Titel: Ingen
Författare: Pascal Engman
Sidantal: 590
Förlag: Bookmark
Baksidestext:
Medan vintern tar sitt strupgrepp om Stockholm skjuts en näringslivstopp ihjäl på en exklusiv privatfest. I en annan del av stan mördas en gängkriminell på ett vattenpipscafé och i takt med att skjutningarna ökar måste polisinspektör Vanessa Frank och kollegorna på Grova brott agera. De står inför ett nytt Sverige där ungdomar nyttjas som barnsoldater. I den nya verkligheten räcker det inte att hitta den som hållit i vapnet för att lösa brotten.
När en lastbil hittas i dikesrenen på E4:an med flera döda flyktingar blir läget i polishuset än mer trängande och Vanessa känner hur situationen håller på att glida henne ur händerna. Miranda Nunez beger sig ut på en farlig färd med båt från Västafrika. Via Europa ska hon ta sig till Sverige där hon till varje pris måste hitta sin son. Drömmen om att ge honom en bättre framtid i Sverige grusas efter att hon hamnar i klorna på människohandlare. Men det finns fler som jagar henne, och av helt andra skäl än hon kan ana.
Mina tankar:
Detta är författarens elfte bok och den sjunde i serien om polisen Vanessa Frank. De tidigare delarna i serien heter Eldslandet, Råttkungen, Änkorna, Kokain, X och Bestseller.
Då det är en del i en serie så rekommenderar starkt att man läser böckerna i rätt ordning för att få med sig det mesta när det kommer till de återkommande karaktärernas utveckling genom serien, både när det gäller privatlivet och yrkeslivet.
Redan med debuten Patrioterna, som kom 2017, visade Pascal Engman att han var ett namn att räkna med. Han blev snabbt en personlig favorit bland spänningsförfattarna och jag har följt honom trogen sedan starten. För mig är det inte konstigt att han snabbt kommit att bli en av de stora inom genren, han är verkligen en av de stjärnor på författarhimlen som lyser starkast. Bok efter bok så bevisar han detta och även om han startade riktigt starkt med första boken så har han gjort det otroliga att fortsätta ännu starkare med de efterkommande, det är som han med varje ny bok lägger i en ännu högre växel när det kommer till handling och närvaro. Man lurar ju lite när taket kommer bli nått, jag hoppas på aldrig.
Det starka med hans skriv- och berättarkonst är att han verkligen ser och fångar det nutida samhället. Han berör frågor som är så aktuella och heta men även kanske inte får den genomslagskraften som den kanske borde ha i nyheterna. Han väcker upp oss läsare att börja se om omkring hur det ligger till i samhället.
När ämnena är så aktuella som de är i dessa böcker så kanske man tror att det kan åldras dåligt, att ämnet blir förlegat, men så är det verkligen inte här. Ämnen som han tar upp är aktuella men det är också inte helt nya, de har funnits runt omkring oss i år, bara att vi blundar för det, då det inte tidigare varit på våra gator.
Ett av ämne i boken är barnsoldater, något som inte direkt har funnits i Sverige. Men det är just det, nu börjar de bli vanliga även här då kriminella gäng använder barn till att utföra grova brott. Det är just detta som Pascal lyfter fram på ett sätt som får en att vakna upp. Det som är så bra med han är att han kör inga pekfingrar om hur det skall vara, nej han visar mera upp den nakna sanningen om hur det är på ett mera neutralt sätt, men ändå på ett känslomässigt sätt.
Han tar upp även om flyktingar, ett ständigt aktuellt ämne, han skildrar hela resan, från varför man tvingas fly, hur det kan se ut och vilka omständigheter flyktingarna på utsatta för under denna resa. En resa som inte slutar med själva resan, vid resmålet så väntar inga gröna ängar för dessa namnlösa personer, nej ett mer eller mindre slavarbete väntar och även att bli utnyttjad.
Det är en stark skildring och tack vare författarens förmåga att fånga närvaron i berättelsen så kan vi läsare uppleva alla dessa förhållande i första hand men tacksamt bara i våra huvuden. Vi har möjligheten att lägga ifrån oss boken och komma tillbaka till vår egen vardag. Att det finns folk som inte kan göra detta utan att det är deras vardag är sorgligt och hemskt.
Jag misstänker att det är den journalistiska ådran inom författaren som vill skildra samhället och dess situation. I varje bok som man läser av Pascal så märker man att det finns en gedigen fakta som ligger bakom dem, självklart så gör varje seriös författare sin faktakoll men måste ändå säga att Pascal är en av de skarpaste vi har när det kommer till detta.
Nu är det ju även en spänningsroman och inte enbart en samhällsskildring. Och om författaren är bra på att lyfta fram och skildra aktuella ämnen och händelser så måste jag nästan säga att han troligen är ännu skarpare på att skapa spänningsmoment. När det blir de mest spännande scenerna så sitter man med hjärtat i halsgropen och man glömmer bort att andas. Han får läsaren att verkligen befinna sig i hetluften och man känner faran.
Här vill jag faktiskt komma med en fundering, varför har det ännu inte gjorts film eller tv-serie av dessa böcker? Nu misstänker jag att det är en lång process för en bok att bli till film, men kan verkligen se det framför mig och känner att med rätt talanger bakom och framför kameran kan detta bli något riktigt bra.
Det finns verkligen ingenting att klaga över när det kommer till denna bok, den är så komplett och perfekt som en bok kan bli. Pascal Engman fortsätter med att inte göra mig, och alla andra läsare, besvikna och jag rekommenderar denna bok kort och gott till alla som vill ha en välkomponerad spänningsroman med en skarp syn på situationen i det nutida samhället.
Omdömen om tidigare böcker av författaren:
Patrioterna
Eldslandet (Vanessa Frank #1)
Råttkungen (Vanessa Frank #2)
Änkorna (Vanessa Frank #3)
Kokain (Vanessa Frank #4)
Till minne av en mördare (Skymningsland #1) (Med Johannes Selåker)
X (Vanessa Frank #5)
Skammens väg (Skymningsland #2) (Med Johannes Selåker)
Bestseller (Vanessa Frank #5)
Nomaden (Skymningsland #3) (Med Johannes Selåker)
Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar