Författare: Tobias Söderlund
Illustratör: Stef Gaines
Sidantal: 104
Förlag: Rabén & Sjögren
Ett recensionsex från förlaget och författaren, tackar så mycket.
Baksidestext:
Ellens bror har blivit allvarligt sjuk. Därför är det nästan alltid Ellen som går ut med Buster, familjens toypudel. Under en av deras kvällspromenader får Buster upp ett spår på kyrkogården. Det leder fram till en grav. Ellen tror först inte det är sant, men det är något som dallrar i luften vid gravstenen. Och sedan blir två genomskinliga gestalter synliga ...
Fler besök på kyrkogården väntar. Ellen har fått upp ögonen för någonting som hon bara måste nysta vidare i, tillsammans med Buster och bästa vännen Lorraine.
Mina tankar:
Detta är författaren Tobias Söderlunds första bok i sin nya serie Spökhunden Buster, det är en skräck, eller rättare sagt en spökbok, som riktar sig till barn i åldern 6-9.
Tobias Söderlund debuterade med sin serie Spökkameran som är en skräckserie som riktar sig till 9-12, i denna nya serie så fortsätter han med spökeriet men riktar sig till en ännu yngre publik. När det kommer till skräcken i böckerna så gillar jag att även om det riktar sig till små barn så sparar inte författaren på krutet, han vågar skriva hemsk till även yngre. Denna är dock inte så hemsk, men det finns kanske en risk att en del barn tycker att den är otäck och kanske inte vågar sova med lampan släckt.
Precis som i sin tidigare serie så tar han upp allvarliga ämnen, vuxenämnen som även drabbar barnen, det har varit ämnen som flyktingfrågor och utanförskap. Ämnet i denna bok är ändå det mest allvarliga som han har tagit upp, cancer, en sjukdom som drabbar så många och det är även anhöriga som drabbas av den också. I denna bok är det barncancer som tas upp. Han tar upp det på ett väldigt bra sätt, målar upp en bild som verkligen inte är fin att skåda, men det är den brutala sanningen.
Det är vågat att ta upp ett sådant allvarligt ämne till en så ung läsgrupp som boken riktar sig till. Men det är viktigt att göra det, för det drabbar ju även denna åldersgrupp, direkt eller indirekt. Frågor om döden är inte långt borta när man tar upp denna sjukdom. Tobias Söderlund lyckas verkligen att lyfta fram de tunga ämnen på ett bra sätt och på ett sätt som även barn kan förstå.
Jag ser absolut möjligheterna med denna bok att man i skolorna skulle kunna utgå från den för att diskutera om dessa ämnen i klassen.
När det kommer till det mera lättsammare delarna i handlingen så tycker jag att Tobias har fått till en spännande berättelse som jag tror kommer att fånga intresset hos barn som läser den. Språket är såklart lättläst men jag fann ändå, som vuxen, att jag fick ut något av språket och handlingen, vilket är absolut ett plus om man skall läsa högt för barnen.
Jag gillade att, fast den är fristående från författarens tidigare serie, så finns det en koppling till de böckerna. Jag tror inte man missar den om man har läst dem.
Får ju inte glömma att nämna bilderna i boken, som är gjorda av Stef Gaines. De är stämningsfulla och lägger till en extra dimension till handlingen.
Boken slutar i en cliffhanger, jag antar att den andra boken i serien, som kom ut samtidigt med första boken, tar vid direkt där denna slutar. Det skall bli riktigt spännande och intressant att se vart författaren tänker ta denna serie när det kommer till de tunga ämnena och att han mixar ihop det med skräck i form av spöken är inte helt fel det.
Omdömen om tidigare böcker av författaren:
Prästgårdens Hemlighet (Spökkameran #1)
Ljusklotets Mysterium (Spökkameran #2)
Slottsruinens Förbannelse (Spökkameran #3)
Inbunden Bokus Adlibris
E-bok Bokus Adlibris
Följ mig på Facebook eller Instagram
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar