Författare: David Baldacci
Sidantal: 453
Förlag: Bra Böcker
Baksidestext:
Allt började med vad som såg ut att vara ett helt vanligt barnkalas. Familj och vänner samlades för att fira födelsedagsbarnet med ballonger, tårta, presenter och lekar. Med det här kalaset var långt ifrån vanligt. Det firades nämligen på Camp David, presidentens tillflyktsort. Och det slutade med en djärv kidnappning, vilket omedelbart förvandlade situationen till ett hot mot nationens säkerhet.
Sean King och Michelle Maxwell vill inte bli inblandade. De har båda lämnat Secret Service och blivit privatdetektiver. Dessutom vill inte FBI att någon lägger sig i. Men presidenthustrun och Sean delar ett förflutet när han för några år sedan räddade presidenten, då senator, från en politisk katastrof. Nu är Sean den ende hon litar på och Sean och Michelle pressas in i den desperata jakten på ett bortfört barn.
Medan Michelle kämpar mot sin egna demoner stöter hon och Sean på motstånd från alla håll. Under jakten på kidnapparna blir gränsen mellan vän och fiende allt svårare att urskilja och försvara.
Mina tankar:
Detta är den fjärde boken om Sean King och Michelle Maxwell, två före detta Secret Service-agenter som genom serien hamnar i farliga situationer som rör sig i den amerikanske regeringens korridorer.
De tidigare delarna heter Den gemensamma nämnaren, Rollspel och Geniet. Denna kom ut 2009 och är den sista som översattes till svenska, de två sista delarna heter The sixth man och King and Maxwell och med tanke på att de kom ut 2011 och 2013 så kommer de aldrig att översättas.
Då det är en del i en serie så tjänar man på att ha läst de tidigare delarna innan man läser denna, men det är rätt så fristående så man kommer att kunna hänga med i handlingen utan att ha läst dem också.
Har man läst några andra böcker av David Baldacci så vet man troligen vad man har sig att förvänta sig här. Han gillar att lägga sin handling i närheten av regeringen samt de olika myndigheterna som agerar runt dem med säkerhet och rättsväsen. Denna bok är verkligen inget undantag.
Med tanke på att detta är författarens (om jag räknar rätt) sjuttonde bok så får man säga att han troligen har hittat sin stil när det kommer till språk och uppbyggnad av handlingar och karaktärer. Så har man läst några andra böcker av honom kommer man att känna igen alla dessa bitar.
Frågan man då kan ställa sig är om han kommer med något nytt eller om det är samma handling om och om igen. Svaret är både ja och nej, grundpelarna känner man igen, men så är det troligen med alla författare som skriver i samma genre som sina tidigare böcker. Detta igenkännande är något som man vill ha när man läser en författare som man gillar, det är lite som när man äter sin mat som man redan vet att man gillar i stället för att prova något helt nytt, man känner igen smaken och vet att man kommer att uppskatta den.
Det som gör att det inte känns som samma skåpmat igen är de små detaljerna som läggs till och ändras från varje bok. Det är de små elementen som gör att varje bok känns annorlunda samtidigt som man känner igen det, låter kanske lite kryptiskt men det är enda sättet jag kommer på att beskriva det.
Boken är spännande rakt igenom och språket är som vanligt genomarbetat och det är bra driv i handlingen. Det är kanske en del som jag känner mig lite kluven till då den på ett sätt inte tillför handlingen något samtidigt som den tillför något till karaktärerna. Det är bitarna med Michelle Maxwells familj. De är förvisso intressanta och det är roligt att få en djupare insikt i huvudkaraktärerna, så att man förstår dem bättre, men som sagt de tillför inte direkt något till den centrala handlingen. Frågan är om det inte hade varit bättre om man tagit just denna handling och gjort en egen bok av den, byggt ut den lite mera så att den stod på egna ben.
Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en välskriven och spännande thriller som rör sig bland konspirationer och intriger. Jag som läser på svenska känner att det är lite tråkigt att inte de två sista delarna blev översatta, men jag förstår det också då det nu är ett annat förlag som ger ut Baldaccis böcker på svenska, de har valt att ge ut hans senare serier i stället för att fortsätta på någon som ett annat förlag börjat gett ut. Som jag ser det nu har man endast ett val om man vill läsa hur det slutar för Sean och Michelle och det är att läsa dem på engelska, vilket jag troligen kommer att göra, för jag vill inte lämna dem oavslutade.
Omdömen om andra böcker av författaren:
Geniet (Sean King & Michelle Maxwell #3)
Samlarna (Kamelklubben #2)
Förrädarna (Kamelklubben #3)
De rättfärdiga (Kamelklubben #4)
Dagen noll (John Puller #1)
Jakten på Amos Decker (Amos Decker #1)
De bortglömda (John Puller #2)
Lång väg till rättvisa (Atlee Pines #1)
Minuten före midnatt (Atlee Pines #2)
Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tycker om boken: Bokbloggar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar