Min tanke med dessa författarporträtt är att alla författare skall svara på samma frågor, det kommer inte att vara skräddarsydda frågor för varje författare. Jag vill tro att jag har kommit på, med lite hjälp, rätt frågor för att man skall få den stora bilden över författaren i fråga. Jag hoppas och tror att detta kan komma läsare att få lära känna författarna lite bättre och kanske bli sugen på deras böcker.
Med detta lämnar jag över ordet till Marcus Olausson
 |
| Photography © magnusbergstroem@gmail.com |
Berätta lite kort om dig.
Marcus: Arbetsnarkoman kanske är fel ord, men sysselsättningsnarkoman är jag definitivt med tusen järn i elden.
Jag är uppväxt på landet, ca en mil norr om orten Hedekas i nordöstra Bohuslän och efter studier i Uddevalla och Trollhättan, jobb i Göteborg, Stockholm och Alingsås landade jag till sist i Trollhättan igen, där jag sedan 2006 bor på en liten gård med min alldeles egna skogsplätt. Det är förbaskat skönt för en skogsmulle som jag att ha jakt och rekreation runt hörnet. Numera fuskar jag även med lite odling men har mycket kvar att lära där.
Till vardags jobbar jag som elektroingenjör och utvecklar kretskort inom fordonsdiagnossystem. Övrig tid försöker jag vara en god far och sambo och skriver så mycket som jag bara hinner med, utöver allehanda projekt.
Och jag svär mer än jag borde i texten som följer, men det är hjärtliga svordomar. 🙂
När och vad väckte ditt intresse för fantastiken?
Marcus: Jag ser ingen enskild händelse men har så länge jag kan minnas haft en dragning till tomtar, troll och naturen. Det finns något lockande där och kanske rentav en längtan efter det övernaturliga.
Det jag kan minnas är att jag tidigt läste boken Silvertronen av CS Lewis. Jag vet inte varför vi bara hade den boken i serien, men Häxan och Lejonet gick även som tecknad film på tv när jag var liten så jag visste att de hängde ihop. Bilderna och den något dystra tonen i just Silvertronen funkade tydligen bra på en ung Olausson och när vi senare hyrde Ralph Bakshis tecknade Sagan om ringen så föll ytterligare en viktig bit på plats.
Sedan läste jag allt jag kom över av Tolkien, men även Stephen King och CS Lewis. Biblioteket i Hedekas hade väl sina begränsningar, men det fanns och det var viktigt.
Men det fanns så mycket mer. Jag växte ju upp på 80-talet och det var Star Wars, He-Man och Den oändliga historien, riddarromantik med Ivanhoe och Excalibur, men även hårdrock där särskilt Iron Maiden hade stor påverkan med Derek Riggs klassiska skivomslag. Många inom den svenska scenen verkar ha en koppling till rollspel men jag som lantis kom aldrig i kontakt med rollspelare och tröskeln kändes så hög att det istället blev Drakborgen och Talisman för min del. Jag fattade helt enkelt inte hur rollspel funkade när jag dreglade över dem på Olles leksaker i Uddevalla. (vilket krävde en bilfärd av episka proportioner för en yngling från landet).
Jag kan faktiskt tycka att rollspel får en lite för framträdande roll inom svensk fantastik, som att allt annat saknar betydelse. Man kan vara kreativ och hitta en ingång till fantastiken på andra sätt, men alla sätt är så klart bra och visst har rollspelen varit oerhört betydelsefulla.
Vem eller vad har inspirerat dig till att skriva och när började du skriva?
Marcus: Egentligen började jag måla fantasy långt innan jag skrev och hoppas kunna hitta tillbaka dit. Att kunna kombinera text och bild så som Egerkrans och Stålenhag gör vore grymt kul.
Jag hade lätt för mig i svenska och fick goda betyg och uppmuntran från mina lärare. Ändå dröjde det till tjugoårsåldern innan jag faktiskt mer på allvar tog upp skrivandet och då var Tolkien en stor inspirationskälla, men störst var ändå Robert Jordan. Man kan tycka vad man vill om hans stil men jag tycker att han är en fantastisk världsbyggare och berättare. Men han har även fått mig att inse hur jag inte vill skriva vilket också är nyttigt.
Embryot till det som blev Serahema uppstod redan under högstadietiden, men fick en mer fast form under högskoletiden i Trollhättan. När jag sedan blev arbetslös i början av 2000-talet hade jag plötsligt tid att skriva och jag tog chansen. Skulle gissa att det var ca 2002? Resan därifrån har varit lång och jag vågar inte tänka på hur många timmar jag har lagt ner på min skrivkammare. Tyvärr har det gått ut över konsten som mest legat i träda sen dess.
Någon författare (eller annan person) som har betytt mycket för ditt eget skrivande?
Marcus: Tolkien utgör grunden, det går inte att komma ifrån. Han lärde mig hur man ger en berättelse tyngd och historia. Robert Jordan gav mig kött på benen, kanske väl mycket komplexitet, men fick även in en gnutta humor och mycket äventyr där Tolkien var lite mer stram och högtidlig. Stephen Donaldson, Guy Gavriel-Kay och Robin Hobb gav mig mörker, tragik, kärlek och omsorg om karaktärerna. Antagligen hör Stephen King hemma där också.
Jag läste tyvärr mest män på den tiden, men har åtminstone kommit till den insikten på äldre dar och försöker blanda och ge så mycket jag kan nu för tiden. Skulle faktiskt tro att jag mest läser kvinnliga författare nu.
Vad tycker du är svårast och lättast/roligast att skriva?
Marcus: Svårast är lugna partier som trots allt behövs för att föra storyn vidare, men de får inte heller bli tråkiga infodumpar. Dialog är också svår. Den ska kännas trovärdig, men dialog i bokform är inte verklig dialog full av tankeljud som hmm, öh och avbrott. Roligast är actionscener där det blir farligt för protagonisten eller humoristiska scener där karaktärer gnabbas lite. Lättast vete sjutton. Miljöbeskrivningar är nog lättast då jag har en väldigt visuell fantasi.
Hur ser din skrivprocess ut?
Marcus: Grubbla, grubbla, grubbla. Jag tänker väldigt mycket på min story, mina karaktärer, vad de säger till varandra, hur saker hänger ihop och hur man kan justera scener.
Nu för tiden samlar jag idéer i en app på mobilen men när jag väl bestämt mig att det ska bli en bok så gör jag alltid en synopsis som sedan förädlas.
Därefter lägger jag upp en kapitelstruktur ungefär som jag har tänkt mig det hela och skriver från början till slut, men berättelsen kommer att mutera under resan.
Mina romaner har rätt omfattande världsbyggen och just världsbyggandet är något som får pågå i många år innan jag väl börjar skriva och sedan fortsätter medan jag skriver.
Jag håller just nu parallellt på med två världsbyggen, tre rentav, men kommer inte att börja skriva förrän nuvarande roman är klar.
Man kan säga att jag skapar ett ramverk där jag sedan släpper loss mina karaktärer och lär känna både dem och världen bättre. Världen blir på sätt och vis en egen karaktär som man upptäcker allt eftersom.
Det finns inget tråkigare än långa infodumpar om världsbygget utan det gäller att protionera ut det där och kanske luras lite granna. Få världen att kännas mer solid än den egentligen är.
Jag är en blandning av det som George RR Martin kallar Gardener och Architect. Jag bygger ett ramverk för att boxa in berättelsen men odlar sedan fram berättelsen och karaktärerna.
Hur lägger du upp ditt skrivande kontra arbete, familjeliv?
Marcus: Familjen går alltid först, även om det kanske inte alltid märks. Vardagspusslet med skjutsningar och läxläsning måste helt enkelt funka för familjefriden, plus att jag tack och lov tycker om att vara med min familj. 🙂
Däremot kan jag vara disträ både som farsa och sambo då tankarna lätt glider iväg. Jag har ju otaliga världar i skallen och de slåss om uppmärksamheten.
Och jag är ambivert och behöver mycket uppladdning för mig själv, vilket alla inte alltid förstår. Jag går inte undan för att jag är otrevlig utan för att jag töms på energi när jag umgås med folk.
Jag arbetar 100% på mitt brödjobb så skrivandet får ske på lediga stunder och lunchraster. En del av lösningen är att jag helt enkelt sover för lite. Det är en skitlösning, men det funkar.
Jag är definitivt en kvällsmänniska och egentligen inte skapt för kontorstider så det mesta skrivs när familjen har somnat, men för att bli klar med en bok behöver man helt enkelt skriva när man kan.
Oavsett tid på dygnet. Har du bara en kvart? Fine, men då har du skrivit några ord fler än igår eller åtminstone kanske hunnit lösa en knut i intrigen.
Jag får egentligen aldrig skrivkramp utan det enda som hindrar mig från att skriva är tillgänglig tid och ork.
Berätta någonting som du tror att dina läsare inte känner till om dig.
Marcus: I tonåren välte jag med en traktor vilket kunde ha gått jävligt illa, men jag kom undan med ett ynkligt blåmärke. Då saknade traktorn ändå dörrar. Livet på landet kan vara en veritabel dödsfälla och där var min författarkarriär nära att sluta innan den ens hade börjat.
Är det något du brinner extra för och gärna lyfter fram i dina texter?
Marcus: Jag gillar underdogs och skriver hellre om vanligt folk (nåja) än adelsmän och kungar. Tror jag har ett inbyggt klassförakt från min enklare uppväxt och att det präglar mina berättelser.
Samtidigt vill jag visa hur komplext livet kan vara och att allt inte är svart eller vitt. Att det faktiskt aldrig är det. Därför är mina hjältar ibland skurkar och vice versa.
Sedan har jag det ideella välgörenhetsprojektet Fantastikhjälpen där vi ska samla in pengar som kommer barn till gagn på olika sätt. I huvudsak genom att släppa spännande barnböcker på allvarliga teman, men ändå med hjärta och värme.
Jag känner att jag har något riktigt bra på gång där och kanske jag kan få tillbaka konsten på banan genom det projektet också. Vi får se.
Tyvärr hinner jag inte med och Fantastikhjälpen hamnar hela tiden i träda, men nästa år kommer jag att ta tag i det där när serahemaserien är klar. Då jäklar.
Blir man intresserad så titta gärna på fantastikhjalpen.se för mer info. Man kan stötta oss med donationer och medlemskap mm. och vi planerar en kickstarter för första boken som jag redan skrivit råmanus till.
Det rör sig om urban fantasy deluxe. 🙂 Tänk dig en häxbrygd av Harry Potter, Narnia och Den oändliga historien och blanda med folklore och mytologi från världens alla håll.
Jag har ett riktigt saftigt världsbygge på gång där som även kommer att spilla över i en serie ungdomsböcker (se längre ner) om något förlag nappar.
Pengarna från första boken ska gå till Läkare utan gränser. Jag vet att jag har svamlat om Fantastikhjälpen i många år nu, men det rör sig framåt även om det sällan syns.
Vad är det konstigaste/udda du gjort för ett bokprojekt?
Marcus: Min fantasyserie av medeltidskaraktär handlar mest om att läsa på om medeltiden, hur feodalsamhället var uppbyggt, taktiska manövrer på slagfält och annat.
Kan nog inte påstå att jag gjort något udda där. Jag har tränat olika kampsporter där även vapenträning ingick. Ifjol testade jag historisk fäktning vilket jag gärna hade gjort i ett tidigare skede och skulle älska att utöva om det bara fanns på närmare håll.
Jag har galopperat längs en iskall flod på Nya Zeeland (på en plats där man spelat in både Narnia och Sagan om ringen) vilket var lite otäckt eftersom jag aldrig hade testat galopp tidigare utan bara ridit ut med min sambo. Vill inte påstå att jag kan rida, men tar mig fram hjälpligt om hästen är snäll. Har även provat att hoppa hinder vid ett tillfälle. På första försöket stannade hästen framför hindret och jag föll över och kraschade i marken. Vid andra försöket hoppade hästen över och jag föll av på fel sida hindret. På tredje försöket kom båda över. Antagligen inte särskilt galant men jag slutade när jag var på topp så att säga.
Inför den bok jag skriver för Fantastikhjälpen så har jag besökt olika platser i Trollhättan och fått ströva omkring själv i ett gammalt nedlagt sjukhus och även följt med en tjej ner i källaren på Villa Stranna som är en kråkslottsliknande byggnad mitt i Trollhättan. Fortfarande förvånad att hon vågade följa med en snubbe som bara stövlade in och var nyfiken, men hatten av för mod och vänlighet!
Jag fick även tag på en man som skjutsade mig ut med båt till Slottsön mitt i Göta älv. Numera kan jag fixa det själv med min kajak men den gången var min plan först att simma ut. Svärmor blev rädd att jag skulle drunkna i strömmen och ordnade fram kontakt med båt, vilket nog var tur. Kanalen är jävligt ström (fast jag hade ju tänkt ha flytväst och en uppblåsbar gummibåt).
Vad kan du berätta om vad du har på gång härnäst?
Marcus: Närmast är releasen av Till hjärtats sista slag (2021-03-18), den sista delen i min Serahematrilogi. Jag har redigerat boken under hela 2020 och är snart redo att skicka över manuset till min förläggare. Det har tagit mer tid än jag trodde, vilket till stor del beror på att jag varit utarbetad i övrigt och inte haft ork, men det är också många trådar att knyta ihop och det tar tid att bläddra fram och tillbaka och friska upp minnet. Men jag tror det blir bra. Riktigt jävla bra till och med.
Ser så fram emot vad läsarna tycker och längtar efter att hålla boken med det snygga omslaget (min absoluta favorit i serien) i händerna.
Sedan får Serahema vila och då är det dags för Fantastikhjälpen, big time. Då ska manuset till projektets första bok skrivas klart och jag ska göra lite illustrationer. Sedan blir det kickstarter och stora trumman. Jag har en både spännande och gripande berättelse där som jag hoppas ska locka både ung som gammal.
Jag har även en skräckroman i byrålådan som kräver min uppmärksamhet. Tänk dig att Stephen King hade skrivit manus till filmen Jägarna så får du en känsla för stilen, utan att jämföra mig med King i övrigt. Det blir en berättelse som spänner över tid och rum och flätar ihop två parallella historier, där händelser under finska fortsättningskriget strålar samman med svensk nutid och leder till en riktig nagelbitande upplösning. Ett slags deckare med övernaturliga inslag där jag gör upp med min egen utmattningsdepression. Jag hoppas få in en fot på ett stort förlag med det manuset men vi får se. Än så länge återstår det mesta att skriva men det får bli mitt projekt efter Fantastikhjälpen.
På längre sikt har jag fler historier att skriva åt Fantastikhjälpen, men även en fristående fortsättning på Serahema. Eller egentligen två. En som utspelar sig långt in i ett framtida Serahema där man både har förbränningsmotorer och skjutvapen och där världen är en blandning av romarriket, italienska statsstater, amerikansk mellankrigstid och Star wars. Jag har även en serahemastory som utspelar sig närmare det som sker i trilogin jag håller på att avsluta nu, men jag är mest sugen på att skriva framtidsscenariot så det får komma först. Sedan kan jag ta mig an den historia som förklarar varför det ser ut som det gör i framtiden.
Slutligen har jag en fartfylld äventyrshistoria för ungdom och vuxna som utspelar sig i samma världsbygge som Fantastikhjälpens böcker fast i Göteborg och andra platser i världen. Där blir det urban fantasy med mycket humor och spänning. Tänk dig att Indiana Jones och Buffy vore föräldrar till Harry Potter så kanske du får en bild av stuket.
Skulle lätt kunna skriva på heltid om bara ekonomin fanns, så slå till nu alla förlag. När Serahematrilogin är klar är det fritt fram för huggsexa! 😉
Jag brinner för alla dessa idéer och vilken av dem som jag väljer att skriva på först kommer den här gången främst att handla om var intresset hos förlag och agenturer är störst.
Det är en stor investering i tid och energi att skriva romaner av det här slaget, men jag har gett mig den på att Sverige (och världen!) ska få upp ögonen för svenska fantastikförfattare.
Stort tack till dig Håkan och alla andra hjältar som lyfter svensk fantastik och tack för att jag fick vara med!
Bibliografi
Serahema Saporium 1:1 - De rotlösa (Mörkersdottir, 2014)
Serahema Saporium 1:2 - Bäraren (Mörkersdottir, 2014)
Serahema Saporium 1:3 - Nattlöpare (Mörkersdottir, 2016)
Serahema Saporium - Bok 1 av 3. När gudar dör (Catoblepas förlag, 2018). Nyutgåva av De rotlösa och Bäraren (se ovan).
Serahema Saporium - Bok 2 av 3. Vingar av rök (Catoblepas förlag, 2019). Nyutgåva av Nattlöpare (se ovan) plus tidigare outgivet material.
Serahema Saporium - Bok 3 av 3. Till hjärtats sista slag (Utkommer på Catoblepas förlag 2021-03-18). Tidigare outgivet material.
Novell - Schaktet. Antologin Steampunksagor (Whip Media, 2015)
Novell - Man ska vara två. Antologin Steampunksagor (Whip Media, 2015)
Novell - Anubitch. Antologin På denna grund (Popup Publishing, 2015)
Novell - Mässan. Antologin Svenska spöken (Andra världar, 2015)
Novell - Sjung, kära syster. Antologin Bortom portalen (Fafner förlag, 2016)
Novell - Det föll från skyn. Nättidskriften Brev från Cosmos #2 (Club Cosmos, 2016)
Novell - Temakarens dotter. Nättidskriften Brev från Cosmos #3 (Club Cosmos, 2017). Vinnare av Steampunk Götheborgs novelltävling.
Novell - Olori. Nättidskriften Brev från Cosmos #3 (Club Cosmos, 2017). 2:a plats i Club Cosmos novelltävling.
Novell - Bara ett barn. Antologin 13 Svarta sagor om superskurkar (Swedish zombie, 2018)
Novell - Reinkarnoid. Antologin HC Andersen (Marchetti förlag, 2018)
Novell - Räven och syrsan. Antologin 13 Svarta sagor 1873 (Swedish zombie, 2019)
Om jag får önska Marcus, så skulle jag vilja se en hel roman som utspelar sig i samma värld som temakarens dotter. Det ser jag fram emot :-) /Eva
SvaraRadera