Bokmässan 2022

I veckan som gick så var det bokmässan, om nu någon bokälskare missade det i sitt nyhetsflöde. Det var nu tre år sedan det var en riktigt bokmässa och många, författare, förlag som läsare, har saknat denna mässa. Jag var förvisso på förra årets mässa, den så kallade spökmässan, den var minimal och var charmig på sitt sätt, det var lugnt när det kom till programpunkterna och själv satt jag och lyssnade på en scen i två dagar utan att behöva känna att jag ville vara på tre eller fyra andra ställen till. Dock så var besökarantalet dåligt och likaså försäljningen, för skall man vara ärlig så vill ju förlagen sälja böcker på mässan.

Helena Dahlgren

Men i år så slogs portarna upp igen för en normal bokmässa. Med ett fullspäckat schema och en lång lista över vilka författare jag ville lyssna på och även träffa begav jag mig till Göteborg, med mig i bagaget hade jag även cirka 30 böcker som jag skulle försöka få signerade av författarna. Ja, jag är så galen att jag tar med mig en stor hög av böcker till en bokmässa, nu är jag inte ensam att ta med mig någon bok för att få den signerad, men tror jag är rätt så ensam om denna mängd.

Anders de La Motte

Efter ett tågkrångel, som förvisso inte är oväntat när man har med Västtrafik att göra, och en dyr taxiresa, tror vi blev lurade där, till hotellet så var jag väl framme. Som vanligt så stötte jag på en författare innan ens mässan hade startat, det har blivit en liten tradition att innan råka stöta på någon författare som man känner. Tidigare har det varit, Leffe och Caroline Grimwalker tillsammans med Sammy Jeridi och ännu tidigare Sara Bergmark Elfgren. I år det blev Anna Jakobsson Lund, en författare som jag kommit att bli bekant med och till och med vän under mina årliga besök på mässan. Henne mötte jag vid hissen upp till hotellrummet, det var kul att än en gång få träffa författare som man känner och följer på nätet.

Theo Gabay

Detta är var första gången som jag var på mässan på en Torsdag, det har ju länge kallats för branschdagarna och har varit mera inriktad till för just folk som jobbar med litteratur på något sätt, lärare, bibliotekarier och bokhandlare. Detta ser man att det fortfarande är om man tittar lite på vad det är för samtal som man kan lyssna på under denna dag. Men nu har man mer eller mindre slopat denna stämpel. Jag hade som sagt ett fullspäckat schema över vilka jag ville träffa men på Torsdagen var det rätt så lugnt med punkter jag skulle hinna med. Så jag passade på att hälsa på de jag visste skulle befinna sig i montrarna hela dagarna.

Marcus Olausson

Det finns en plats på mässan som jag brinner lite extra för och det är Fantastikgränden, här har man samlat de flesta utgivarna av svensk fantastik och i år även en del engelskspråkig. Författarna här är ofta egenutgivare eller har små förlag, de går ofta ihop några stycken och hyr en monter tillsammans. Det är dyrt som det är när det kommer till att hyra en monter på bokmässan och har man kanske endast två-tre titlar så blir det svårt att få upp försäljningen så att det inte blir en allt för stor utgift att stå på mässan. Är det något man kan säga om Fantastikgränden så är det gemenskap och familj, för det är vad den svenska fantastiken har blivit, man stöttar och hjälper varandra och det har blivit något av en familjär känsla över hela gränden. Här råder en härlig stämning och glada miner när man återser gamla bekanta men även när man äntligen får träffa nya bekanta som man kanske endast har talats med över nätet. Det är nog det gemensamma intresset för fantastiken som knyter en samman, här är man inte läsare och författare utan det går ihop och blir som sagt en familj.

Mattias Kuldkepp

Här i gränden startade jag bokmässan varje dag genom att säga god morgon till de som stod där. Det låter kanske lite konstigt att jag som läsare gjorde detta, men vi återkommer då till den familjära känslan som råder här. Den svenska fantastiken är så nära varandra att man verkligen känner varandra och det var ett kärt återseende efter tre konstiga år. Jag skulle kunna göra en lista över vilka jag träffade här, men den skulle bli allt för lång, jag vill gärna göra det för att lyfta fram författarna men väljer att avstå. Jag kan bara rekommendera att om man gillar fantastik så skall man absolut om man har möjlighet att besöka bokmässan besöka Fantastikgränden och känna av den härliga stämningen som råder där.

Ulrica Edvinsson Sundin

Ett annat kärt återseende som jag känner är värt att nämna är så klart den störste Bokmässe-veteranen av dem alla. Vi pratar om Björn Hellberg som i fyra dagar sitter i sitt förlags monter och signerar böcker från öppning till stängning. Han tar sig tid för alla som går fram till honom och han bemöter alla som vänner. Han var den första och enda författaren jag fick signerat av när jag besökte bokmässan för första gången. Jag kunde inte ha fått en bättre start för han är så snäll och trevlig och förstående. Det har blivit lite av en årlig tradition att träffa och prata med Björn på Bokmässan, det otroliga är också att han har ett sådant bra minne när det kommer till personer att han minns de han har träffat tidigare och då inte enbart att han har träffat dem utan även namnet.

Björn Hellberg

Efter en rätt så lugn Torsdag, som ändå verkade ha fler besökare än vad tidigare mässor brukade ha på Torsdagar, så brakade det loss ordentligt på Fredag och Lördag. Ljudnivån ökade rätt så mycket och trängseln fanns överallt, skulle man till en specifik monter så fick man ofta gå en omväg i stället för raka vägen för att kunna ta sig fram någorlunda snabbt.

Jenny Rogneby

Denna folkmängd kan i och för sig vara ett avskräckande moment när det kommer till bokmässan, trängsel och ljudnivån som det blir i mässhallen kan bli för mycket. Vilket är lite tråkigt för detta gör att vissa inte klarar av att besöka mässan. Jag önskade att mässan på något sätt kunde få ner denna ljudnivå som man möts av, trängsel får man stå ut med men jag tror att man absolut kunde få ner ljudnivån om man bara ville, finns ju så mycket ljuddämpande och isolerande saker nu så något borde kunna gå att göra.

Christoffer Sorner

Förutom fantastiken så är deckare eller om man skall säga hela spänningsgenren en stor passion för mig och i år verkade det som det var extra många författare inom genren på mässan, kan vara att det kändes bara så eller om det verkligen hade samlat ihop de flesta nu efter tre år uppehåll.

Malin Thunberg Schunke

Även här har man kommit att bli bekant med många av författarna genom åren, många hade man träffat på tidigare mässor eller så hade man följt varandra på nätet och kände igen varandra från där. Här är än en gång allt för många för att kunna nämna dem men det finns absolut många höjdpunkter.

Andreas Ek

En höjdpunkt för mig var när Bokfabriken invigde sin monterscen med hjälp av författarna Leffe Grimwalker och Sammy Jeridi och vid frågan om de vill lägga till något annat så utbryter Sammy en hyllning till lilla mig och mitt arbete med böcker. Jag blev verkligen glad över detta och även rörd, de flesta i montern undrade nog vad och vem han pratade om men för mig träffade det rätt i hjärtat.

Sammy Jeridi

De flesta deckarförfattarna fick även scensamtal på Crimetime-delen av mässan. Denna del är riktigt intressant om man läser deckare. Varje samtal består av två till tre författare som pratar om ett gemensamt ämne som rör deras böcker på något sätt. Men tyvärr så finns det en brist i detta också som gör att man inte kan ta del av alla dessa samtal, man måste välja och det är mycket som man missar.

Fredrik Dimming

Man har dels två scener som kör samtal samtidigt och även ett seminarie-rum som också kör samtidigt. Man har alltså tre punkter som man måste välja på och det betyder att man missar två punkter när man väljer att lyssna på ett. Och då skall man inte tala om att man kanske vill ner på vanliga bokmässan och lyssna på och träffa deckarförfattare där.

Magnus Carling & J.H. Dahl

Nu vet jag att man inte kan få allt, men jag skulle gärna se att man förbättrade detta på något sätt så att man hade möjligheter att få ta del av allt på något sätt. Mina tips till bokmässan för att förbättra crimetime-delen är följande.

Stina Flodén

Då jag var på förra mässan, som endast blev crimetime för mig så kände jag efteråt att jag hade fått ut mycket mer av den mässan på ett sätt och den hade varit lugnare då jag inte behövde känna att jag missade saker. Jag kunde sitta vid en scen och lyssna på alla samtal.

Lena Ljungdahl & Anna Jinghede

Första tipset (vilket aldrig kommer att hända) är att man skulle lägga crimetime under ett annat datum än själva bokmässan. Göra det till en egen mässa så att säga, med tanke på att den inte gick runt när det var egen på Gotland så är detta något uteslutet.

Jessica Lincke

Andra tipset är att inte ha tre programpunkter i taget, ha bara ett som det var under 2021. Men detta är också något som har sina brister, antalet samtal som skulle vara möjliga är då bara en tredjedel av vad som var i år. Det betyder att många författare inte skulle få var med. Och med tanke på att både scenerna var mer än fullsatta varje gång så hur skulle det inte bli med bara en scen.

Tredje tipset är att man spelar in även scensamtalen så att man i alla fall efteråt kan se, de man missade, på nätet, för nu verkar det som man enbart kan se semenariepunkten av crimetime-programmet.

Fredrik P. Winter

Så efter dessa dagar på mässan kan jag bara sammanfatta med:

Vad är väl fyra dagar på bokmässan? Den kan vara högljudd, kaotisk, full med folk, intensiv och alldeles alldeles underbar.

Nils-Petter Löf

Bokmässan är som sagt helt underbar, här kommer läsare och författare tillsammans och får träffa varandra. Det är inte bara roligt för läsare att träffa och lyssna på de författare som man läser, det är minst lika viktigt för författarna att få möta sin läsare, att få ett ansikte på vem det är som läser dem, kanske få höra några uppmuntrande ord om vad de presterat med sin böcker, att de betytt något för den som läst deras böcker.

EP Uggla

Jag personligen får ute lite mer när jag läser en bok av en författare som jag träffat och/eller lyssnat på. Jag kan inte sätta fingret på exakt vad det är men det är som att det blir ett extra djup i berättelsen och man får en större insikt i handlingen.

Mikael Strömberg

Efter fyra hektiska dagar så känner man sig rätt så sliten, men att jag på dessa fyra dagar fick prata med cirka 150 författare, det var korta som längre samtal, är värt att man är trött efteråt. Jag rekommenderar att om man gillar böcker åker till bokmässan, man behöver inte köra så hårt som jag har gjort men kolla om dina svenska favoritförfattare är där och gå och träffa dem. Gå runt på mässan och dra åt dig den härliga bokatmosfären som mässan består av.

Anna Granberg

Jag tackar bokmässan för en underbar vecka som jag kommer att leva länge på, samt så tackar jag för alla författare (och andra personer) som jag pratar med under dessa dagar. Jag längtar redan tillbaka till mässan och ser fram emot nästa år, som jag kanske får göra något speciellt med, då det är min 20:e bokmässa.

Årets skörd