Åsa Hellberg: Den femte dagen

Titel: Den femte dagen
Författare: Åsa Hellberg
Sidantal: 332
Förlag: Bokförlaget Forum

Baksidestext:

Regnet piskar, höstens första storm är på väg in över Kosteröarna och en död kropp ligger på strandremsan vid bryggan. Huvudet är vridet i en onaturlig vinkel och runt halsen hänger ett rep. Polisinspektör Vega Varg tvingar sig att se närmare på den döde, trots att hon allra helst vill titta bort. Det är lintotten Fredde som lekte med hennes barn och som hon sett växa upp. Vad hände? Vem tyckte att han förtjänade att dö?

Senare samma dag försvinner den norska kvinna som upptäckte kroppen. Eftersom hon är känd i skvallerpressen och gift med en politiker dras norsk polis in, och Vegas bäste vän, brottsutredaren, Leopold Posse, anländer från Oslo till Koster.

Ledtrådarna spretar, vittnen vägrar avslöja vad de vet och Vega och Leopold famlar i blindo. När ännu ett mord sker står de handfallna. Vad handlar det här om egentligen?

Mina tankar:

Detta är den första delen i serien Kostermorden. Denna kom ut 2025 och andra delen, Ske din vilja, har precis kommit ut.

Åsa Hellberg har flera böcker bakom sig, då först och främst feel good. Denna är, om jag inte misstar mig, hennes första deckare.

Det är något speciellt när man läser en bok som utspelar sig i en miljö som man känner till, om man sedan är uppväxt och bor där så blir det lite mera extra. Just denna bok utspelar sig på Kosteröarna, som jag misstänker de flesta har i alla fall hört talas om. Jag bor i lilla Strömstad, staden som öarna ligger utanför i skärgården. Så det var med spänning som jag började läsa denna bok, dock skall det tilläggas att jag nästan aldrig varit ute på Koster.

Det börjar spännande med att några norrmän är ute och paddlar runt Kosteröarna. De stöter på en död person när de går iland. Detta är starten på detta stämningsfulla och mystiska fall. Boken utspelar sig under bara några dagar men även med en del tillbakablickar som leder fram till vad det var som hände.

Man märker att författaren har en del böcker i bagaget, samt att det är feel good, för i dessa är det viktigt med uppbyggnaderna av karaktärerna och deras relationer till varandra. Men denna bok är verkligen ingen feel good när det kommer till detta, nästan motsatsen. Det knakar i relationerna och är inte så sockersött, mera mörkt och bitter, men inte nattmörkt.

Författaren lyckas väva ihop en historia som både är spännande, när det kommer till utredningen, men även intressant när det kommer till relationsbiten. Jag vet att det finns de som när de läser deckare vill avstå från relationsbiten, det är fallet och spänningen. Jag tycker själv att båda sakerna fungerar, det är på vilket humör man är på. Vill ändå säga att jag tycker att det är en bra balans mellan utredningen och relationerna.

Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en underhållande och spännande deckare, en bra start på en serie. Och ja, jag kände igen min stad, även om den till största delen utspelade sin på Koster, vilket jag verkligen gillade.

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Jeanette Bergenstav: Havsgrav

Titel: Havsgrav
Författare: Jeanette Bergenstav
Sidantal: 467
Förlag: Norstedts

Baksidestext:

Längst ut i Bohusläns havsband samlas en grupp främlingar för att förändra sina liv. Den karismatiska retreatledaren utlovar rening från skam och skuld. Men till vilket pris? När tillvaron på den karga ön tar en mardrömslik vändning är det omöjligt att veta vem som är vän och vem som är fiende.

I en annan del av skärgården kämpar journalisten Jennifer Sundin mot sina egna demoner. När en ung kvinna hittas död i vattnet dras hon in i fallet. Kvinnans förflutna visar sig innehålla både våld och mörka hemligheter.

Efter att en man lämnats att dö, fastsurrad på grunt vatten med skärsår över hela kroppen, slår sig Jennifer samman med fotografen Petter och polisen Strömberg. De inser att de jagar en mördare med smak för det grymma och spektakulära – alltid med en koppling till havet.

Mina tankar:

Detta är den tredje delen i serien om journalisten Jennifer Sundin. De tidigare heter Syndoffer och Nattrov. Denna kom ut 2024.

Jag rekommenderar att man läser böckerna i rätt ordning, själva händelsen i boken är fristående men det är en del saker som rör de återkommande personerna som man förstår bättre genom att ta i rätt ordning.

Detta är en bok som verkligen tar tag i en och släpper inte taget. Det är medryckande och spännande från första sidan. Jeanette Bergenstav kan verkligen det där med att skapa stämning i sina böcker, både när det kommer till miljö och intrig.

I stället för en polis som utreder ett fall så har vi en undersökande journalist. Det är härligt att ibland bryta av med någon annan i centrum när man läser en deckare, samt att journalister kanske inte alltid behöver följa alla regler och lagar som de flesta poliser behöver följa, finns ju undantag i litteraturens värld bland dessa också.

Det är inte bara spännande utan det finns ett djup, inte bara i bakgrunden av fallet utan i karaktärerna, speciellt då journalisten Jennifer Sundin. Hon är en slags alter ego av Jeanette, inte bara att hon är journalist, hon lider också av kronisk smärta. Detta skildrar hon på ett så bra sätt, hur vardagen kan vara, hur man kan ha bra och dåliga dagar. Jag själv lider också av detta, inte till denna grad som i boken och författaren själv, men jag känner så igen det. Jag har mera en stelhet än smärta, men kroppen tar emot när man gör vissa vardagliga sysslor. Så boken träffar rätt på ett personligt sätt för mig.

Det är ett bra språk som flyter på bra, det är fylligt och målande samtidigt som det är lätt att ta till sig. Intrigen är lite klurig men det blir aldrig för komplicerat så att man förlorar sig i svängarna. Det finns kapitel som är tillbakablickar som fördjupar handlingen och stegvis lägger fram pusselbitarna.

Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en solid deckare som bjuder på spänning, stämningsfulla miljöer och gripande intrig.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Syndoffer (Jennifer Sundin #1)
Nattrov (Jennifer Sundin #2)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

David Baldacci: Attentatet

Titel: Attentatet
Författare: David Baldacci
Sidantal: 431
Förlag: Bokfabriken

Baksidestext:

När USA:s regering måste eliminera landets allra värsta fiender, kallar man in Will Robie, landet skickligaste lönnmördare. Ingen kommer i närheten av Robies talang. Ingen utom Jessica Reel. Även hon är en professionell lönnmördare, lika skicklig och livsfarlig som Robie. Och nu har hon hoppat av och vänt sina vapen mot personer i den egna organisationen.

Regeringens uppdrag till Robie är tydligt: få tag på Reel, död eller levande. Bara en mördare kan fånga en annan mördare, menar man. Men i sin jakt på Reel inser Robie snart att saken är mer komplicerad än vad han fått reda på. Reels attacker mot sin egen organisation döljer ett större hot, ett hot som skulle kunna skaka USA:s regering i grunden och sända ut chockvågor över hela världen.

Mina tankar:

Detta är den andra boken om Will Robie, en statligt anställd lönnmördare. Serien inleddes med De oskyldiga. Denna kom ut 2013.

Det går bra att läsa denna utan att ha läst första, men ändå rekommenderar jag att man börjar från början. Det finns bitar i handlingen som hänvisar till saker från förra boken, men inte till den gränsen att man har svårt att hänga med.

David Baldacci är en författare som inte behöver någon direkt närmare presentation, han är en av de största, om inte den största, när det kommer till spänningsromaner som rör sig bland statliga organisationer. Sedan debuten med Absolut makt 1996 har han gett ut över 50 böcker.

Som sagt ett kännetecken på hans böcker är spelet i och mellan statliga organisationer, då först och främst inom USA. Inte sällan så förekommer konspirationer och personer på höga positioner som inte kanske alltid har rent mjöl i påsen.

I denna bok så förekommer absolut en del av dessa ingredienser som man är van vid när man tar upp en bok av Baldacci. Här har vi Will Robie, en lönnmördare som regeringen anställt för att få bort landets värsta fiender. När en annan lönnmördare verkar ha bytt sida får Will i uppdrag att ta hand om problemet. Men allt är kanske inte som det först verkar.

Vi bjuds på en fartfylld upplevelse som innehåller både spänning och underhållning. Jag känner att det låter lite kliché att beskriva det filmiskt, men har ingen annan bättre beskrivning och tror att de flesta känner igen när man säger att en bok känns som det.

Detta är hans, om jag räknat rätt, hans 26:e bok så språket, det vill säga hans berättarspråk, har han hittat sedan flera böcker. Det sitter precis där det skall, han har slipat till det och det flyter på. Det är lätt att ta till sig och även om det är invecklat när det kommer till intrigen så tappar man aldrig översikten på den.

Huvudkaraktären är, som vanlig, när det kommer till Baldaccis böcker mer eller mindre en actionhjälte. Kan inte beskriva det på något annat sätt, det är lite som klassiska 80-tals hjältarna som mer eller mindre var en enmans armé och klarar av allt. Det kanske inte alltid är helt trovärdigt, men ibland så behövs det en sådan karaktär. Det roar och underhåller.

Omdömen om andra böcker av författaren:

Geniet (Sean King & Michelle Maxwell #3)
Samlarna (Kamelklubben #2)
Förrädarna (Kamelklubben #3)
De rättfärdiga (Kamelklubben #4)
Dubbelspel (Sean King & Michelle Maxwell #4)
Till varje pris
De sammansvurna (Kamelklubben #5)
Dagen noll (John Puller #1)
De oskyldiga (Will Robie #1)
Jakten på Amos Decker (Amos Decker #1)
De bortglömda (John Puller #2)
Lång väg till rättvisa (Atlee Pines #1)
Minuten före midnatt (Atlee Pines #2)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tycker om boken: Bokbloggar

Anna Karolina: Sjusiffrigt

Titel: Sjusiffrigt
Författare: Anna Karolina
Sidantal: 385
Förlag: Bookmark

Baksidestext:

En sen kväll kidnappar Julia, Carla och Nikolina en ung miljardär. De är väl förberedda, synkade och stenhårda. Ingenting kan gå fel.

Men när lösensumman uteblir tvingas de till nya brott.

Allt kompliceras ytterligare när miljardären hamnar på sjukhus där Julia är läkare. Hon faller handlöst för sin patient.

Under tiden arbetar sig polisen allt närmare kidnapparna, men har svårt att tro att det är kvinnor som ligger bakom de råa brotten.

Mina tankar:

Detta är den första delen i serien D-falangen. Denna kom ut 2017 och nu i år så kommer fortsättningen.

Innan denna så har Anna skrivit böcker om Amanda Paller och även i den serien så rör vi oss bland personer som kanske inte gör allt lagligt, även om det finns en kärna i händelserna som visar att de vill göra något gott.

Här vrids det upp ytterligare ett steg. Vi har tre kvinnor som kidnappar en miljardär för att kräva lösensumma, vill inte gå in på varför de gör det, men det finns orsaker som berättigar det på något sätt. Men kidnappningen får inte det utfallet de tänkt sig och det är starten på en intensiv jakt, dels för sanningen för polisen, dels för kvinnorna att låta sanningen komma fram.

Anna har en förmåga med sina böcker att skapa tät spänning med intressanta personer. Det finns ett driv i hennes text som gör att det blir svårt att lägga ifrån sig boken. Denna är inget undantag.

Även om det finns fördjupningar i karaktärerna så låter hon inte handlingen spreta ut i flera trådar som i vissa böcker kan kännas på gränsen till onödiga. Nej det är full fokus på den centrala handlingen och de trådar som finns runt den spelar en stor roll i just detta.

Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en fartfylld och spännande deckare som håller sig lite borta från standarddeckaren där vi har poliser som skall utreda ett brott. Tänk mera som filmen Heat fast i stället för bankrånare så har vi kidnappare, samt att de kanske inte är riktigt så grovt kriminella.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Stöld av babian (Amanda Paller #1)
Står dig ingen åter (Amanda Paller # 2)
Förlorat ansikte (Amanda Paller #3)

Följ mig på Facebook eller Instagram 
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar.se

Mats Ahstedt: Hanteraren

Titel: Hanteraren
Författare: Mats Ahlstedt
Sidantal: 319
Förlag: Bokfabriken

Baksidestext:

Klockan är 22.22 när Ella Werners telefon ringer, och en röst säger: "Han är död." Sedan bryts linjen.

Ella Werner anar att det handlar om hennes infiltratör Christer Quist. När hon kontrollerar uppgiften får hon beskedet att en utbrunnen bil påträffats i ett vägdike och att kvarlevorna efter föraren stämmer in på hans signalement. Vem kände till att hon var hans hanterare?

Ett vittne, journalisten Mia, tipsar polisen om att den misstänkta bilolyckan i själva verket kan handla om ett mord. Polisutredningen hinner knappt påbörjas innan det uppdagas att infiltratören hade en tvillingbror. Är det i själva verket han som är mördad - av misstag? Ju närmare lösningen Ella kommer desto farligare blir det för henne själv och inte minst för Mia, polisens enda vittne.

Mina tankar:

Detta är den sjätte delen om profileraren Ella Werner.

Jag rekommenderar att man läser böckerna i rätt ordning för att få ut det mesta när det kommer till karaktärernas utveckling, vad som händer i deras liv, genom serien. Fallet i sig är fristående så det är inga problem i att hänga med i det, men det är alltid kul att ha lite mera kött på benen.

Som vanligt när det kommer till böcker av Mats Ahlstedt så är det ett rätt så högt tempo, inte det högsta på marknaden utan han ligger mera på en nivå som man i alla fall får tid att andas mellan tempohöjningarna.

Denna bok hänger ihop med förra boken, Guldmakaren. I den fungerade Ella Werner som en hanterare åt en infiltratör, Christer Quist. Det börjar med en utbrunnen bil och att Ella i samma ögonblick får ett kort telefonsamtal. Ella kopplar snabbt ihop händelsen med sin infiltratör.

Vittne till bilbranden blir journalisten Mia, som sett saker som gör att man misstänker ett brott. Allt detta läggs ihop och det blir en farlig jakt på sanningen i den undre världen.

Mats Ahlstedt skriver även en annan serie, om polisen Fatima Wallinder. Han har börjat med att låta sina två karaktärer, och även andra bikaraktärer, att förekomma i båda serierna. Även i denna så dyker Fatima upp och spelar en stor roll. Detta är en rolig grej för de som följer båda serierna.

Språket är lätt att ta till sig och det flyter på riktigt bra, Mats Ahlstedt har hittat sin berättarröst och håller fast vid den. Har man läst hans andra böcker så kommer man att känna sig hemmastadd när det kommer till stilen på språket och handlingen och det är just det som man vill ha när man återkommer till något, man vill ha någon som man känner igen och vet att man kommer att gilla.

Men även om det är hemmastadd så är det inte en upprepning av tidigare böcker. Det finns absolut element som man har set förut, men så gäller det med alla deckare, ytterst få är originella. Det är små vinklar som gör varje berättelse annorlunda och det är just dessa vinklar som Mats har hittat.

Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en underhållande läsning som bjuder på spänning och en fartfylld intrig.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Dödsängeln (Sören Högström och Fatima Wallinder #1)
Violinisten (Sören Högström och Fatima Wallinder #2)
Den röda damcykeln (Sören Högström och Fatima Wallinder #3)
Mordet på Ragnhildsholmen (Sören Högström och Fatima Wallinder #4)
Dömd för livet (Sören Högström och Fatima Wallinder #5)
Dockmakarens dotter (Sören Högström och Fatima Wallinder #6)
Trasdockorna (Sören Högström och Fatima Wallinder #7
Ondskans spår (Sören Högström och Fatima Wallinder #8)
När inget annat återstår (Ella Werner #1)
Öga för öga, tand för tand (Ella Werner #2)
Den sista vilan (Fatima Wallinder #9)
Ondskans ansikte (Ella Werner #3)
Fruktans hus (Fatima Wallinder #10)
Trojanen (Ella Werner #4)
Upprättelsen (Fatima Wallinder #11)
Guldmakaren (Ella Werner #5)
Osynligt offer (Fatima Wallinder #12)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Niklas Turner Olovzon: Glashus

Titel: Glashus
Författare: Niklas Turner Olovzon
Sidantal: 413
Förlag: Polaris

Baksidestext:

I det midsommartomma Stockholm city hamnar Micke och Josefine i samma hiss i en övergiven kontorsskrapa. Reklamstjärnan Mickes framgångssaga är på väg att ta slut, medan trasiga Josefine flyr från en man som hotar henne till livet. Plötsligt störtar hissen, och blir sedan hängande.

I Tassby, Dalarna mottar Liss-Kulla ett kryptiskt rop på hjälp från sonen Micke och beger sig mot huvudstaden.

Ur det förflutnas djup stiger Mickes och Josefines mörka hemligheter upp till ytan. Lurar den verkliga faran innanför eller utanför hissens fängelseväggar?

Mina tankar:

Detta är den tredje delen i serien Dolda, de tidigare böckerna heter Isberg och Sandslott.

Jag rekommenderar att man läser böckerna i rätt ordning, det går bra att läsa dem som fristående, men man får ett mera djup om man har bakgrunden från de tidigare böckerna.

När jag läste boken så började jag ana att jag och författaren har något gemensamt. Att det finns en person inom böckernas värld som betyder mycket, säker när det kommit till Niklas eget skrivande. Författarens namn nämns några gånger i boken, karaktärer som till exempel läser en bok av honom. För mig var denna författare ett viktigt steg när det kom till att gå från ungdomsböcker till om man skall kalla det för vuxenböcker. Hans språk och berättarfantasi fångade mig och jag kunde inte sluta läsa hans böcker. Det var ingen annan än Stephen King och jag kommer att återkomma till han troligen ett flertal gånger när jag skriver om denna bok.

Jag vet inte om jag skulle säga att denna bok är en deckare, skulle mera säga att det är en spänningsroman, men det är mer i andra hand. I första hand så är den så mycket mera, det är en berättelse som två personer, mer eller mindre trasiga själar, som av kanske något öde fastnar tillsammans i en hiss. Det är två livsöden.

De flesta berättelser som man läser rör sig framåt i handlingen, denna står på ett sätt still, vi stannar den där kvällen/natten som två personer möts och hamnar i hissen. Vad berättelsen i stället gör är att i två trådar, som är tillbakablickar, där vi möter och får ta del av dessa två personers liv, vad som har format dem och hur det leder till att de är där de är nu. Så i stället för att röra sig framåt i berättelsen så rör den sig bakåt. Då jag har tanken på Stephen King så kan jag nu dra lösa liknelser med hans epos Det, där vi möter en grupp människor, dels som vuxna och dels i deras barndom.

Och när det kommer till Stephen King så är det en sak som han verkligen kan och det är att skapa karaktärer och ge dem liv, ett djup som gör att de blir levande. Niklas gör precis detta med sina karaktärer i denna bok, det är fokus på två, och tack vare att vi får ta del av deras liv i så många steg så gör det att det blir en djupdykning i dessa karaktärer. Det är som vi själva sitter med dem i hissen och får ta del av när de berättar om sina liv.

Det är gripande och samtidigt spännande att ta del av berättelsen, det är en mörk skildring men kanske inte en hopplös sådan. Det ett språk som jag nästan skulle kalla för poetiskt, även om jag inte gillar eller förstå poesi, som nästan sjunger för en. Låter kanske lite motsägande men det är ett härligt språk och Niklas har verkligen berättarförmågan som står ut.

Jag har nämnt Stephen King några gånger men jag vill avslutande poängtera att Niklas inte försöker efterlikna honom på något sätt. Nej, Niklas står på egna ben med sina verk och han gör det med bravur men mästaren finns där som en inspiration i bakgrunden. Och det är när man tar inspiration från någon och gör det till något eget och gör det så bra som Niklas gör som man skall vara stolt över sig själv.

Jag rekommenderar denna bok, och Niklas tidigare, om man vill ha en berättelse som är spännande och större än vad som ryms inom pärmarna i en bok.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Isberg (Dolda #1)
Sandslott (Dolda #2)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Frida Moisto: Napalm

Titel: Napalm
Författare: Frida Moisto
Sidantal: 400
Förlag: Bokfabriken

Baksidestext:

En varm sommarnatt väcks kriminalkommissarie Sten Johansson av mobiltelefonens signal. Sjukhuset Ryhov i Jönköping har blivit bombhotat.

Strax efteråt inkommer en svårt skadad kvinna till akuten. Hon dör i akutrummet, och det som utan tvekan är ett mord kan kopplas samman med bomben. Snart uppdagas ännu ett mord i samma stil. Har staden ännu en gång drabbats av en seriemördare?

Samtidigt är Lisa tillbaka i sina barndomstrakter, bunden av sitt förflutna. Det är något som inte stämmer, något personligt. Hon försöker desperat ta reda på sanningen i en alltmer hotfull miljö. För att stå ut blir hon tvungen att återknyta till den gamla Lisa, med napalm i blodet.

Mina tankar:

Detta är den tredje delen om Lisa Engström, en kriminalkommissarie som inte alltid följer regler samt har ett mörkt förflutet. De tidigare delarna heter Som nitroglycerin och Drakar lyfter i motvind. Denna kom ut 2021 och i nuläget finns det sex delar.

Jag rekommenderar att man läser böckerna i rätt ordning för att hänga med när det kommer till Lisas förflutna och vad som händer under resans gång.

Och just hennes förflutna är en huvudsak i denna boks handling, som är uppdelad på två linjer. Dels så följer vi Lisa, som har försvunnit från sitt jobb, hon befinner sig i en situation som är farlig men som hon behöver reda ut. Sedan så följer vi de andra poliserna och deras jakt på sanningen när det kommer till ett bombhot på ett sjukhus, samt senare ett dödsfall som knyts till bombdådet, några i gruppen börjar även forska i vart Lisa har tagit vägen.

Bombdådet och dödsfallen är intressanta att följa, men de tar nästan ett steg tillbaka, det är mera Lisas upplevelser som är den centrala kärnan i boken. Men författaren lyckas med att hålla uppe farten och intresses i båda trådarna.

Och fart är det något som är ett signum när det kommer till Fridas böcker. Hon skriver med ett driv och sådan närvaro i handlingen att man inte kan lägga ifrån sig boken. Att hon sedan håller sig till korta kapitel och då även lämnar varje kapitel med något som får en att vilja läsa nästa.

Lisa som karaktär är kanske en sådan som inte alla kanske gillar, hon lever som sagt med ett förflutet som rör den kriminella världen. Hon kämpar mot sina demoner och har ett temperament som inte är att leka med, hon är även väldigt impulsiv. Men hon är komplex och jag finner henne intressant att följa.

Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en fartfylld och spännande deckare åt det hårdare hållet.

Omdömen om andra böcker av författaren:

Som nitroglycerin (Lisa Engström #1)
Drakar lyfter i motvind (Lisa Engström #2)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Ramona Ivener: Nattväkten

Titel: Nattväkten
Författare: Ramona Ivener
Sidantal: 373
Förlag: Bokförlaget Nona

Baksidestext:

När kriminalkommissarie David Ritter anländer till Bromma en kylig oktobermorgon möts han av den mest groteska mordplats han någonsin stött på, där mordet helt saknar motstycke i svensk kriminalhistoria.

Inom loppet av några dagar sker det ytterligare ett makabert mord som gör det klart för Ritter att han är ute efter en seriemördare vars offer utgör en skrämmande nedräkning. Men till vad? Vad binder offren samman? Han tar hjälp av den intelligenta och skarpa rättspsykologen Dr Julie Glans för att fånga den barbariska mördaren innan det är försent.

Mina tankar:

Detta är den första delen om kriminalkommissarien David Ritter.

När det kommer till stilen på denna deckare så skulle jag klassa den som åt det mörkare hållet, det mera råa som väljer att inte vända bort från hemskheterna, men ändå så får jag säga att den håller sig på rätt sida gränsen så att den inte blir någon våldsorgie. Så med det i tanke så kanske boken är för alla, det är ingen bok som man sitter och småmyser med så att säga.

Men om man däremot är redo för att träda in i mörkret så har man en härlig resa framför sig. Författaren griper tag i läsaren och håller ett hårt grepp om en, man får knappt luft. Det är med en djup inlevelse och beskrivning som vi får ta del av denna händelse, delvis från olika håll. Långsamt men säkert så nystas det upp och bilden blir klarare och klarare, men jag vill påstå att det finns en stor ovisshet ända till slutet.

Detta är om jag inte misstar mig författarens debutroman och om det är detta så få jag säga att det är en fullöddrig nagelbitare som känns igenomarbetad, redan med sin första bok så visar hon att hon har en talang som man inte skall bortse ifrån. På den stora deckarmarknaden som finns i Sverige så har hon med denna start satt ner sitt märke.

Det kanske bitvis inte är helt originellt men det är det näst intill omöjligt att vara, det man i stället kan göra är att leverera en bra kvalité när det kommer till karaktärer och språk, vilket det absolut finns här. Utredningar, våldsdåd blandas med mörka hemligheter och även kanske en dos romantik.

Denna kom ut 2021 och serien består nu av sex delar. Jag ser verkligen fram emot att dyka ned i nästa bok om David Ritter för att se hur den röda tråden utvecklas. Jag rekommenderar denna bok till alla som vill ha en mörkare handling som är riktigt spännande har en intrig som är komplex men ändå inte svår att få översikt över.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Nemesis (Alex Storm #7)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Olséni & Hansen: Trädgårdsmästaren

Titel: Trädgårdsmästaren
Författare: Christina Olséni & Micke Hansen
Sidantal: 377
Förlag: Bokfabriken

Baksidestext:

Det är dags för den årligt återkommande tävlingen Falsterbonäsets vackraste trädgård. Finalen kommer den här gången att sändas i SVT:s nya storsatsning, Trädgårdsmästaren. Fler deltagare än någonsin är anmälda och öppnar upp sina trädgårdar för den kritiska juryn. Även Egon Hjorts hustru, Elisabeth, bestämmer sig för att delta, med målet att få möjligheten att glänsa i tv. Tävlingen hinner knappt ta sin början innan den första deltagaren hittas död i sin rosenrabatt. Är det verkligen så att någon är beredd att mörda för att vinna den åtråvärda titeln?

Skanörspolisen, Mårten Lind, som äntligen hittat balans i livet, kastas in i en mordutredning full av grannfejder, lögner och svek. Återigen tvingas han motvilligt samarbeta med den obstinata och pollenallergiska paragrafryttaren Agatha Björk från Malmöpolisen.

Mina tankar:

Detta är den tionde och sista delen i serien Mord i Falsterbo.

Allt har sitt slut och nu har det kommit till att träffa fyrklövern och alla andra original i Falsterbo för sista gången. Det är alltid lite tråkigt att säga farväl till karaktärer som man har kommit att fäst sig vid genom åren. Tokigheter som har duggat tätt, händelser som har lett till många skratt. Men frågan är om det är det definitiva slutet, jag återkommer till detta.

Jag rekommenderar att man läser böckerna i rätt ordning för att få följa med i utvecklingen av de återkommande karaktärerna, deras relationer till varandra och även jobben de har. Böckerna går bra att läsa fristående när det kommer till den aktuella händelsen i varje bok, men man vinner som sagt på att läsa dem i rätt ordning.

Det har blivit dags att utse Falsterbonäsets vackraste trädgård, en tävling som kommer att avslutats med att finalen sänds i SVT. Egon Hjort och Elisabeth har bestämt sig för att ställa upp i tävlingen. Men när en av deltagarna hittas död i sin trädgård så inser man att det är något som inte står rätt till, kan det vara att en av de andra deltagarna är så inriktad på att vinna priset att den är beredd att göra vad som helst?

Självklart så återser vi Mårten Lind som får fallet på sitt bord, som den enda stationerade polisen så är det inte konstigt. Men självklart så skall han ha förstärkning av ingen mindre än Agatha Björk.

Det är med en stor humor och värme, även om det blandas med ond bråd död, som man återvänder till Falsterbo. De som har följt serien kommer att känna igen de flesta karaktärerna, självklart så är det en del nya som presenteras också. Den ena situationen efter den andra leder till skratt i samma veva som dödsfallet nystas upp som en pusseldeckare.

Författarna har även skrivit serien Ester Karlsson med K, en lika galen serie som denna. Länge har jag gått och tänkt att en eller flera karaktärer från en serie måste dyka upp i den andra, göra ett så kallat gästspel. Har tänkt att sagt detta till författarna när jag träffat dem men aldrig kommit på det då när jag pratat med dem. Nu kanske jag inte egentligen skall avslöja detta, men mina önskningar blir besvarade i denna bok, säger inte vem men det är faktiskt ett gästspel från en person från Ester Karlsson med K. Detta blir ett riktigt kul möte och jag tror inte jag skrattat lika mycket, inte i alla fall på länge åt någon bok.

Så med denna bok så knyter författarna ihop säcken med Fyrklövern och alla andra i Falsterbo. Jag tycker att de gör det med flaggan i topp och lämnar våra kära karaktärer till att leva sina liv själva. Men det är just med detta gästspel från personen från Ester Karlsson med K som jag säger att det kanske inte är det definitiva slutet, nu säger jag inte att det kommer att hända men med detta så öppnar de upp till att det kan bli gästspel åt andra hållet också. Ett tips till författarna.

Jag rekommenderar denna bok och hela serien till alla som vill ha en underhållande lässtund som bjuder på många skratt men även spänning. Böckerna är lättlästa och perfekta att koppla bort från vardagen med.

Omdömen om tidigare böcker av författarna:

Badhytten (Mord i Falsterbo #1)
Fågelskådaren (Mord i Falsterbo #2)
Ryttaren (Mord i Falsterbo #3)
Ester Karlsson med K (Ester Karlsson med K #1)
Strandhotellet (Mord i Falsterbo #4)
Ett lik i garderoben (Ester Karlsson med K #2)
Turisten (Mord i Falsterbo #5)
Grannar i död och lust (Ester Karlsson med K #3)
Livräddaren (Mord i Falsterbo #6)
Deckardrottningen - En författare i motvind
Hotellgästen (Mord i Falsterbo #7)
Herre på täppan (Ester Karlsson med K #4)
Sommarfesten (Mord i Falsterbo #8)
Den frusna polisen (Ystadmorden #1)
Arnes julhelvete (Ester Karlsson med K #5)
Fyrklövern (Mord i Falsterbo #9)
Den skenheliga tornväktaren (Ystadmorden #2)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Madeleine Bäck: De dödas återkomst

Titel: De dödas återkomst
Författare: Madeleine Bäck
Sidantal: 111
Förlag: Bokförlaget Hedvig

Baksidestext:

Tvillingarna Lucia och Albin ser fram emot att fira halloween, som de brukade göra när de bodde i Stockholm. Men istället för att klä ut sig går folket i den märkliga byn Disaberg till kyrkogården – och väntar på att de döda ska komma tillbaka.

Mina tankar:

Detta är den andra boken i serien De seende. Den inleddes med Disablotet på valborg.

Bokförlaget Hedvig är ett förlag som ger ut lättlästa böcker, det vill säga boken som i huvudsak riktar sig till personer, barn som vuxna, som har av olika orsaker lässvårigheter. Texterna är enklare och handlingarna är inte så komplicerade.

Denna serie riktar sig till barn och det är skräck som står i centrum. Madeleine Bäck har skrivit en hel del inom genren tidigare och även efter denna, som kom ut 2022. Det centrala i denna serie är att det utspelar sig runt någon av de svenska högtiderna, denna gång är det Alla helgon.

Jag rekommenderar att man läser böckerna i rätt ordning för att lättast hänga med i handlingen när det kommer till vad som pågår i byn Disaberg och varför tvillingarna kan se döda personer.

Jag vill inte avslöja allt för mycket när det kommer till handlingen men man märker verkligen kärleken till skräcken i författarens fantasier. Det finns element i berättelsen som får mig att tänka på diverse skräckfilmer i ren allmänhet, det är inte någon kopia på något men det finns en stor igenkännbarhet.

Språket är av sina förklaringar lättläst och handlingen är lika lätt att hänga med i. Men ändå lyckas författaren få till en stämning som gör att man kan få några rysningar samt att man kan leva sig in i berättelsen. Det kanske till och med är att man kan lova att vissa barn kan komma att få mardrömmar, vilket är positivt för det är just det som skräckberättelser delvis skall göra.

Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en lättläst skräck, även om den riktar sig först och främst till barn så känner jag att även vuxna kan få ut något av denna berättelse om man gillar skräck. Ser fram emot att läsa den avslutande boken i serien för att se vart berättelsen tar sig.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Lådan
Skräcktimmen
Disablotet på Valborg (De seende #1)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Emmelie Uggla: För evigt glömd

Titel: För evigt glömd
Författare: Emmelie Uggla
Sidantal: 354
Förlag: Bokförlaget Forum

Baksidestext:

Cancerläkarens besked är obarmhärtigt: Clara har bara ett halvår kvar att leva, trots att hon inte ens fyllt trettio. Fast vad har hon egentligen att leva för? Jobbet hon hatar eller podden ingen lyssnar på?

Men så får ett misstag hennes podd att bli viral och hon dras in i ett mysterium där flera personer har blivit dödförklarade trots att de lever. Snart sitter hon på ett tåg till Skåne med sin buffliga ex-polis till pappa. En person som hon absolut inte vill tillbringa sina sista månader med.

Vad ingen av dem vet är att de felaktiga dödförklaringarna bara är en förvarning. Snart går ingen säker.

Mina tankar:

Detta är den första delen i serien Ödeslinjer. Författaren har gett ut böcker tidigare under namnet E.P. Uggla, då har hon hoppat från olika gener, skräck, fantasy och spänning. När hon gav ut denna bok så bestämde hon sig för att använda sitt fulla förnamn. Om jag förstår rätt så kommer hon att använda detta namn till spänningsromaner och E.P. till när hon skriver fantasy och skräck.

Jag har följt författaren enda från hennes debut 2017 med Första hösten: Blå gryning, en dystopisk skräck som jag inte kunde släppa. Efter den boken så var jag bara tvungen att sluka hennes böcker så snabbt de kom ut och hon har kommit att bli en personlig favorit.

Så det var spännande att få börja med en ny serie, se vad hon har hittat på denna gång. Mina förväntningar var riktigt höga, tack vare hennes tidigare böcker. Frågan var om denna skulle kunna leva upp till detta.

Vi som läsare kastas rätt in i handlingen och möter vår huvudkaraktär, Clara, när hon är hos en läkare för att få svaret på ett prov. Det blir det chockande svaret att hon bara har några månader kvar att leva.

Allt ställs på sin kant, vad gör man med livet, de få dagarna som man har kvar? Jag tycker att författaren fångar känslan och tankarna hos en person som får detta besked på ett riktigt bra sätt. Det är naket och nära på ett sätt och man kan känsla ångesten och förtvivlan. Det var så bra skildrat att jag började oroa mig över att författaren själv hade fått något liknande besked, kanske inte en dödsdom men något som ställde livet i en helt annan syn.

Nu är detta inte en roman om hur någon lever sina sista dagar, nej det är en spänningsroman. Clara bestämmer sig att leva ut sitt liv till fullo den tiden hon har kvar och hon har en podd som av vissa händelser blir viral och det tänker hon att hon kan använda till att nå ut till andra.

Detta är starten att hon blir indragen i en privatutredning som har med personer som felaktiga blivit dödförklarade, någon har lämnat in till myndigheterna att personen är avliden. Med sig på denna utredning har hon sin far, som är ex-polis. Det dröjer inte länge tills de inser att de är något stort på spåret, något som kan vara farligt.

Jag skulle säga att det är något av en Hitchock-känsla över handlingen. Vanliga personer som dras in i något som är långt ifrån vanligt, och har farliga utmaningar. Det är spännande och gripande, men det finns ändå en slags humor som dyker upp då och då, vilket behövs i denna annars nattsvarta och brutala handling.

Författaren håller oss verkligen på tårna, man vet inte riktigt hur allt ligger till, men när alla kort ligger på bordet i slutet så får man nästan av en aha-känsla. Det är svårt att lägga ifrån sig boken och om jag då hoppar tillbaka till frågan om boken skulle klara av att leva upp till mina förväntningar så kan man bara lägga till med ett rungande ja.

Har man läst författarens tidigare spänningsromaner och gillat dessa så kommer man att även gilla denna. Kluriga intriger, spänning och helt enkelt en bra handlingen med karaktärer som man bryr sig om och kan lätt associera till.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Blå gryning (Första hösten #1)
Röd skymning (Första hösten #2)
Felet med Eden (Felet med Eden #1)
Fallet från Eden (Felet med Eden #2)
Uppvaknandet (Drakar och Demoner #1)
Bortförda (Saltsjösviten #1)
Sveket (Drakar och Demoner #2)
Älskarinnan (Saltsjösviten #2)
Slutet (Drakar och Demoner #3)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Anna Ihrén: Strandsittaren

Titel: Strandsittaren
Författare: Anna Ihrén
Sidantal: 334
Förlag: Fri Press Förlag

Baksidestext:

Dennis Wilhelmson tar tjänstledigt från polisen i Göteborg och åker upp till barndomsön Smögen för att bearbeta den livskris han gått igenom under våren. Men sommaren blir inte så lugn och harmonisk som han planerat. En ung man hittas död i Smögens hamnbassäng och en gammal vän till honom försvinner spårlöst. Ofrivilligt dras han in i Sotenäsets mest uppmärksammade mordutredning någonsin. Han lär känna polisaspiranten Sandra Haraldsson. Sandra är ung, ambitiös och rättfram och på något sätt når hon fram till honom och sakta men säkert börjar hans inre att läkas. Vad han inte vet är att släktforskaren och svenskamerikanen Anthony har hittat berättelser och människor i Smögens historia som kommer att påverka hans framtid för alltid.

Mina tankar:

Detta är den första boken i serien Morden på Smögen, denna kom ut för första gången 2015.

Bor själv på västkusten, inte själva Smögen utan längre upp. Även om jag inte känner igen just denna miljö så känner jag väl igen det som beskrivs när det kommer till skärgårdar och havet, fiske och bryggor. Så när det kommer till detta så känner man riktigt av saltstänket.

Det är en riktigt charmig deckare, författaren har som sagt riktigt fångat miljön och man märker att hon har gått in för detta. En del kommer kanske tycka att det är lite för mycket, men jag gillade det. Det gjorde att man verkligen levde sig in i historien, man drogs med och gick där bland husen och bryggorna.

Nu har jag varken läst Camilla Läckberg eller Viveca Sten, men jag har sett filmatiseringarna och jag kan se mig att författaren är inspirerad av deras skärgårdsdeckare. Hon lyckas fånga känslan i dessa berättelser. Nu är det inte alls någon blek kopia utan jag känner att författaren hittat något som är hennes egen stil. Den är som sagt charmig, men det finns även en spänning och en intrig som fångar ens intresse, mitt i detta så finns det även en dos av varm humor.

Jag gillar hur de centrala karaktärerna presenteras för läsarna. Samarbetet mellan Dennis, som mer eller mindre blir påtvingad att gå i tjänst igen, och Sandra, en ivrig polisaspirant, känner man redan här är starten på något som har ett större syfte än bara en bok. Vilket med facit i hand, då det i år kommer ut den sjunde boken i serien, visar sig rätt.

Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en lättläst och underhållande deckare som bjuder på härliga karaktärer och miljöer som man inte kan annat än älska. Spänning utlovas också samt en intressant intrig plus en del historiska återblickar om hur livet var förut i Smögen.

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Anders de la Motte: Nattjägaren

Titel: Nattjägaren
Författare: Anders De La Motte
Sidantal: 508
Förlag: Bokförlaget Forum

Baksidestext:

”Nattjägaren är tillbaka. Han kommer att döda oss allihop.”

Vid en kyrkoruin långt ute på en hed stöter några spökvandrare ihop med en labil främling, och allhelgonanatten slutar i våldsam död.

I ett ensligt slott inte långt därifrån hanterar en kvinna ett barndomstrauma genom att måla olycksbådande tavlor. Hennes mörka historia är tätt sammanvävd med ruinens, kanske på fler sätt än någon anar.

Kort därpå får Leo Asker veta att en antik järnmask, försvunnen efter ett rånmord på nittiotalet, oväntat har hittats i ett dödsbo. Vad innebär fyndet för det olösta fallet? Och kan Avdelningen för förlorade själar ta reda på hur allt hänger samman, trots att inget på plan minus ett är som det brukar?

Samtidigt kämpar Martin Hill för att ta sig ur Prepper-Pers grepp och på samma gång ta reda på hans hämndplaner. Vad väntar honom själv – och Leo?

Mina tankar:

Detta är den fjärde boken om Leo Asker. De tidigare böckerna heter Bortbytaren, Glasmannen och Rostskogen.

Jag rekommenderar att man läser böckerna i rätt ordning för att få ut det mesta när det kommer till återkommande karaktärer och deras relationer till varandra, samt hur deras liv utvecklas.

Anders de la Motte är en författare som håller sig till spänningsgenren, men varje serie han skrivit har varit olikt de andra. Han gillar att testa på olika stilar när det kommer till utförandet. Det kan vara långsammare som växer på en eller snabbare pulshöjande. Mörka eller humoristiska, eller rent av charmiga och osande av miljö och mat.

Askerserien är enligt mitt eget tycke hans bästa serie, och då gillar jag riktigt mycket hans andra serier också. Denna serie är nästan lite ihopkok av hans tidigare serier, det är högpulserande spänning, men det är även bitar som är långsammare där karaktärer, tillfälliga som återkommande, får sin tid att växa och bli en person.

Handlingen är komplex, den håller i många trådar, flera nutida som går parallellt samt en dåtida som förklarar bitvis mer och mer av den centrala handlingen. Men ändå blir det aldrig rörigt för läsaren att hänga med och ha koll, med en mästerlig hand leder de la Motte oss igenom denna spännande intrig.

Det jag gillar med denna serie och det är att det finns en ton av nästan övernaturligt eller skräckelement. Just denna bit kanske inte är för alla, men jag känner att nivån på detta ligger lagom så att de som inte gillar sådant kan ta till sig handlingen ändå.

Han beskriver legenden om nattjägaren på ett sådant sätt att man börjar tro att det är en riktig legend, jag tror i alla fall inte det är en riktigt. Det är när man tänker i dessa banor som man vet att författaren har lyckats med sin bok.

Tillvaron för Leo Asker när det kommer till hennes jobb, men även relationen till hennes far, är något som verkligen är intressant att följa. I denna så fortsätter det att växa i båda dessa trådar. Detta leder till att man längtar till nästa bok i serien när sista sidan är utläst.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Geim, Buzz, Bubble
MemoRandom (MemoRandom #1)
UltiMatum (MemoRandom #2)
Slutet på sommaren (Årstidskvartetten #1)
Höstdåd (Årstidskvartetten #2)
Vintereld (Årstidskvartetten #3)
Våroffer (Årstidskvartetten #4)
Döden går på visning (Morden på Österlen #1)
Ett fynd att dö för (Morden på Österlen #2)
Bortbytaren (Leo Asker #1)
Glasmannen (Leo Asker #2)
Ett fall på Capri (Mord under solen #1)
Rostskogen (Leo Asker #3)
Intrig i Amalfi (Mord under solen #2)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Saga Stigsdotter: Polardöd

Titel: Polardöd
Författare: Saga Stigsdotter
Sidantal: 94
Förlag: Lundberg & Lennse Förlag

Baksidestext:

Året är 1897. Andréexpeditionen har gått i stöpet. Sponsrade av kungen och Alfred Nobel ska den nye expeditionsledaren Alexander Oscar Olssén tillsammans med sin syster Corinne och ingenjör Herman Strömskiöld ta sig till Nordpolen med luftballong.

Redan innan Örnen lämnat Danskön nås expeditionen av historier om den galenskap som väntar dem på isen. En oförklarlig kraft lockar djur och människor i döden.

Mina tankar:

Detta är en kortroman eller om man vill säga långnovell, med sina 94 sidor är den lite i gränszonen.

Och gränszonen är något som denna berättelse rör sig i. När jag läser denna så kan jag inte låta bli att dra mina tankar till H.P. Lovecrafts berättelse I vansinnets berg som också handlar om en expedition som får ta del av mystiska saker. Även om grundtemat är den samma så finns det olikheter. Denna saknar kanske den mystiska staden som man stöter på i Lovecrafts berättelse, men djurens blå blod, deras beteende och andra saker gör att det blir en liknande stämning.

Jag skulle säga att det finns ett slags vansinne över denna berättelse också och författaren träffar helt rätt när det kommer till balansen mellan vetenskaplig återgivning och mötet med något övernaturligt och kanske oförklarligt.

Då det är en kortare roman så är det hårt åtdragen när det kommer till att dra iväg berättelsen i olika spår. Den är mera avskalad och håller sig strikt till den centrala tråden, detta gör kanske att man lättare känner av den ensamhet och avståndet till civilisationen som de tre karaktärer möter på sin väg till Nordpolen.

Det är nästan som om att denna skulle ha kunnat varit skriven för länge sedan, kanske början av 1900-talet. Det är inte att den har ett gammaldags språk eller något sådant, det är bara känslan man får när man läser den. På ett sätt så är allt moderns avskalat, inte bara all teknologi, detta säger sig själv då den utspelar sig 1897, utan det är något med stilen i berättandet som gör att den tar avstånd från det framåtdrivande som man finner i moderna böcker. Här känner man i stället igen en stil som man kände när man läser klassiker som till exempel Frankenstein och Dracula. Att få till detta nu är ett bra betyg.

Så jag rekommenderar denna lilla pärla till alla som något nytt men ändå är i stil med de klassiska skräckromanerna.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Solstaden

Följ mig på Facebook eller Instagram 
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar.se

Karina Johansson: Pensionatet

Titel: Pensionatet
Författare: Karina Johansson
Sidantal: 301
Förlag: Bokfabriken

Baksidestext:

Alexa Vinder driver sedan några år familjeföretaget Ingrids pensionat med stor framgång. Alexas koncept är ett gammaldags pensionat dit stressade stadsbor kommer för att tillbringa några dagar i en vilsam miljö med gemensamma aktiviteter och måltider. När bysnickaren Robin dyker upp med kreativa idéer får Alexas vision ytterligare skjuts och hans närvaro ger henne fjärilar i magen.

Men när pensionatets ena städerska anklagas för stöld och därefter blir mördad vänds allt upp och ned. När också kökschefen hittas död börjar avbokningarna strömma in. Företaget riskerar gå omkull och Alexa inser att hon snabbt måste hjälpa polisen att hitta mördaren.

Mina tankar:

Detta är den första delen i Vinderserien.

När det kommer till genre så är detta en som man benämner mysdeckare, det vill säga en mix av deckare och feelgood.

Vi har är ett anrikt pensionat, men vid en närmare granskning så kanske inte allt är så glamoröst. Det knackar i fogarna så att säga och man märker snabbt att det är något som inte stämmer bland personalen som jobbar där, det finns en osämja bland vissa av dem. Detta leder till anklagelser som stölder och när sedan en person hittas mördar så ställs allt på sin kant.

Det är en svensk deckare men jag skulle säga att den även hämtar inspirationen från de klassiska engelska mordgåtorna av bland annat Agatha Christie. Alexa Vinder, ägaren av pensionatet, börjar en egen utredning för att rädda pensionatet ryckte och även framtid. Hon är kanske inte så skarpt i hjärnan som Miss Marple och Poirot, men åt andra sidan så kan få jämföra sig med dessa. Hon drar ändå sitt strå till stacken och hittar ledtrådar som kan leda till svaren.

Det är en lättsam bok som man kan koppla av med och bara hänga med i svängarna. Det är rätt så rätt fram men det finns ledtrådar som kanske får en att misstänka fel person, vilket är lite av poängen med en mordgåta. Språket är behagligt och flyter på bra, miljön är också bra samt så har vi karaktärer som absolut klassas in som original i samhället, vilket sätter färg på handlingen.

Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en lättare deckare som bjuder på underhållning och en lagom nivå av spänning, bra om man vill rensa hjärnan från vardagens bekymmer.

Följ mig på Facebook eller Instagram 
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar.se

Mattias Edvardsson: En helt vanlig familj

Titel: En helt vanlig familj
Författare: Mattias Edvardsson
Sidantal: 456
Förlag: Bokförlaget Forum

Baksidestext:

Hur långt skulle du gå för att skydda din familj? Och hur känner du egentligen dina barn?

De är en helt vanlig familj. Prästen Adam, juristen Ulrika och deras 19-åriga dotter Stella. De bor i ett villaområde i Lund och på ytan tycks tillvaron perfekt. Men allt raseras när Stella anklagas för mord och hamnar i häktet.

Adam och Ulrika är båda förtvivlade och beredda att göra allt för att hjälpa Stella, men frågan är om de egentligen känner sin dotter. Eller varandra.

Mina tankar:

Detta är den första boken i serien Lundasviten.

Vad jag förstått så har böckerna inte med varandra att göra, så man kan läsa dem i den ordningen man känner för. Det är mera temat som utgör samhörigheten.

Boken är riktigt smart uppbyggd och utförd. Som troligen de flesta känner till och har egna erfarenheter av är att när flera personer skall förklara en och samma händelse så blir det lite olika vinklar på saker. Varje person ser saken på sitt sätt, lägger mer vikt på något som andra kanske inte gör. Det blir aldrig hundra procent sanning från en person.

Vi får ta del av en händelse som återberättas av tre personer, utifrån vad varje person upplever och tänker så tolkar och agerar personen efter detta. Det börjar med fadern i familjen, vars dotter sitter häktat, anklagad för mord. I en närgående berättelse så får vi se hur han hanterar detta, sedan går berättelsen över till modern och dottern.

Med ett riktigt skarpt öga har författaren fångat en familj, en som titeln säger vanlig, som hamnar i en situation som är allt ifrån vanlig. Vardagen blir inte den samma, hur tacklar man den med så hemska och starka anklagelser? Kan en förälder tro att ens barn kan göra något så brutalt? Det är en inlevelserik insikt vi får som läsare och man kan lätt leva sig in i tillvaron för familjen.

Under resans gång så går tankarna fram och tillbaka, vill inte säga allt för mycket. Men man är aldrig helt säker på hur det verkligen har gått till, misstankarna stutsar mellan olika möjligheter. Det är först på sista sidan som svaret kommer. Kanske.

Jag gillar att man som läsare inte blir allvetande, utan varje del av boken är kopplad till just den personen som det handlar om då. Vi upplever precis det som denne är med om och får även ta del av just dennes tankar. För stunden blir det den totala sanningen för oss läsare, tills nästa person kommer och lägger ett ytterligare lager till handlingen.

Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en smart och välskriven roman som bjuder på spänning tillsammans med djupa insikter i familjerelationer som sätts på prov.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

En nästan sann historia

Följ mig på Facebook eller Instagram 
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar.se

Erik Axl Sund: Hungerelden

Titel: Hungerelden
Författare: Erik Axl Sund
Sidantal: 409
Förlag: Ordfront förlag

Baksidestext:

Poliskommissarie Jeanette Kihlbergs arbete med att lösa fallen med de döda invandrarpojkarna avbryts när en framgångsrik företagsledare mördas i Stockholm, på ett i det närmaste rituellt sätt.

Flera märkliga detaljer gör att det ser ut som hämnd.

Men hämnd för vad?

Psykologen Sofia Zetterlund kopplas in för att bistå med en gärningsmannaprofilering.

Ett arbete som blir problematiskt då de samtidigt inlett en kärleksrelation.

Jeanette fortsatta sökande efter den försvunna Victoria Bergman leder inte bara till internatskolan i Sigtuna utan också till Danmark och händelser i det förflutna.

Sofia Zetterlund försöker, parallellt med sitt arbete som psykolog, att hitta tillbaka till sitt rätta jag.

Mina tankar:

Detta är den andra delen i trilogin Victoria Bergmans svaghet, som inleddes med Kråkflickan.

Jag har valt att enbart läsa den fysiska boken och då den första utgåvan, den version som nu finns som ljudbok är den nya versionen som kommer från den internationella version av böckerna. I den nya versionen så saknas det en del bitar av handlingen samt att det är lite andra ändringar.

Man skall ha läst den första boken innan man ger sig på denna, det är en trilogi som har en början i första boken och fortsätter igenom serien.

Precis som första boken så är det en mörk och grym historia som målas upp för oss läsare, en varningens ord för känsliga läsare, det förekommer sexuella övergrepp, inte så att de beskrivs grundligt men de finns där. Det är lite av kärnan i hela intrigen.

Man brukar kalla böcker för psykologiska thriller när det kommer till handlingar som på något sätt berör personers känslor. Här har vi absolut detta men det går så mycket mera i denna serie. Det rör psykologi då en av de centrala karaktärerna är just psykolog. Att det sedan verkligen går på djupet när det kommer till människans hjärna och vad den kan göra, vill inte säga något mera men de som har läst den första, eller hela serien, vet vad jag menar.

Intrigen är starkt relationsuppbyggd, samt så klart psykologisk. Det finns en utredning i boken, men även om den spelar en stor roll så är det just de centrala karaktärernas liv som är det intressanta. Deras relation till varandra, samt tillbakablickar som förklarar delvis vad det är som hänt dem och vad som gjort så att de är som de är.

Det är spännande och stundvis blir det nagelbitande, vi som läsare vet lite mera än några av karaktärerna, och det gör att man sitter som på nålar. Ändå så kommer det under resans gång överraskningar för oss läsare. Saker som vi inte visste efter att ha läst första boken framkommer.

Det är en helgjuten och välkomponerad serie som jag rekommenderar till alla som vill ha en mörkare berättelse med komplexa och intressanta karaktärer, samt en spänningston som gör att man inte kan lägga ifrån sig boken. Det skall bli spännande att läsa upplösningen i den tredje boken.

Omdömen om tidigare böcker av författarna:

Kråkflickan (Victoria Bergmans svaghet #1)

Följ mig på Facebook eller Instagram 
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar.se

Frida Skybäck: Järnblomma

Titel: Järnblomma
Författare: Frida Skybäck
Sidantal: 408
Förlag: Polaris

Baksidestext:

En mörk vårkväll hittar två tonåringar en kropp inmurad i väggen i ett ödehus i utkanten av Lund. Byggnaden tillhör det nerlagda mentalsjukhuset Sankt Lars, som trettio år tidigare drabbades av en skandal då två patienter försvann spårlöst från avdelning C. En av patienterna var sjuttonåriga Marie-Louise Sparre och trots att det inte fanns några tecken på att ett brott hade begåtts, vidhöll hennes familj att hon blivit utsatt för någonting fruktansvärt. Fallet fick stor uppmärksamhet i media och polisen kritiserades hårt.

Polisutredarna Fredrika Storm och Henry Calment får i uppgift att återöppna utredningen och de förstår snart att en mörk hemlighet döljer sig på sjukhusområdet. Vad hände egentligen med de två patienterna den där ödesdigra oktobernatten 1987 och hur långt är de ansvariga beredda att gå för att dölja sanningen?

Mina tankar:

Detta är den andra boken i serien om polisen Fredrika Storm, den inleddes med Svartfågel.

Jag rekommenderar att man läser den första boken innan man ger sig på denna, fallet i sig är fristående men vill man följa med i den röda tråden som har med de återkommande karaktärernas liv så gör man bäst i att börja från början.

De som kan Frida Skybäcks författarbakgrund vet att innan hon skrev deckare så skrev hon ett antal böcker i andra genre, först och främst feelgood. I den genren så brukar det ligga en stor, om inte uteslutande, vikt på karaktärernas personligheter och deras relationer. Deckare har så klart detta också men för det mesta så är det vikten på spänningen, det vill säga fallet i sig och utredningen och dess faror.

Här får vi en deckare med spänning och en klurig intrig tillsammans med relationsbitar och personutveckling. Detta gör att det blir en deckare som har ett djup inte bara när det kommer till fallet, varför det hände och hur, utan även ett levande persongalleri.

Boken börjar spännande med att en kropp hittas inmurad i ett nerlagt mentalsjukhus, man misstänker att det har något med ett försvinnande för trettio år sedan. Det blir en klurig utredning för Fredrika Storm och Henry Calment, det finns element i deras liv som kanske motarbetar dem.

Det är inte bara en spännande bok utan i denna så visar Frida Skybäck upp en bild av Sverige när det kommer till vården och då speciellt mentalsjukvården. Skall ju inte avslöja allt för mycket men det finns bitar i detta ämne som berör, nu är detta påhittat men bitar skulle absolut vara tagna direkt från verkligheten.

Det är en medryckande bok och man har svårt att lägga ifrån sig den. Man vill få reda på hur det ligger till samtidigt som man vill se hur karaktärernas liv utvecklas. Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en mustig men ändå lättläst bok som bjuder på bra spänning och intressanta ämnen.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

De rotlösa
Svartfågel (Fredrika Storm #1)

Följ mig på Facebook eller Instagram 
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar.se

Olséni & Hansen: Den skenheliga tornväktaren

Titel: Den skenheliga tornväktaren
Författare: Christina Olséni & Micke Hansen
Sidantal: 340
Förlag: Lind & Co

Baksidestext:

Tidigare kriminalkommissarie Frank Moberg har knappt hunnit påbörja sin fridfulla pensionärstillvaro förrän stadens mest omstridda tornväktare, Urban Sundström, hittas död uppe i Mariakyrkans tornrum. Eftersom Frank tidigare jobbat med en utredning där den numera avlidna tornväktaren figurerat, låter han sig motvilligt övertalas av Ystads nytillträdde polischef att åta sig det komplicerade fallet.

Franks dotter Sara har dagarna före mordet flyttat in i det gathus på Sladdergatan i centrala Ystad där tornväktaren tidigare bott, och efter hans död börjar hon på eget bevåg nysta i hans förflutna. När så ytterligare en person med anknytning till Mariakyrkan hittas avliden ökar pressen rejält på Frank. Samtidigt får han fullt upp med sin kärnfriska far Gösta, som är i full gång med att planera en storslagen generalrepetition av sin egen begravning.

Mina tankar:

Detta är den andra boken i serien Ystadmorden, den inleddes med Den frusna polisen.

Jag rekommenderar att man läser böckerna i rätt ordning, man hänger med bra utan att ha gjort det men vinner i längden på att göra det. Det är en del trådar som startades i första boken som går vidare i denna när det kommer till de återkommande karaktärernas liv och deras relationer till varandra.

Ystad är ju en stad som deckarläsare ofrånkomligen associerar till Mankell och Wallander. Men med första boken så tog denna duo sig in i denna stad. Det gjorde det med en hommage till Mankell och hans Wallander men självklart så höll de sig kvar i sin del av deckargenren, alltså den humoristiska. Denna uppföljare är inget undantag.

Livet går vidare för den pensionerade polisen Frank Moberg, i denna så kanske det inte är lika deprimerande för han som i första. Hans dotter har skaffat nytt boende och behöver renovera det, hon har bestämt sig för att fixa det mesta själv och Frank ställer upp med att hjälpa till. Samtidigt går Franks far och planerar en generalrepetition till sin egen begravning.

Det dröjer inte länge innan ett dödsfall sker och att det är högst troligen ett mord, det kan även hänga ihop med ett gammalt olöst dödsfall. Frank blir tillbeds att hjälpa till att lösa då han är insatt i det gamla fallet.

Det finns en spänning i intrigen, ett mystiskt dödsfall att lösa, just denna del är klurig och man kan kanske lista ut hur det ligger till, men jag tror att man känner en osäkerhet innan alla korten är lagda. Samtidigt så finns det som jag nämnde en humor i den, en som man känner igen från författarnas tidigare serien, men i denna finns det även en lite svartare humor, med tanke på att en äldre man planerar inför sig egen begravning, även om han är kärnfrisk.

Så denna serie är kanske lite mera allvarlig än vad de andra serierna som författarna skriver på är, kanske man skulle säga att detta är deras mest renodlade klassiska deckare, även om det finns stora bitar av igenkännande när det kommer till udda karaktärer och händelser som får en att skratta.

Omdömen om tidigare böcker av författarna:

Badhytten (Mord i Falsterbo #1)
Fågelskådaren (Mord i Falsterbo #2)
Ryttaren (Mord i Falsterbo #3)
Ester Karlsson med K (Ester Karlsson med K #1)
Strandhotellet (Mord i Falsterbo #4)
Ett lik i garderoben (Ester Karlsson med K #2)
Turisten (Mord i Falsterbo #5)
Grannar i död och lust (Ester Karlsson med K #3)
Livräddaren (Mord i Falsterbo #6)
Deckardrottningen - En författare i motvind
Hotellgästen (Mord i Falsterbo #7)
Herre på täppan (Ester Karlsson med K #4)
Sommarfesten (Mord i Falsterbo #8)
Den frusna polisen (Ystadmorden #1)
Arnes julhelvete (Ester Karlsson med K #5)
Fyrklövern (Mord i Falsterbo #9)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar