Titel: Ett fall på Capri
Författare: Anders & Anette De La Motte
Sidantal: 447
Förlag: Bokförlaget Forum
Baksidestext:
Historieläraren Hugo Lind reser på en mat- och kulturresa till Capri tillsammans med en grupp andra nordbor. Arrangör är Belmonte Travels med den kunniga och kluriga Lara i spetsen. Stämningen är hög och gruppen njuter av allt som paradiset har att erbjuda.
Men en skugga faller över idyllen då en kropp hittas i vattnet nedanför den beryktade Salto Tiberio-klippan. Vem är den döde, och varför har personen en Belmonte Travels-broschyr i fickan? Alla verkar ha något att dölja, och Hugo och Lara finner sig plötsligt indragen i en märklig utredning under solen. Har en orm smugit sig in i paradiset, och är det någon bland resenärerna som inte är på ön enbart för att uppleva livets goda?
Mina tankar:
Detta är Anders fjortonde bok och den första som han har skrivit med sin fru Anette, det är även den första delen i den nya serien Mord under solen.
För de som har läst tidigare böcker av Anders vet att han gillar att ändra på stilen i sina olika serier. Detta är den sjätte serien han skriver och då det är första boken är man aldrig helt säker på vilken stil han kör denna gång. Om man har läst om vad den handlar så kan man ana vilket håll den går åt.
Med serien Morden på Österlen så presenterade Anders en lite mera mysdeckare-stil kryddad med Agatha Christie-känsla av mordgåtalösning. På ett sätt har vi något liknande här, men jag skulle nog säga att denna är en feelgooddeckare, en slags hybrid av deckare och feelgood, skulle säga att den är ännu mera snäll än kanske andra mysdeckare brukar vara.
Miljön är en viktig sak i handlingen och denna bok kan halvt ses som en reseskildring. Vi bjuds på miljöbeskrivningar, matupplevelser och kultur- och historielektioner. Jag skulle misstänka att alla som har varit på Capri kommer att känna igen sig och vi som inte har varit där kommer att känna att vi har nästan upplevt den efter att ha läst denna bok.
Det är som sagt en deckare och då återkommer vi till Agatha Christie. Nu har jag inte läst så många böcker av henne men har sett en hel del av filmatiseringarna. Hon har en stil, i de flesta, att morden inte kommer meddetsamma. Berättelserna börjar med att presentera de centrala karaktärerna, bygga upp intrigen och låta läsarna försöka klura ut hur det ligger till och sedan försöka lösa dödsfallet innan svaret blir presenterat. Det är detsamma med denna bok, den inleds med att en kropp hittas i vattnet, sedan hoppar boken tillbaka några dagar.
Vi läsare får inte reda på vem den döde personer är så genom boken blir det inte bara en gissning på vem som är misstänkte och även vem är det som blir offer. Kan säga att dödsfallet kommer långt in i boken så i stället för en lång utredning efter dödsfallet så bygger författarna upp handlingen med att skapa spänning mellan karaktärerna och är det något som Anders bra på är att göra karaktärer intressanta och levande, självklart skall Anette ha en eloge till detta också, men då det är hennes första bok så finns det inget att jämföra med, men hon har med säkerhet ett finger i leken på karaktärsbygge också.
Språket sitter precis som det skall, som det brukar när det kommer till Anders böcker. Det är en lite långsammare uppbyggnad när det kommer till handling, det ligger mycket vikt på miljöupplevelser, därav att man kan se denna som en reseskildring.
Då dödsfallet sker så sent i boken så kan man kanske misstänka att den är långtråkig och inte spännande. Skulle säga att den inte är långtråkig men den är långsam och den är inte spännande så att man tappar andan, men den är i stället spännande genom att handling och karaktärer byggs upp på ett så bra sätt, det blir intressant och man vill fortsätta läsa boken för att se hur det kommer att sluta.
Går man in med den förutfattade meningen att man vill ha en bok i stil med hans Leo Asker-serie så kommer man att bli besviken. Denna är inte alls i samma stil och har sett en del kommentarer på nätet om detta. Jag anser att man skall angripa en ny bok med ett öppet sinne och att man får anpassa sig efter den, sedan är det självklart att man föredrar olika stilar bättre, men jag tycker att man skall döma en bok efter vad den är inte vad man själv vill att den skall vara.
Så jag rekommenderar denna till alla som vill ha en mysig och lite lugnare deckare som även är en reseupplevelse, med intressanta karaktärer bjuder paret De La Motte på en varm mordgåta.
Omdömen om tidigare böcker av författaren:
Geim, Buzz, Bubble
MemoRandom (MemoRandom #1)
UltiMatum (MemoRandom #2)
Slutet på sommaren (Årstidskvartetten #1)
Höstdåd (Årstidskvartetten #2)
Vintereld (Årstidskvartetten #3)
Våroffer (Årstidskvartetten #4)
Döden går på visning (Morden på Österlen #1)
Ett fynd att dö för (Morden på Österlen #2)
Bortbytaren (Leo Asker #1)
Glasmannen (Leo Asker #2)
Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar