Författare: Oskar Källner
Sidantal: 369
Förlag: Fafner förlag
Baksidestext:
”Den kommer att skydda dig. Men var ändå försiktig! De är hemska varelser, grymma och hjärtlösa.”
Erik kramade den vita stenen mellan fingrarna. Han visste vad han var tvungen att göra. Att bli en tjuv och stjäla från älvorna. På skakiga ben försvann han in bland träden.
Hanna fingrade på ryggsäcken. Hon hade packat den säkert tusen gånger, men kunde ändå inte förmå sig att gå. Hon svor för sig själv. Vad håller du på med? Ska du sitta här tills de hämtar dig till bröllopet? Hon reste sig och gick mot dörren. Idag skulle det ske. Idag skulle hon lämna allt det gamla bakom sig.
Mina tankar:
Detta är den andra delen i serien Nornornas vävnad, första delen heter Drakhornet. Det är en fantasyserie som riktar sig till 12-15, men passar även för äldre fantasyläsare. Denna kom ut 2011.
Då det är en serie så skall man läsa böckerna i rätt ordning. Boken tar vid ungefär där den första slutade.
Jag tror att det är en del som känner till Oskar Källner mera med serien Imperiets arvingar, som han gjorde tillsammans med Karl Johnsson. Den serien riktar sig till en lite yngre publik så här är det lite mera djup i texten men det finns något som gemensamt med dessa. Och det är den äventyrliga ådran och läsarglädjen som strålar ut från sidorna, man ser att han redan hade detta ifrån starten av sin författarkarriär.
När jag läste första boken i serien, för fem år sedan, så skrev jag att den väckte en nostalgi i en gammal fantasyläsare. Jag mindes hur jag upptäckte fantasy på riktigt med David Eddings böcker och det är något som jag står mig fast vid även i denna uppföljare.
Jag och Oskar Källner är i samma generation så det är inte konstigt att vi högst troligen växte upp med samma böcker när det kommer till fantasy. Jag känner av hans inspiration till magin och äventyren som man läste om i ungdomens dagar och som man fortsatt med igenom livet. Han har fångat denna känsla som böckerna gav en, men ändå gjort något eget av det.
Vi befinner oss i Sverige under tidigt 1800-talet, men det är en alternativ version där magi finns, olika oknytt finns bland människorna och kanske även andra farliga väsen. Det är baserad på nordisk folktro som alltid har varit fascinerande och rent ut sagt magiskt.
Han använder dessa sägner som grunden till sin egen berättelse som är ren läsglädje. Den rymmer spänning och humor, det blandas med lättsamma saker och tyngre allvarliga saker. Detta gör att det blir en bok som man inte vill lägga ifrån sig.
Denna kom som sagt ut 2011, men det har aldrig blivit någon fortsättning på denna. Nu är denna rätt så avslutande i sig men jag anar ändå att världen har mera att berätta. Jag tror även att Oskar någon gång uttalat sig om att det finns en påbörjad tredje del, men att den aldrig blivit färdig. Jag antar att andra bokprojekt och livet har kommit i mellan, men om detta stämmer med en tredje bok så håller jag tummarna att det kanske med lite tur dyker upp en sådan.
Omdömen om tidigare böcker av författaren:
Drakhornet (Nornornas Vävnad #1)
Disekvilibrium
Bortförda (Imperiets Arvingar #1)
Järnrosen (Imperiets Arvingar #2)
Gravplaneten (Imperiets Arvingar #3)
Minnesskrinet (Imperiets Arvingar #4)
Fängelseflykten (Imperiets Arvingar #5)
Världsdanaren (Imperiets Arvingar #6)
Armageddon (Imperiets Arvingar #7)
Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tycker om boken: Bokbloggar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar