Författare: Mattias Peterberg
Sidantal: 635
Förlag: Ekström & Garay
Ett recensionsex från författaren och förlaget, tackar så mycket.
Baksidestext:
En gång i tiden brann Manheim, människornas värld, av förödande krig. De fallna, utkastade från himmeln för ett brott de begått, ville som hämnd lägga gudarnas älskade skapelse under sig. Efter stora förluster på båda sidor bestämde sig de fallnas härskare för att ingå en fred med människornas kungar. Åttahundra solvarv senare konspirerar härskarens högra hand, Fenrir, med högt uppsatta rådgivare och herremän för att störta tronen, återuppta krigen och lägga människornas riken under de fallnas styre.
I Älvarike ligger kung Amund Grip sjuk och hans son, prins Are, trånar efter kungatronen. Men prinsen är inte en lämplig tronföljare. När han får höra att kungen vill tillsätta Ulv Stormvråk, rikets skattemästare, som ställföreträdande regent brister Ares hjärta och får honom att smida egna planer.
Ulv Stormvråk har just förlorat sin fru i ett stråtrövaröverfall, och försöker hantera förlusten tillsammans med sin dotter Tora, då han hamnar i maktspelet mellan kungen och hans son. Prinsen anklagar Ulv för ett brott han inte har begått och skeppar iväg honom för att träla hos de fallna medan Tora skickas till ett ökänt barnhem. Ulv måste nu fly för att försöka rädda sin dotter, stoppa prins Are och återupprätta sin heder. Men behöver Tora verkligen räddas? Hon har inte gett upp och har inga planer på att snällt stå ut med terrorn. I hennes bröst brinner hämndens låga ...
Mina tankar:
Detta är författarens debutbok och det är en episk fantasy som riktar sig till vuxna. Det är den första i en påtänkt serie.
Världen som boken utspelar sig i är starkt inspirerad av vikingatiden och den nordiska mytologin. Innan jag började läsa denna så hade jag en stark känsla av att detta skulle vara en bok som föll mig i smaken, jag har sedans barnsben varit svag för den nordiska mytologin med alla de äventyr som de olika gudarna hade för sig. Lägg till att jag även är svag för fantasy och då gärna av det episka slaget. Så frågan var bara att om jag hade för höga förhoppningar på denna bok, eller om den skulle kunna leverera det jag eftersökte.
Det är en riktigt fyllig och mustig bok i alla dess bemärkelser, den är tjock när det kommer till sidantalet, den har ett rikt världsbygge, komplexa och intressanta karaktärer, likaså är det så med språket.
När jag började läsa boken så tog det inte lång innan den hade lyckats få sitt grepp om mig, jag sögs in i detta episka äventyr som boken bjöd på. Det bjuder på ett mörker och en råhet och man känner riktigt att det är en tuff värld att leva i, men allt är kanske inte dystert, det finns ljus och hopp också.
När det kommer till vikingatemat med den nordiska mytologin så känner man verkligen att författaren har en kunskap och intresse i detta som verkligen går på djupet. Han har tagit välkända namn och personer inom mytologin och ändrat lite småsaker på dessa, men han håller sig trogen till grunden när det kommer till deras berättelser från mytologin. Det är små detaljer som gör det så att det verkligen känns att den är inspirerad av vikingatiden. Det finns till exempel en beskrivning hur en bergskedja har skapats som skulle vara tagen direkt, och det kanske den är, från sagorna från den tiden.
Karaktärerna är som sagt riktigt intressanta och komplexa. De är kanske inte rent goda eller för den delen helt onda och den första bilden man får av dem är kanske inte alltid hela bilden, den kan komma att ändra sig under resans gång. Många av karaktärerna utvecklas och växer och det med att de är mera av en gråzon när det kommer till om det är goda eller onda gör att man aldrig vet vad man kan förvänta sig av dem. Detta gör att man gärna vill följa dem och se vad som kommer att hända härnäst.
När det kommer till språket så är det riktigt bra slipat och det flyter på harmoniskt och hjälper verkligen till för att måla upp bilderna i ens huvud. Det tillsammans med världsbygget handlingen gör att det känns som en riktigt bra start på en författares karriär. Jag förutspår en verkligen lysande framtid om författaren fortsätter i detta spår.
Förutom att vara inspirerad av den nordiska mytologin och vikingatiden så gissar jag att det finns författare inom fantasyn som går som starka inspirationskällor, dels skulle jag gissa på George R.R. Martin och Robert Jordan men anar andra namn bland de som skriver episk fantasy. Men jag säger att han enbart är inspirerad av dem och inte att han kopierar dem för jag tycker absolut att han står på egna ben och tillför något intressant till denna genre.
Skulle jag sammanfatta boken i något kort så skulle jag säga att det är Game of Asatron som vi möter hör. Låter kanske lite klichéartat men jag tror att för de insatta inom genren så säger det en hel del av vad man har sig att förvänta sig av denna bok.
Jag kan bara lyfta på hatten, fast jag förvisso aldrig använder hatt, till författaren. Ställa mig upp och applådera, vi har fått en ny stjärna på den svenska fantastikhimlen som lyser riktigt starkt. Detta är jättekul att det finns författare inom genren som levererar så här bra hantverk, med tanke på att det är en riktigt brant uppförsbacke som dessa författare måste kämpa emot då genren inte lyfts fram i Sverige och att man inom litteraturen ser ner på den.
Så gillar man episk fantasy så får man absolut inte missa denna bok, jag ser själv fram emot att få läsa nästa del i denna serie.
Häftad Bokus Adlibris
Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar.se
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar