Författare: Hans Rosenfeldt
Sidantal: 384
Förlag: Norstedts
Baksidestext:
En varg hittas med resterna av en människa i magen. Den avlidne tycks ha överlevt en blodig massaker i Finland. Hur och varför hamnade han i skogen utanför Haparanda?
Polisen måste vända på alla stenar för att ta reda på vad som hänt. Tiden är knapp, det finns andra som är minst lika intresserade. Som ryska Katja.
Plötsligt blir den lilla gränsstaden platsen för en kedja av brutala händelser som är värre än något Hannah Wester och de andra vid Haparandapolisen kunnat föreställa sig.
Mina tankar:
Detta är den första delen i serien om Hannah Wester. Denna kom ut 2020, andra boken heter Skördebarn och kom ut 2025.
Hans Rosenfeldt är känd inom nöjesbranschen på olika håll. Inom böckerna så har han tidigare skrivit böcker om Sebastian Bergman tillsammans med Michael Hjorth. Inom film så har han bland annat meriter som skapare och manusförfattare för tv-serien Bron. Men man känner nog även igen honom som programledare för Parlamentet.
Här ger han sig på att skriva en egen bok, han har som sagt tidigare skrivit med en medförfattare. Men med en lång erfarenhet inom spänningsgenren så visar han även att han står stadigt på egna ben. Tänker att här får man nog se hans egen röst mer än i tidigare verk då det varit andra röster inblandade. Det är en spännande historia som han förmedlar.
Den utspelar sig uppe i Norrland, i Haparanda som gränsar till Finland. Nu har jag aldrig varit uppåt i landet men den bilden man får är att det är en annan tid där uppe, det är inte den jäktiga storstadsstressen. Och det är lite den känslan man även får i boken.
Sedan är det något med avstånden i Norrland, om det är något man fått för sig eller om det stämmer, så känns det som att här sköter man sig själv, man kan inte lita på att civilisationen skall komma med allt serverat. Detta gör att man även tar lite annorlunda på regler, även som polis så får man skjuta på dessa på bästa sätt.
Det finns en del filmer som jag associerar till denna berättelse, vill inte direkt avslöja vilka för det kanske även avslöjar bitar av handlingen. Men Jägarna är ju absolut en, dels för miljöns skull, dels också för känslan som det förmedlar, en lågmält men på ett sätt tragiskt och deprimerande skeende. Fargo är också något som dyker upp i huvudet av olika orsaker, även här känslan av de olika karaktärerna, hur de beter sig och kanske även deras öden.
Det är många namn att hålla koll på, men det känns ändå som att man klarar att reda ut vem som är vem. Det är en tydlig linje i händelserna och bitar läggs fram en och en tills hela pusslet är lagt. Tycker att författaren vårdar alla sina karaktärer på ett bra sätt och ger var och en varsin röst.
Omdömen om tidigare böcker av författaren:
En högre rättvisa (Sebastian Bergman #6) (Tillsammans med Michael Hjorth)
Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar