Författare: Sofia Rutbäck Eriksson
Sidantal: 122
Förlag: Tukan Förlag
Ett recensionsex från författaren och förlaget, tackar så mycket.
Baksidestext:
Uma och mamma lämnar hemlandet när mamma får nytt jobb på rymdcentret i Norrå. Kvar där hemma blir bästa vännen och deras detektivbyrå. Trots att Uma tidigare löst mysterier på löpande band, tvekar hon när ägaren till Ispalatset ber henne om hjälp att hitta ett värdefullt konstverk av is, som försvunnit spårlöst. Kan hon verkligen klara sådant ensam, utan sin bästa vän?
Men hjälp kommer från oväntat håll. I den lilla staden kraschlandar nämligen en utomjording som påstår sig vara född till detektiv. Först vill Uma inte ha någon hjälp, men den lilla varelsen ger sig inte. Uma ger honom namnet F-O och motvilligt låter hon honom hjälpa till. Det som börjar som ett nödvändigt ont blir till en vänskap och detektivbyrån UFO-deckarna. Snart kämpar de sida vid sida för att försöka ta reda på vad som har hänt med den försvunna Isrubinen.
Frågan är bara om Uma kommer att få behålla sin nyfunna vän. På rymdcentret arbetar nämligen en kvinna som misstänker att alla utomjordingar är onda, och hon tror inte att F-O är en hund som Uma påstår, nej hon misstänker att F-O är något helt annat ...
Mina tankar:
Sofia är en väldigt produktiv författare, hur många böcker hon gett ut är svårt att ta reda. Hon rör sig i många olika genrer och riktar sig åt olika åldrar, från de minsta 3-6 år till vuxna. De flesta böckerna rör sig inom spänning men då, om jag förstått det rätt, åt det lite mera mysigare hållet.
Denna bok, som är min första bok jag läser av Sofia, riktar sig till åldern 6-9 och är en mix av deckare och fantastik. Boken handlar om en flicka, Uma, som är en tuff och frispråkig och aldrig svarslös eller rådlös person, som har flyttat tillsammans med sin mamma till Sverige, rättare sagt en liten ort, som jag utan att söka på den tror är påhittad, någonstans i Norrland.
En dag så kraschlandar en utomjording, samtidigt som ett värdefullt konstverk försvinner från Ispalatsets utställning. Detta blir starten på ett äventyr och en deckargåta att lösa för Uma, som älskar deckare och hade en detektivbyrå i sitt hemland. Tillsammans med sin nyfunne vän så börjar de utreda vem det är som kan vara tjuven.
Då boken riktar sig till en yngre ålder så är språket lättsamt och enkelt, men aldrig så att den blir förklarande och simpel. Handlingen rör sig rätt så rakt framåt utan att ta allt för många sidospår, det är huvudspåret som den följer mer eller mindre hela tiden.
Det är en målande och underhållande handling som läggs framför oss, det händer saker hela tiden, allt för att hålla kvar intresset bland målgruppen som den riktar sig till.
Det är när man läser en barnbok som man inser att man som vuxen måste ha mera svar på vissa saker medans barn accepterar dessa saker mera naturligt. Nu menar jag verkligen inte att barn är naiva och köper allt, de kan absolut ifrågasätta saker som vuxna i stället köper för lätt. Hade denna bok varit skriven för en vuxen publik så hade vi krävt att veta mera om utomjordingen, var den kommer ifrån och allt sådant. Detta hoppas mer eller mindre över, det är som sagt helt naturligt och målgruppen som boken riktar sig till kommer att ta till sig detta utan att sakna viktig information.
Jag fann boken underhållande och då tillhör jag inte rätt målgrupp, så jag misstänker att de som tillhör den verkliga målgruppen verkligen kommer att uppskatta denna bok och roas av dess innehåll. Jag rekommenderar denna till alla barn som vill ha en spännande, rolig och fartfylld läsning. Den passar bra till att läsa själv eller som högläsning och då tror jag även att den vuxne kommer att finna boken underhållande att läsa. Jag kommer absolut att läsa författarens deckare som riktar sig till vuxna, skall bli intressant att se vad jag tycker när jag tillhör rätt målgrupp.
Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar