Författare: Cecilia Åhman
Sidantal: 420
Förlag: Öppna vidder förlag
Baksidestext:
Frihetskämparna ställs inför sin största utmaning hittills, ett regelrätt krig mot kejsarinnan. En strid för frihet som antingen kommer förpassa dem till myter och sagor, eller leda dem till deras största triumf. Mitt i denna storm måste Atiline, Asol, Yenlie och deras följeslagare kämpa för sin existens, liksom för landets framtid. Samtidigt uppdagas mer och mer om den mystiska grupp som kallar sig Drakarna, vilka agerat i det tysta och spridit sin agenda även utanför Numidias gränser. En farsot av naturkatastrofer, krig och svek sprider sig i intilliggande länder, och vännerna tvingas till en splittring som förändrar deras liv i grunden.
Atilines kamp för överlevnad delas med frihetskämparna, men samtidigt närmar hon sig ett avslöjande om sitt eget ursprung och sin magiska förmåga. För inuti har en vild kraft vaknat till liv, som likväl kan söndra, som ena och bygga upp. I takt med att hon får reda på mer om sitt ursprung, får hon vetskap om nya lojaliteter och måste ännu en gång bege sig ut på en resa i okända farvatten. Många starka krafter följer hennes steg och någonstans i världen har en viss slavägare ännu inte gett upp sin jakt.
Mina tankar:
Detta är andra delen i fantasyserien Arvet efter Mörkertiden. Den första delen heter Bränt land och kom ut för första gången 2016. Denna kom ut 2018.
Då det är andra delen i en serie så skall man ha läst den första innan man ger sig på denna. Detta är en fantasy som man kan troligen skulle klassa som high fantasy om man vill sätta den i en undergenre. Det vill säga att det är en helt annan värld som vi möter i denna serie och det finns varelser som inte existerar i vår värld samt att det finns någon form av magi. Om världen kan man absolut säga att den är inspirerad av den klassiskt uppbyggda fantasyvärlden. Med detta menar jag att vi befinner oss i en värld som absolut skulle liknas med vår medeltid.
I vanliga fall så brukar man ha något av en uppbyggnad i början av boken, något som vaggar oss läsare in i handlingen för att långsamt dras in i den och få handlingen uppmålad för oss. Men författaren går emot detta och det gör hon med rätta, det är ändå fortsättningen på förra boken och den skall man ha läst innan man läser denna. Läsarna kastas in i en stad som är under belägring och det blir en hektiskt och väldigt kaotisk början då vi befinner oss mitt i hettan som händer runt karaktärerna.
Denna start på boken känns som ett smart val av författaren. Författaren litar på att vi läsare kommer ihåg handlingen från förra boken, kanske har man precis läst den och har allt färskt i minnet. För mig var det dock strax över ett år seden jag läste första boken så mitt minne var inte så färskt. Hade ändå inga problem att komma in i handlingen, som jag fann gripande och spännande från första sidan. Under resans gång så kom bitar av handlingen från förra boken tillbaka till mig och jag kunde placera de olika karaktärerna med vad som hänt dem.
Får säga att denna bok verkligen har en fyllig handling när det kommer till bakgrundshistoria och världsbygget. Det känns som ett genuint arbete som ligger bakom allt detta och detta gör att världen känns levande och att den har ett djup och en större handling än vad som syns på dessa sidor. Detta är ett viktigt element när det kommer till fantasy, i och med att vi befinner sig i en helt annan värld så måste vi läsare tro på denna värld och dess historia. Vi måste känna att det finns händelser som hänt långt innan denna serie började och att denna värld har en händelseskede när det kommer till politiska spel och även krig mellan olika länder. Saknas dessa eller om det är dåligt genomarbetat så känns världen platt och vi läsare känner inte att vi kan leva oss in i handlingen. Men här finns absolut inte dessa problem så det är en fröjd att läsa denna serie när det kommer till detta element.
Detta är ju mittenboken i en trilogi och den delen i serien brukar ofta kallas för en slags transportsträcka. I vissa serier så är denna bok en slags resa, metaforiskt sett, som bara skall förflytta handlingen till det stora avslutet i sista delen. Den delen kan ibland ses som en slags utfyllnad och i vissa serier så händer det kanske inte så mycket i just den delen. Men detta är inte fallet här, vi får en fördjupning i både världen och även i de centrala karaktärerna som utvecklas här. Den transporterar oss också närmare till slutet, det är en bra uppbyggnad och när sista sidan är utläst så ser man verkligen fram emot att läsa sista delen i serien för att se hur författaren knyter ihop allt.
Språket är fylligt och det är ibland en riktigt komplex handling när det kommer till intrigerna. Detta gör att det kanske inte är den lättlästaste boken man kanske läser, men detta är bra för en handling som denna behöver vara mustig och inte så lättuggad. Man behöver vara koncentrerad när man läser den men det blir inte så svår att den inte går att hänga med i på ett ändå lättsamt sätt.
Rakt igenom så får jag säga att boken är riktigt välgjord och författaren visar att det existerar bra fantasy på svenska som håller även de internationella måtten. Så jag rekommenderar denna till alla som vill som gillar fantasy och då speciellt episk fantasy som går åt det traditionella hållet. Den kanske inte förnyar genren men den bjuder på en underhållande läsning som bjuder på spänning och intressanta karaktärer och intriger. Den sista delen i serien kom ut i år, vilket är bra för vill man sträckläsa serien går det bra nu när allt är utgivet.
Omdömen om tidigare böcker av författaren:
Bränt land (Arvet efter Mörkertiden #1)
Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar