torsdag 6 oktober 2022

Andreas Yngvesson: Avlägset mörker

Titel: Avlägset mörker
Författare: Andreas Yngvesson
Sidantal: 355
Förlag: Visto förlag

Ett recensionsex från förlaget, tackar så mycket.


Baksidestext:

Året är 2315 och mänskligheten har etablerat sig ute i rymden, men det har inte varit smärtfritt och en orolig vapenvila hänger över den Internationella rymdfederationen.

Tre familjer i rymdflottan kastas in i kampen om liv och död när de plötsligt tappar kontakten med planeten Qínchao. Kan det vara utbrytarna som ligger bakom det? Är detta början på ett nytt inbördeskrig?

Samtidigt använder en inhemsk terrorgrupp förvirringen till att flytta fram sina positioner och utmana ländernas bräckliga allians. Mänskligheten drivs till den yttersta randen där lojalitet, vänskap och plikt sätts på spel. Vilka klarar av att utstå allt ödet kastar deras väg och fortfarande komma segrande ur striden? Hur avlägset är egentligen vårt inre mörker?

Mina tankar:

Detta är, om jag inte misstar mig, författarens debutroman och det är en sf-berättelse som riktar sig till unga vuxna och uppåt.

I stora drag så är handlingen att den utspelar sig lång in i framtiden. Mänskligheten håller på att kolonisera sig i rymden då jorden inte längre räcker till. En dag så blir en utpost anfallen av främmande makter, man tappar kontakten med utposten. Detta är startskottet på en storskalig rymdkonflikt som leder till ett krig. Samtidigt finns det motstridigheter på hemmaplan i form av motståndsrörelse som utför mer eller mindre terrorklassade dåd.

Vi har här en stor grupp av människor som vi följer och på olika ställen. Det är många människor att hålla koll på och det gäller att man hänger med i vart man befinner sig. För mig så blev det lite svårt att hålla isär de olika karaktärerna om vem som är vem och i vilket förhållande de står med de andra karaktärerna.

Nu fungerar alla olika när de läser något men jag fungerar så att jag har svårt att lägga karaktärernas namn på minnet, har detta problem även när jag ser på film, dock så har jag ett riktigt bra minne på namn på författare och skådespelare. Så jag kommer ihåg karaktärer i böcker i form av hur de beter sig och små hintar, som vissa författare lägger in, om vem de är. I denna bok så kände jag avsaknaden av detta bland karaktärerna, en hel del av dem stod inte ut mot varandra så jag blandade lätt ihop dem. Läste jag i sträck så kunde jag lättare hålla isär dem men hade jag gjort ett uppehåll så blev det svårare för mig. Så det gäller att man har lätt för namn när man läser denna bok.

Ser man förbi denna kanske lite brist på kanske för många viktiga karaktärer att lägga på minne så om man ser till handlingen så ser man verkligen tydligen att författaren är inspirerad av de större och välkända filmer och tv-serier inom sf-genren. Rymdbaserna och skeppen, samt striderna i rymden, känns väldigt som till exempel Star Wars och Star Trek.

Språket flyter på ganska bra, det är kanske om man ser till beskrivningar som miljö och, som jag nämnt tidigare, karaktärer som det kanske haltar lite. Vissa bitar så känns det som att det kanske skulle ha gått ett varv till i redigeringen för att slipa till det lite mer, men åt andra sidan så finns det bitar i handlingen där det sitter riktigt bra och man lever sig in i handlingen och det är spännande.

Ser man till pelarna som berättelsen står på så kanske det inte är en allt för originell berättelse men jag tycker att den står rätt så stadigt på dessa pelare och fast sina kanske små brister så bjuder den på en intressant handling. Detta är en planerad trilogi och boken slutar med att den lämnar upp till kommande saker, jag tror absolut om författaren slipar till det så kommer nästa del att bjuda på en trevlig läsning.

Följ mig på Facebook eller Instagram 
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar.se

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar