Titel: Slottsruinens Förbannelse
Författare: Tobias Söderlund
Sidantal: 268
Förlag: Rabén & Sjögren
Ett recensionsex från förlaget och författaren, tackar så mycket.
Baksidestext:
Vanessa är nominerad till Årets video på Youtube-galan i Stockholm. Trots rädslan för att något nytt ska hända tar hon med sig spökkameran.
Under resan blir hon kontaktad av en kille som säger at hans lillasyster är besatt av ett spöke, och att de behöver Vanessas och kamerans hjälp.
Efter ett oväntat avslöjande bestämmer sig Vanessa för att försöka rädda flickan. Det leder henne till en hemsökt slottsruin där hon möter sin tuffaste motståndare hittills.
Mina tankar:
Detta är författaren Tobias Söderlunds tredje bok om Vanessa och hennes spökkamera. Detta är en skräckserie som riktar sig till barn i åldern 9-12.
Som vanligt när det är en bok i en serie så rekommenderar jag att man skall ha läst de tidigare böckerna i serien innan man ger sig på denna. Den är rätt så fristående så det skulle inte vara några stora problem om man läser den utan att ha läst de innan, men man får ut mer av handlingen när det kommer till karaktärernas bakgrunder och deras relationer mellan varandra.
I slutet av förra boken så hade Vanessa mer eller mindre fått nog av kameran. Hon hjälper förvisso till, men sist gång utsatte hon sig själv för en stor fara och hennes liv sattas på spel. Sedan dess så har hon inte använt kameran för att se spöken, men nu har hon lyckats med att bli nominerad på en gala på grund av en hennes filmer. Hon skall med en kompis till Stockholm för att gå på galan.
När en okänd pojke kontaktar henne på nätet och vädjar om hjälp ignorerar hon det först, men den ena händelsen efter den andra leder till att hon än en gång hamnar mitt bland spöken. Denna gång är det på några sätt till och med ännu farligare än de tidigare gångerna.
Samtidigt så får vi denna gång veta ännu mera om kameran och dess bakgrund om varför den kan fånga spöken. Vi får träffa på personer som har haft med kameran att göra innan Vanessa fick den.
Det är som att Tobias Söderlund inte sparar på krutet i denna sista del. Skall det avslutas så skall det sluta med en stor smäll. Han vrider upp det hemska några grader, lite beroende på vad man blir rädd av så tror jag att en del av de yngre läsarna kommer att rysa och troligen bli rädda när de läser denna. Vilket är meningen med skräckböcker, så där träffar Tobias rätt.
Han berör även andra ämnen, som invandrarpolitiken med sina utvisningsbeslut, utan att vifta med några pekfingrar. Detta är ett bra sätt att ta upp den och jag misstänker att om man läser denna bok i en klass så kan det vara en startpunkt till diskussion om just detta ämne, misstänker att det är ett ämne som många skolklasser på något sätt berörs av.
Boken är lättläst, vilket den skall vara när den riktar sig till en yngre publik, och handlingen är rätt så rak på sak utan att krångla till det för mycket. Men ändå håller Tobias ett sådant språk och flyt i handlingen, med ett djup, som gör att man även som äldre uppskattar den.
Detta är den avslutande delen i serien och det blir verkligen ett avslut. Dock så kan jag inte släppa det allra sista som händer i boken, skall så klart inte avslöja något. Men som en som slukar skräck i alla dessa former så fick slutet mina tankar att verkligen gå på högvarv och även gav mig rysningar. Det kan vara jag som läser in allt för mycket, men det kanske finns en mikroskopisk chans att detta inte riktigt är slutet. Tobias Söderlund har kanske stängt en dörr för spökena men lämnat en annan på glänt. Jag rekommenderar hela denna serie till alla som vill ge de yngre en bra start när det kommer till att bekanta sig med skräcken, ser fram emot att se vad som står på tur för denna författare.
Omdömen om tidigare böcker av författaren:
Prästgårdens Hemlighet (Spökkameran #1)
Ljusklotets Mysterium (Spökkameran #2)
Kartonnage Bokus Adlibris
E-bok Bokus Adlibris
Följ mig på Facebook eller Instagram
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar