fredag 7 september 2018

Marija Fischer Odén: Tvåhjärtat

Titel: Tvåhjärtat
Författare: Marija Fischer Odén
Sidantal: 259
Förlag: Undrentide

Ett recensionsex från författaren, tackar så mycket.

Handling:

Det är en tuff tid, somrarna är korta och skördarna dåliga så det råder hungersnöd. De följs av långa och hårda vintrar. En jordemor tar med sig den styggelse, som svärdottern har fött, för att sätta ut den i skogen, men ångrar sig i sista stund. Sju år senare får hon uppenbarelse att hon måste finna varelsen som hon lämnade bort. Tillsammans med sin son och in lärling beger de sig ut på en resa som kommer att föra dem långt bort. Samtidigt har en självutnämnd kung bland hemrifolket börjat spridda skäck längs kusten när han samlar den största armén någonsin. En lite grupp ungdomar flyr ut i skogen för att slippa dras in i armén.

Mina tankar:

Detta är Marija Fischer Odéns debutbok och det är den första delen i planerad trilogi.  Det är en fantasybok som riktar sig till äldre ungdomar och uppåt.

Detta är en bok med lite av en frisk vind på fantasymarknaden. Ofta, men inte alltid, så utspelas en fantasybok i en värld som påminner mycket om medeltiden och just då en stil som går i riddarnas fotspår, tänk kung Arhur-legenden. Denna däremot tar sitt ursprung från vår egen bakgrund med vikingar och nordisk mytologi med dess gudar men även folktro med troll, vättar och andra väsen.

Det är inte heller det stora episka där en utvald skall rädda världen från det stora onda. Men, skall jag tillägga, vi har en maktgalen kung som har planer att lägga så många länder under sig som han bara kan, så vad som döljer sig längre fram i serien vet vi inte ännu. Vi får istället närgånget och småskaligt möta två olika grupper som har personliga mål, den ena letar efter ett förlorat barn och den andra flyr från ett krig. Samtidigt får vi även ta del av kungen, som inte målas upp som den helt onde endimensionella skurken, det är en mera levande personlighet man får ta del av i honom om visar upp en mera gråskala, vilket jag gillar, allt är inte alltid svart och vitt.

Det är en levande värld som målas upp och när karaktärerna flyr in bland träden så känner man att man är där med dem, kylen biter in i en själv. Språket flyter på fin och är på en lagom nivå.

Detta är en bra och intressant uppbyggnad på en serie som lämnade mersmak när sista sidan var utläst. Jag vill absolut läsa mera om vad som händer i denna värld framöver, hur allt kommer att sluta.

Häftad Bokus Adlibris
E-bok Bokus Adlibris

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Bokbloggar.se

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar