är översatta till engelska och även där har jag haft tur med både en förnämlig översättare och en fantastisk uppläsare. (Neil Betteridge respektive Jez Jameson)

Vart skriver du? Hur ser din skrivplats ut?

Som jag nämnt bor vi på en gård och jag har förmånen att ha flera hus att välja på men vi har en inredd gammal drängstuga där jag idag utför allt skrivarbete.

Berätta någonting som du tror att dina läsare inte känner till om dig.

Har varit DJ och varit på många stora festplatser och folkparker genom åren.

Är det något du brinner extra för och gärna lyfter fram i dina texter?

Jag vill skriva berättelser för att läsaren ska kunna leva sig in i historien. Min önskan är att de ska kunna känna att de befinner sig på platserna som finns i böckerna. Riktigt se dem framför sig. Så i mina böcker förkommer inga medvetna pekpinnar om hur t.ex. klimatet ska räddas.

Vad är det konstigaste/udda du gjort för ett bokprojekt?

Gör nog inga udda saker inför skrivandet, fördelen med fantasy är ju att det är påhittade världar även om jag blandar och har med en del från Sverige och andra platser. Försöker läsa på det jag kan om orter som nämns i texten för att få det så rätt som möjligt. En rolig sak som kanske kan tolkas som udda är att jag på flera mässor och signeringar haft både Agnes och Naz-Halham med live. De har gestaltats av två personer från tv-serien Tjuv&Polis som gått på SVT.

Vad kan du berätta om vad du har på gång härnäst?

Del tre i serien ”Sägnen om Amornia” Silverdrakens återkomst har nyligen släppts i pappers och e-boks format och idag när detta skrivs (202-11-15) har ljudboken premiär. Jag har börjat på del fyra som kommer att heta Demondolken, min tanke är att ha manuset klart för redigering till våren 2022.

[Bibliografi]

Stenbrons hemlighet (Whip Media, 2019)
Den röda spiran (Whip Media, 2020)
Silverdrakens återkomst (Whip Media, 2021)

Engelska utgåvorna

The secret of the stone bridge (Whip Media, 2021)
The crimson sceptre (Whip Media 2021)