Författare: Jennifer Johansson
Sidantal: 45
Förlag: Seraf Förlag
Baksidestext:
I den virtuella världen Mediora kan Johan vara sig själv. Han är inte Moa längre. Istället är han den person på utsidan som han vet att han är på insidan.
En dag springer han in i en kvinna, den vackraste han någonsin sett. Hon påstår att de redan känner varandra och att Johan varit saknad i flera år.
Mina tankar:
Detta är en singelnovell, den utspelar sig i en framtid där personer lever i en virtuell värld då den riktiga världen är mer eller mindre förstörd och inte går att leva i, eller gör den det?
Folk är ständigt uppkopplade i den virtuella världen, i denna värld så skapar de en helt ny personlighet när de går online. En av dessa är Johan, eller Moa som han heter i verkligheten. Han känner att i den virtuella världen som kan han vara den som han är menad att vara, inte den som han är född som.
En dag så möter han en kvinna som är den vackraste han sett, hon påstår att de redan känner varandra och att han har varit saknad i flera år. Det finns en viss förklaring till detta, som man snart förstår när man får förklarat mera hur denna virtuella värld fungerar.
Jag gillar konceptet som utgör grunden för denna novell och denna värld som vi blir presenterad för. Att ständigt vara uppkopplad i en virtuell värld är kanske inte en helt originell idé, den mest kända måste nog ändå vara The Matrix. Vi har här något som påminner om denna i många element om det är en slump eller om författaren var inspirerad av denna vet jag inte.
Att få ihop en hel berättelse i ett kortformat som en novell är inte det enklaste, en roman har fördelarna att den kan gå mer på djupet och fylla ut allt som läsaren behöver för att kunna få sig en bild över det som författaren vill förmedla. I en novell så måste man bara på några få sidor få in det som kanske är hundra sidor i en roman.
Novellen är absolut intressant och fångar en, men jag hade gärna sett att den hade varit längre, det är en del saker som går väldigt snabbt och saker som inte får sin tid och förklaringar. Jag skulle gärna se att någon gång i framtiden att vi fick en utökad version av denna berättelse för det finns så mycket i den att den absolut skulle förtjäna att bli en roman. Man känner att det finns en hel del som författaren vill säga med denna novell, eller så är det jag som läser in allt för mycket mellan raderna, men tror inte det.
Rekommenderar denna novell till alla som vill fly bort verkligheten för en stund men ändå kanske tänka på hur det står till i vår värld just nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar