Foto: Katriina Mäkinen |
Berätta lite kort om dig.
Jag är född i Stockholm av småländska föräldrar som gjorde lite av en klassresa när de flyttade till huvudstaden. Min mamma gick med i bokklubbar, läste mycket, både svenska författare och nobelpristagare. Hon skrev också noveller och en outgiven roman som blev kvar i byrålådan. Min pappa var journalist och copywriter; som sådan var han under hela sin långa yrkeskarriär en skrivande människa. Jag är utbildad civilingenjör men är nog lite av en hybrid med stort intresse för teknik men samtidigt också för musik, film, foto och skrivande.
När och vad väckte ditt intresse för fantastiken?
Troligtvis var det när jag upptäckte några nummer av tidskriften Häpna och ett par science fiction-romaner i min pappas bokhylla. Jag såg senare både Månbas Alpha och Star Trek TOS på teve med min pappa. Rymden och rymdfärder var också ett stort samtalsämne.
Vem eller vad har inspirerat dig till att skriva och när började du skriva?
Jag tror det var läsningen under sommarloven, alla science fiction-böcker jag lånade på biblioteket. Jag skrev senare ett par essäer om sf-författare på högstadiet och fick en fantasy-novell publicerad i skoltidningen där. På gymnasiet skrev jag noveller på svenska-uppsatserna när ämnet var fritt. På högskoletiden köpte jag en skrivmaskin och skrev noveller men fastnade rätt ofta i någon slags perfektionism. Istället tog filmintresset över och mitt skrivande var då kanaliserat till filmmanus för kortfilmer under ett par decennier.
Någon författare (eller annan person) som har betytt mycket för ditt eget skrivande?
Ray Bradburys med sin magiska noveller gjorde mycket för att jag skulle upptäcka språket och det fantastiska i tillvaron.
Sam J Lundwall med tidskriften Jules Verne-magasinet var i många år en stor inspiration till både skrivande och läsande.
Jag läste också många böcker om filmmanus-skrivande och var nog tidig med att ta åt mig teori om dramatiska kurvor mm.
Vad tycker du är svårast och lättast/roligast att skriva?
Det svåraste är alltid intrigen, att få ihop händelseförlopp och mysterier så de blir trovärdiga och logiska. Miljöbeskrivningar är ofta efterlysta men de måste komma in naturligt, genom karaktärernas ögon. Roligast är dialog, för att det är så tacksamt för att få liv i en historia och samtidigt gestalta karaktärer. Action är svårt; jag kämpade med sådana scener i senaste boken, både med att få de speciella scenerna att passa in i bokens stil och samtidigt göra så de scenerna stod ut, till exempel genom att förlänga ögonblick och öka känslan av närvaro i dem. På sistone har jag också jobbat mer medvetet med både karaktärers och relationers utveckling i mina berättelser.
Hur ser din skrivprocess ut?
Jag skriver ytterst lite för hand, enbart punktlistor i början av processen där jag skriver ner de viktigaste idéerna och beståndsdelarna i boken - som karaktärer, intrigtrådar, platser, nyckelscener samt början och slutet. Det kanske inte blir så exakt som jag skrivit ,men det är viktigt att ha den röda tråden klart för sig själv. Sedan går jag över till digitala kort i Scrivener: en digital korktavla för att hitta scenerna och ordningen de utspelar sig, karaktärskort och research-texter (de heter alltid "Om ..."). För varje scen skriver jag ner några rader om scenen som ett kort synopsis för scenen innan jag flödesskriver själva scentexten. Jag skriver i ordning, men planerar om kommande scener kontinuerligt när jag skriver, så efter några kapitel är det dags att kolla om sikten är klar eller om något behöver planeras om.
Hur lägger du upp ditt skrivande kontra arbete, familjeliv?
Jag organiserar oftast mitt tunga skrivande i hela skrivmånader (30 dagar i rad när jag faktiskt skriver flera timmar varje dag). Då skriver jag antingen råmanus eller redigerar hela texten i ordning, beroende på var i skrivprocessen jag är. Oftast blir månaderna november, april och juli enligt reglerna på www.nanowrimo.org. Jag har numera utflugna barn och är inte sambo så jag kan skriva relativt ostört vid sidan av mitt heltidsjobb. För att framåt kunna och orka skriva mera på kortare kalendertid siktar jag helt enkelt på en tidig pensionering!
Vart skriver du? Hur ser din skrivplats ut?
Jag gillar bäst att skriva på min lilla tolvtums laptop i min skrivfåtölj i mitt arbetsrum. Tidigare skrev jag också på café, i hotellobbys och på bibliotek men pandemin satte stopp för det. Skriv-weekends där jag tagit in på hotell har det också blivit. Mitt skrivbord, normalt platsen för jobb och online-möten, använder jag bara när redigeringsarbetet kräver stor skärm. Framåt vill jag gärna ta in på skriv-retreat på annan kort , antingen ensam, kanske genom ett stipendium, eller i grupp (när det funkar igen) där man bara pratar vid måltiderna.
Berätta någonting som du tror att dina läsare inte känner till om dig.
Jag har regisserat ett femtontal kortfilmer. Några har tagit mig till Indien, Bulgarien och London, några till ännu fler ställen utan mig.
Du hittar många av filmerna och några av de boktrailers jag gjort på youtube-kanalen @StenR. Där finns också mina pianoinspelningar.
Är det något du brinner extra för och gärna lyfter fram i dina texter?
Jag skriver ju en thrillerserie om klimatet och jag är speciellt intresserad av hur individerna och hela samhällen påverkas av miljön och förändringar i den. I mina noveller utforskar jag gärna den tunna linjen mellan det vardagliga och det oförklarliga i verkligheten, kalla det magisk realism. Rent historiskt läste jag science-fiction i mina tidiga år så jag kan inte låta bli att både läsa och skriva det också mellan varven. Generellt sett så är jag nog annars ovanligt intresserad av allvaret i tillvaron och fiktionen och de starka känslor det kan väcka.
Vad är det konstigaste/udda du gjort för ett bokprojekt?
Udda vet jag inte, men jag har blivit guidad nere i den gamla reaktorhallen på KTH i Stockholm. Jag är rätt mörkrädd och klaustrofobiskt lagd, men det var en fantastisk upplevelse och samtidigt en tidsmaskin. Hallen blev sedan platsen för en scen i min nya bok Värmevåg.
Vad kan du berätta om vad du har på gång härnäst?
Jag ska påbörja del 3 i min serie Stockholm 2300 ganska omgående, både för att fullborda trilogin för mina läsare (nyfiken som jag är vill jag såklart också veta hur det slutar!) och för att det också är en förutsättning för att jag på allvar ska kunna påbörja andra nya och större projekt. Jag vill till exempel göra en klassisk novellsamling med både utgivna som outgivna historier i bokform, men jag har fler idéer...
[Bibliografi:]
Det blå rummet (novell) i antologin Magiker och Maskiner (Cathaya, 2014)
Eko (novell) i antologin Över en vinterfika (Aritons förlag, 2015)
Algblomning (roman) (Förlag Futur, 2017)
Den sista zombien (novell) i antologin Sjön (Miramir Förlag / Whip Media, 2018)
Djuret (novell) i antologin Folktro (Miramir Förlag / Whip Media, 2019)
Värmevåg (roman) (Förlag Futur, 2021)
Spännande läsning, tack för den Sten och okände Håkan!
SvaraRadera