Sara Bergmark Elfgren: Grim

Titel: Grim
Författare: Sara Bergmark Elfgren
Sidantal: 470
Förlag: Rabén & Sjögren

Baksidestext:

Kanske är det så att spöken föds ur hemligheter.

Artonåriga Kasper har gått igenom en svår tid, men nu har han fått sitt drömjobb på nöjesfältet Gröna Lund. Där möter han Iris som lär honom hur man skrämmer skiten ur spökhusets besökare.

Trettio år tidigare, i åttiotalets Stockholm, förändras livet för sextonåriga Håkan när han lär känna Grim. De lever och andas musik och har stora planer för sitt death metal-band. Allt går i kras när Grim dör, och Håkan lägger ner bandet.

Vad var det egentligen som hände? Kasper, som är Håkans son, försöker ta reda på det. Tillsammans med Iris nystar han i de myter som omger bandet och hans pappas bästa vän. Grim, som dog så ung, helt oförklarligt. Vem var han? Och varför visar han sig i Kaspers drömmar?

Mina tankar:

Detta är Sara Bergmark Elfgrens femte roman och den andra som hon skrivit helt själv, hon har tidigare skrivit Engelsforstrilogin (kanske mera känd som Cirkeln-trilogin) tillsammans med Mats Strandberg samt även Norra Latin, som var den första som hon skrev utan någon medförfattare. Tillsammans med Karl Johansson har hon även skapat den tvådelade serieromanen Vei.

Denna bok är en fristående uppföljare till Norra Latin i den bemärkelsen att den utspelar sig i samma värld, eller version av vår värld. Man behöver inte ha läst den tidigare boken för att kunna följa med i handlingen i denna då det är helt andra karaktärer som vi möter här. Dock så nämns Norra Latin i förbifarten i ett stycke.

Första boken utspelade sig på en teaterskola och rörde sig mycket i denna värld. Denna bok fortsätter att utforska underhållningsvärlden men nu är det ett helt annat hörn av den. Då teatervärlden kanske är en lite större grupp så går vi nu in i ett ännu mera nischad hörn, det är Death Metal-scenen som står i rampljuset här och då speciellt åttiotalets version av den.

Musik har nog aldrig varit ett jättestarkt intresse för mig, men jag hade en period (som jag om jag minns rätt är rätt så nära den tiden som delar av boken utspelar sig i) där jag lyssnade mycket på Iron Maiden.

Boken är lite av en generationsskildring och skildring av en epok. Jag misstänker att en del av den yngre generationen kommer att missa den nostalgiska känslan Sara skapat genom att skriva om så enkla saker som kassettband, något som användes flitigt av oss i den lite äldre generationen då det inte fanns internet och streamad/nedladdningsbar musik. Jag hoppas dock att en del av den yngre generationen, som läser denna bok, kommer att uppskatta denna återblick på saker som ej längre är och får en känsla av en svunnen tid.

Jag tycker att Sara gör ett helt utmärkt jobb i att återspegla och väcka liv i dåtiden. Hon riktigt suger in en i denna värld med sitt språk när det kommer till beskrivningar och detaljer.

Det är inte bara en svunnen tid som hon lyckas väcka till liv, hon väcker andra känslor också. Genom att nischa in sig i en lite grupp som Deth Metal-gruppen utgör när det kommer till stora musikvärlden så skapar hon en känsla av utanförskap som lätt kan återspeglas i andra små nischade gruppen av olika intressen. Resten av världen visar ett stort förakt, mycket på grund av okunskap, och även till och med ett slags hat och den vägrar erkänna den nischade gruppen som något relevant.

Men i detta utanförskap så finns det en otroligt stark gemenskap och det är det som hon också visar i denna bok. Starka vänskapsband knyts i detta utanförskap, i boken skildras detta i form av olika musikband och deras fan som är varandra trogna.

Detta utanförskap tillsammans med dess starka gemenskap återfinns även i den andra delen av berättelsen. Boken går i två tidslinjer, dels åttiotalets Death Metal-scen men även i nutid och då möter vi en ung man, Kasper, som känner av ett starkt utanförskap men finner starka band när han sommarjobbar på Gröna Lund och finner vänskap i de andra arbetarna som har spökhuset som sin arbetsuppgift.

För de som har läst Norra Latin så förväntar man sig säkert något slag av övernaturligt även i denna då det är en uppföljare. Det finns i denna också, men det är mera nedtonat än vad det var i första boken

Jag gillar verkligen Saras språk och hennes sätt att få sina karaktärer att komma till liv, hon får en verkligen att bry sig om dem. Att det sedan märks att det ligger ett djup i att få detaljerna att känna autentiska när det kommer till ämnet som hon skriver om i sina böcker är ett stort plus. Jag ser verkligen fram emot att se vad hennes nästa projekt kommer att bli, om det så är en ny del i denna serie eller något helt nytt så välkomnar jag det verkligen.

Inbunden Bokus Adlibris
E-bok Bokus Adlibris

Följ mig på Facebook eller Instagram 
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar.se