Författare: Jeanette Bergenstav
Sidantal: 454
Förlag: Norstedts
Ett recensionsex från författaren och förlaget, tackar så mycket.
Baksidestext:
Ingen har hört något. Ingen har sett något. Ändå har två personer blivit brutalt mördade i Torshammarskolans nyrenoverade bildsal. Utsänd av lokaltidningen råkar frilansjournalisten Jennifer Sundin kliva rakt in på brottsplatsen. Innan hon larmar tar hon närgångna bilder av de sargade kropparna.
Snart inträffar ytterligare ett mord i ett stillsamt radhusområde i närheten. Finns det ett samband? Handlar det om ett våldsamt svartsjukedrama eller uppgörelser i den undre världen?
Fallen väcker den gamla kriminalreportern inom Jennifer. De innebär också en chans att tjäna snabba pengar och att slippa tänka på sitt havererade privatliv. Hon är nyligen stelopererad och äter mer smärtstillande än hon borde. Hennes man har träffat en annan och lagt beslag på huset. Jennifer tvingas fly till sin pappas gamla båt vid Drömmarnas kaj, i Göteborg. Medan hon blir allt djupare indragen i mordgåtan kämpar hon för att vinna tillbaka sitt hem och sin älskade dotter.
Mina tankar:
Detta är författarens debutroman men hon har tidigare skrivit ungdomsböcker samt en bok om hundträning.
Boken börjar med att en journalist hittar två personer döda i en skola, de har båda blivit mördade på ett brutalt sätt. Detta är starten på en spännande privatutredning som journalisten gör i jakten på sanningen och mördaren.
Vi möter här en rätt så trasig person i journalisten, både mentalt och fysiskt. Hon har ständiga smärtor efter en foglossning, hon har precis genomgått en operation som skall förhoppningsvis återställa henne. Samtidigt så har hennes man lämnat henne och han ställer till med saker när det kommer till äktenskapet och barnen. Hon går mer eller mindre på tomgång när det kommer till jobbet, men detta mordfall får fart på henne igen.
Detta är en deckare där i stället för en polis som skall lösa fallet så är det en privatperson som gör det. Fokuset ligger lika mycket på huvudkaraktärens privatliv som hennes yrkesliv som journalist.
Det var när jag läste efterorden som jag började misstänka att författaren har tagit mycket av sin egen erfarenhet och gett den till sin huvudkaraktär. Hon tackar en läkare som har skruvat ihop henne samt en fysioterapeut. Bitarna i boken där huvudkaraktären kämpar mot sin smärta kändes så äkta så jag anade att de var självupplevda och jag fick svaret i tack-orden.
Att författaren sedan även är journalist känns också. Vi får även uppleva hur det kan gå till bakom kulisserna till nyhetslöpen som vi läser dagligen.
Genom boken så kunde jag inte låta bli att tänka på en annan författare. Delvis så tycker jag att handlingen och dess huvudkaraktär påminner om Liza Marklunds böcker om Annika Bengtzon. Även i Marklunds böcker så fick vi ta del av journalistlivet samt att huvudkaraktären där hade bitvis problem med privatlivet, i denna bok är det dock större problem. Båda författarnas huvudkaraktärer är två som har skinn på näsan och vågar ge sig in i det farliga för att få fram sanningen.
Nu menar jag inte att Bergenstav har kopierat Marklund, tycker absolut att hon står bra på egna ben, men jag har mina aningar att hon absolut är inspirerad av henne och haft henne som en av sina förebilder när hon skulle skriva sin bok. Jag ser henne mera som en värdig arvtagare (om man redan nu kan börja prata om arvtagare) till Marklunds journalist-deckare.
En spännande och bra start på en ny deckarserie, rekommenderar den till alla som vill ha deckare där fallet och karaktärernas privatliv får ta lika stor plats i handlingen. Skall bli kul att se hur denna serie utvecklar sig.
Inbunden Bokus Adlibris
Pocket Bokus Adlibris
E-bok Bokus Adlibris
Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar.se
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar