Elinor Kapp: Gasten

Titel: Gasten
Författare: Elinor Kapp
Sidantal: 343
Förlag: Bokfabriken

Baksidestext:

Kriminalkommissarie Eddie Öhlund kallas till idylliska Sundsby säteri på Tjörn. Trädgårdsmästaren har hittat en död man i köksträdgården, upphängd likt en fågelskrämma. Någon har lämnat mannen där som en varning.

På hemmafronten kan Stella tvingas avbryta föräldraledigheten när systern Lena, svårt sjuk i cancer, behöver hjälp med att driva hotell-och konferensanläggningen Salta stänk. Men relationen är frostig efter tidigare svek.

Samtidigt gäckas Eddie av att någon på polishuset läcker information om mordutredningen. När Eddie dessutom får anonyma hot riktade mot familjen blir utredningen personlig. Han måste skydda Stella och barnen till varje pris.

Mina tankar:

Detta är den femte delen i Mord i skärgården som handlar om polisen Eddie Öhlund. Denna kom ut 2024.

Jag rekommenderar att man har läst de tidigare böckerna innan man ger sig på denna, speciellt den som utspelar sig precis före denna, Strandvaskaren, då det är bitar som rör saker som hände i den.

När det kommer till Elinor Kapps böcker så är det deckare som även har en stor vikt på privatlivet för de centrala karaktärerna. Vi får följa Eddie och hur det är att ha två nyfödda tvillingar och samtidigt försöka hålla ordning på ett fall. En del som endast vill ha spänning och brottsutredning kommer kanske att tycka att just detta bitar i handlingen saktar ned tempot. Själv tycker jag att det ger en djupare insikt i karaktärernas liv, samt att det är roligt att se hur det förändrar sig igenom en serie böcker.

Självklart finns det spänning och utredning, det är ju ändå en deckare. Det är intressant att följa och se hur poliserna nystar upp det aktuella fallet. Det hettar till ibland och det blir då svårt att släppa boken, man måste få reda på hur det ligger till och hur det kommer att sluta.

Vi har här en skärgårdsmiljö, som författaren är väl bekant med, och jag tycker även att detta är något som hon fångar riktigt bra. Det är med ett lättsamt språk som hon leder oss in i intrigen och man får fundera på hur det verkligen ligger till, allt är inte glasklart förrän vi får svaren i slutet.

Det finns en värme i det mörka och farliga och detta gör att det blir en bra deckare för de som vill ha spänning men ändå inte så blodigt, djupare karaktärsporträtt gör att de stannar kvar längre. En bok som jag rekommenderar om man vill ha lite snällare deckare.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Sjörök (Mord i skärgården #1)
Dödsjö (Mord i skärgården #2)
Dyningar (Mord i skärgården #3)
Strandvaskaren (Mord i skärgården #4)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Pascal Engman: Kärleken

Titel: Kärleken
Författare: Pascal Engman
Sidantal: 429
Förlag: Bookmark

Baksidestext:

Josef är på flykt. Efter åren i Klanen är han nu deras främsta fiende med ett högt pris på sitt huvud. Men han kan inte fly för alltid. För att kunna skapa sig ett liv i frihet och återförenas med Antonia måste han återvända till Sverige.

Efter sin fars död har Muhammed tagit över Klanen och de är starkare än någonsin. Hans syster Zara sörjer däremot inte. Hon planerar sin hämnd. Tillsammans med polisen Hjalmar arbetar de målmedvetet i det fördolda – Klanen måste förgöras.

På ett HVB-hem sitter Johanna. I en villa i Edsvikenbor William. Deras verkligheter är motsatser, ändå dras de båda in i Klanens nät. Den unga tjejen och den privilegierade killen glider enkelt under polisens radar. Men snart står liv på spel och de måste välja vilken väg de ska gå.

Mina tankar:

Detta är den tredje och sista delen i Klanenserien, som inleddes med Klanen och fortsatte i Kriget.

Pascal Engman är ett namn inom bokbranschen som har växt sig starkt. Redan från första boken, Patrioterna, så visade han att han var ett namn att räkna med om man ville ha högkvalitativ och spännande litteratur med en djup förankring i vad som händer i samhället. Mer eller mindre alla som läser en bok av honom lovordar honom till skyarna och det är med fulla rätta. Hans öga för att fånga den vanliga människan på gatan, skildra hur denne upplever samhället och deras livsöden hur små de än kan vara spelar en roll och berör.

Nu handlar det om just Klanenserien, som man kanske kan se lite som hans magnum opus, i alla fall för tillfället, för jag inte bara anar utan mer eller mindre vet att han kommer att leverera lika högklassisk litteratur många år framöver. Här skildrar han ett samhälle som förändras och vi får följs med genom denna tidsepok.

Det han går in på djupet här är alla gängrelaterade skjutningar som från 2000-talets början tar sin fart i Sverige och växer mer och mer ju närmare nutid vi kommer. Han visar alla sidor av detta, vi följer ett antal personer som på olika sätt blir drabbade eller involverade i just detta. Det kan vara att man bara lever just i ett kvarter där gängen rör sig, en skada eller skuld gör att man blir indragen även om man vill ta sig från det hela.

Han skildrar det på ett så bra sätt att man verkligen ser hur det kan gå till och hur det går till. För även om detta är en påhittad historia så är det mer eller mindre så här det ser ut i samhället för personer som bor just i dessa områden. Man får en djup insikt i hur det ligger till och man förstår. Det är tragiskt hur man ser genom böckerna hur åldern på de personer som blir indragna i gängen sjunker. I denna sista del av serien är det som värst.

De som har läst de två tidigare böckerna vet på ett ungefär vad man har sig att förvänta. Redan från första kapitlet så känner man en oro över karaktärerna som man lärt känna. Nu är det som mörkast och man ser verkligen inget ljus, hur kan det finnas något hopp. Det är nästan med ett konstant magknip som man läser boken.

Man kan verkligen inte lägga ifrån sig den, man måste få reda på hur allt kommer att sluta och är man van vid Engmans tidigare böcker som Vanessa Frank-serien. Så vet man att slutet, typ de sista hundra sidorna, är så adrenalinpumpande att man inte ens vågar lägga ifrån sig boken. Här är det om än ännu värre, det är inte bara spännande hur allt kommer att sluta utan här finns det verkligen en stor osäkerhet om vilka som kommer att leva när vi är vid sista sidan. Jag kommer såklart inte avslöja något av det mera än att säga att det är en otrolig sista bit i boken.

Pascal ligger helt på topp och det är med stor bravur som han avslutar denna serie. Man kommer att känna sig överkörd känslomässigt men även helt euforiskt av att ha läst en så här bra bok.

Jag har sagt det förut och säger det igen. Dessa tre böcker borde vara en obligatorisk läsning i skolor, säg i alla fall högstadiet och gymnasiet, så mycket som man kan prata om i klassrummet om just detta ämne.

Jag rekommenderar denna bok, hela serien och självklart Pascal Engmans alla andra böcker till helt enkelt alla.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Patrioterna
Eldslandet (Vanessa Frank #1)
Råttkungen (Vanessa Frank #2)
Änkorna (Vanessa Frank #3)
Kokain (Vanessa Frank #4)
Till minne av en mördare (Skymningsland #1) (Med Johannes Selåker)
X (Vanessa Frank #5)
Skammens väg (Skymningsland #2) (Med Johannes Selåker)
Bestseller (Vanessa Frank #5)
Nomaden (Skymningsland #3) (Med Johannes Selåker)
Ingen (Vanessa Frank #6)
Albinon (Skymningsland #4) (Med Johannes Selåker)
Klanen (Klanenserien #1)
Kriget (Klanenserien #2)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Stina Rundqvist: Skogsrået

Titel: Skogsrået
Författare: Stina Rundqvist
Sidantal: 247
Förlag: Seraf Förlag

Baksidestext:

Sigrid driver cafét Bibbis och kämpar för att hålla företaget flytande. Det enda hon vill är att baka men när hennes före detta lämnar henne med tillhörande skulder måste hon hitta sätt att rädda sitt café.

För att spara in pengar ger hon sig ut i skogen för att plocka bär och hittar en myr full av gyllene hjortron. Dock är skogen ingen vanlig plats. Något ser henne. Något vaknar. Dante lever sitt liv som en skugga, undvikande och vaksam. Men när han hör Sigrids sång en sång som henne mor lärt henne kan han inte hålla sig borta. Han erbjuder att hjälpa henne att renovera cafét.

I takt med att Sigrids egna mörker blir tyngre att bära inser hon att allt inte är som det verkar varken med Dante, skogen eller sig själv. Samtidigt som passionen mellan dem växer, gör även hotet från det som vaknat i mörkret. Dante vet vad som har följt med henne tillbaka från skogen. Men inte hur han ska stoppa det eller hur han kan övertyga Sigrid att inte återvända till skogen?

Mina tankar:

Detta är den andra delen i serien Mörkerväsen som inleddes med Näcken.

Boken är fristående så man behöver inte ha läst den första för att hänga med i denna. Det enda kan vara att man i första får känsla av stilen och denna värld, där väsen från folktron existerar.

Det handlar om en ung kvinna som driver ett café, något som inte går så bra ekonomiskt. När hon en dag är ute i skogen och plockar hjortron blir det startskottet på något som kommer att förändra hennes liv på mer än ett sätt.

Det vi har här är ett relationsdrama med drag av folktro och då ibland av det mörkare slaget, inte så att det går över till skräck, men det är där och snuddar. Samtidigt så är den rätt så drivande när det kommer till relationsbiten, här kan man säga att det till och med hettar till i några bitar av handlingen.

Författaren har fått till en bra intrig, som är bitvis dold i ett mysterium, som till slut får bitvis förklarat. Det kanske går lite snabbt fram när det kommer till relationsbiten, men så brukar det vara när det kommer till romantik i både bok och filmformat. Sedan kan man kanske skylla på något av det övernaturliga här, dragningar mellan personer som kanske inte annars skulle finnas.

Det är ett lättsamt men ändå målande språk som leder oss läsare igenom denna berättelse. Med tanke på folktron så är tankarna inte så långt borta till just sagor om dessa väsen. Man skulle kunna säga att detta är en gammal folksägnen men återberättad i modern tappning.

Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en romantisk berättelse med ändå med mörka drag åt skräckens håll, samt en grund som är tagen från folktron.

Tidigare omdömen om författaren:

Näcken (Mörkerväsen #1)

Följ mig på Facebook eller Instagram 
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar.se

Yvette Klang: Vilda

Titel: Vilda
Författare: Yvette Klang
Sidantal: 147
Förlag: Noble Beast

Baksidestext:

En man vaknar upp på en ö, skadad, strandsatt, men han minns inte hur han kommit dit. Samtidigt som han kämpar för att överleva försöker han komma ihåg vad som hänt. Flickan Vilda växer upp med sin konspirations-teoretiska pappa och Maria väntar sitt första barn. Maria är beredd att göra vad som helst för att skydda sitt ofödda barn. Och vad som helst för att glömma den hon en gång var.

Mina tankar:

Detta är en kortroman och genremässigt så skulle jag säga att det är en psykologisk thriller med dramatiska familjerelationer.

Vi svävar i en ovisshet när boken börjar, något har hänt, en man vaknar upp på en ö, skadad och har inget minne av hur han hamnade där. Det hoppar mellan mannen och en ung flicka, Vilda, som växer upp med en pappa som har svåra problem med samhället. Maria, en kvinna, väntar även på sitt första barn.

Man förstår att allt detta utspelar sig i olika tider, men inte till fullo, i alla till en början men ju men man läser så fler bitar av pusslet får man och det blir klarare och klarare hur dessa tre trådar hänger ihop. På slutet knyts allt ihop.

Det är en rätt så avskalad berättelse då den bara är på lite mer än hundra sidor. Det är inga sidospår som tar plats utan det är dessa tre huvudtrådar som man följer. Det finns en krypande spänning, dels i situationen, dels i att det finns en ovisshet hur allt hänger ihop. Jag tycker att författaren får till en bra stämning.

Det är ett målande språk och författaren går in på djupet när det kommer till karaktärernas tankar och personligheter. Det är här det psykologiska kommer in i genrebestämmelsen, vi får verkligen se vilka de är och hur de känner.

Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en kortare läsning som bjuder på spänning och intressanta gestaltningar.

Följ mig på Facebook eller Instagram 
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar.se

David Renlint: Järnhanden

Titel: Järnhanden
Författare: David Renklint
Sidantal: 220
Förlag: B. Wahlströms

Baksidestext:

Embla blir vittne till en strid mellan två piratskepp och när krutröken har lagt sig hittar hon det som piraterna slogs om: en kista som har sköljts in mot ön där Embla bor. Hon förväntar sig att finna en skatt, men i kistan finns bara en gammal dolk. Legenden säger att det vilar en förbannelse över dolken och Embla inser snabbt att hon inte har något val – hon måste följa dolkens vilja. Det blir början på en resa som tar Embla till delar av världen som hon bara har hört om i sagor.

Mina tankar:

Detta är den första i trilogin Dolkbäraren. Det är en fantasyserie som riktar sig först till barn i åldern 9-12, men går absolut att läsa av äldre.

Denna serie utspelar sig i samma värld som författarens serie Blixtbarn. Man behöver inte ha läst den serien först för att förstå denna, det nämns händelser som spelar stor roll i Blixtbarn, men i denna är det mera att det har hänt långt bort i en annan del av världen.

Jag kan med detsamma säga att om jag hade läst denna bok när jag var runt tio år så hade jag älskat den, för det är precis sådana här böcker som man ville ha och drömde sig bort i som barn. Nu som vuxen ger den mig känslan av svunna äventyr och nostalgiska barndomsminnen.

Jag tror inte jag var ensam om att leva mig in i andra världar och äventyr som barn. Det bästa när man läste böcker så var det när huvudkaraktären var själv ett barn och gav sig ut på farliga resor. En i samma ålder som en själv som hade modet att ta steget ut i det okända, man såg upp till denna person.

Här har vi precis detta, en ung tjej som av olika händelser snart befinner sig på ett piratskepp, andra pirater jagad dem och de har ett uppdrag som är farligt, men det gäller liv och död att klara av det. Allt paketerar i en fantasyvärld som döljer många faror och farliga varelser.

Det är ett lättsamt språk som flyter på riktigt bra och det finns en glädje i berättarrösten, man märker att författaren har haft riktigt roligt när han hittade på denna berättelse. Högst troligt så är han själv uppväxt med liknande berättelser, precis som jag, och vill föra traditionen vidare till nästa generation. Dela med sig av sina upplevelser, fantasi och drömmar.

Jag rekommenderar denna varmt till alla barn i åldern som den riktar sig till, men även till äldre och varför inte till vuxna som vill känna den där nostalgiska känslan av barndomens äventyr.

Tidigare omdömen om författaren:

Det går en liten ängel
Järvflickan
Blixtbarn (Blixtbarn #1)
Kraften vaknar (Strömånge #1)
Vittring (Strömånge #2)
Blixtregn (Blixtbarn #2)
Jag dödar en

Följ mig på Facebook eller Instagram 
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar.se

Dan Buthler & Åsa Petersson: Rädda allt!

Titel: Rädda allt!
Författare: Dan Buthler & Åsa Petersson
Sidantal: 335
Förlag: Bokfabriken

Baksidestext:

Borde inte livet innehålla mer? Det frågar sig vännerna Nettan Larzon och Marre Stjärna. Vardagen i Västerås går på rutin, Marre klipper pensionärer och Nettan harvar på ICA Falken och är olyckligt kär i chefen. Ekonomin är skral och vid 50 är deras ungdomsdrömmar mest ett vagt minne. När deras gamla klasskompis Vivi Munther skryter med sitt perfekta liv inför den stundande klassåterträffen får de nog. Det är deras tur nu.

På impuls drar de igång ett miljöuppror: Rädda misteln. Att hotet är påhittat spelar ingen roll – snart rullar allt i rasande fart. Både media och aktivister hakar på och pengar börjar strömma in… och försvinna.

Krisen är ett faktum, jobbet och kärleken står på spel, och inte ens Nettans vanliga mantra: ”Vad skulle Pernilla Wahlgren ha gjort?” hjälper. Glöm misteln – nu måste de rädda sig själva, ja rädda ALLT.

Mina tankar:

Detta är författarnas första gemensamma bok. Dan Buthler har skrivit flertalet deckare, då först och främst tillsammans med Dag Öhrlund. För Åsa Petersson är det även hennes debutbok.

Detta är en humoristisk feelgood bok den är fylld med tokigheter, förväxlingar och missförståelse mellan personer. Samt ett helt galleri av udda eller till och med extrema karaktärer. Om man är som jag deckarläsare så är det närmaste jag kommer som en liknelse Olséni och Hansen.

Nu kanske jag har förutfattade meningar om vad en feelgood skall vara, men har jag känslan av att de ofta har en kärna av romantik och att allt löser sig för karaktärerna i slutet. Här har vi i alla fall något helt annat, i stället för romantik så är det humor som står i centrum och jag tycker att författarna får till det riktigt bra. Man sitter och ler och till och med skrattar åt situationerna som uppstår.

Två medelålders kvinnor som inte lyckats så bra i livet och är inte heller så nöjda med sin tillvaro får nog när en gammal klasskompis, som har lyckats med sitt liv, i alla fall utåt sett, trycker upp det mer eller mindre i deras ansikten. De får nog och får en impulsiv idé att starta en kampanj om att rädda den hotade misteln. Detta är startskottet och det händer saker hela tiden.

Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en lättsam och humoristisk bok som har även bitar om att ta vara på vänskap och kanske se vad man har i sitt liv och uppskatta det, men en eller annan tokighet skall man nog våga på ändå annars blir livet tråkigt.

Omdömen om tidigare böcker av författarna:

Dan Buthler:

Mord.net (Jacob Colt #1) (Tillsammans med Dag Öhrlund)
En nästan vanlig man (Jacob Colt #2, Silfverbielke #1) (Tillsammans med Dag Öhrlund)
Förlåt min vrede (Jacob Colt #3) (Tillsammans med Dag Öhrlund)
Grannen (Jacob Colt #4) (Tillsammans med Dag Öhrlund)
En Perfekt Storm (Alex Storm #1) (Tillsammans med Leffe Grimwalker)
Kastvindar (Alex Storm #2) (Tillsammans med Leffe Grimwalker)
Stormfödd (Alex Storm #3) (Tillsammans med Leffe Grimwalker)
Isstorm (Alex Storm #4) (Tillsammans med Leffe Grimwalker)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Elsa & Cornelia Swärd: Rovdrift

Titel: Rovdrift
Författare; Elsa & Cornelia Swärd
Sidantal: 469
Förlag: Albert Bonniers Förlag

Baksidestext:

En sen septemberkväll hittas en kropp utan huvud i Frihamnen i Stockholm. Kriminalkommissarie Maggan Kipowski och hennes flickvän, reportern Vera Bonde, nystar i det makabra fallet från varsitt håll samtidigt som deras förhållande knakar i fogarna. När polisen hittar en koppling till ett tidigare mord görs en upptäckt som sätter skräck i hela landet. Maggan pressas till sitt yttersta för att hitta mördaren och medan utredningen får hela riksdagshuset att skälva planerar gärningsmannen sin stora final.

Mina tankar:

Detta är den första delen om Maggan och Vera, det är även författarparets debutbok.

Boken utspelar sig en bit in i framtiden, 2033, men då det är så nära i framtiden så är det mer eller mindre som det är nu i samhället. Maggan och Vera är ett par som har en relation som knakar i nu, men de försöker att hålla ihop det. Maggan är polis och Vera är journalist, vilket blir problematiskt när en kropp hittas utan huvud, fallet blir på Maggans bord och samtidigt så börjar Vera skriva om detta. Deras relation blir inte bättre då Maggan inte kan avslöja detaljer i det aktuella fallet och Vera ligger på i sina egna efterforskningar och kommer sanningen väldigt nära.

Jag vill absolut inte avslöja mer av handlingen men vad som hänt den döde personen och sedan allt runtomkring detta fall är i alla fall ett magstarkt inlägg. Jag gillar att författarparet går ut hårt och brutalt, de väjer inte undan för våldet men ändå glorifierar de det inte heller.

Det är en smart komponerad intrig man får följa, samtidigt som det privata mellan Maggan och Vera också känns genomarbetat. Det är en komplex handling som ändå inte blir rörig att följa med i.

Det händer något hela tiden, om det så är om fallet eller det privata, som gör att man inte kan sluta läsa, man måste få reda på hur det ligger till.

Det är en fullbordad deckare som har en del bitar som man känner igen från genren, men den har även något som jag måste säga känns fräsch, något som man inte ser allt för ofta. Och jag tror det är så man skall göra för att slå igen, vilket denna bok verkligen förtjänar.

Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en mörkare och råare deckare och samtidigt att den bjuder på ett djup när det kommer till relationsbiten utan att tumma på spänningen. Jag är glad att jag inte läste boken precis när den kom ut, för det finns bitar i slutet som får en att längta till nästa bok och den finns redan ute som tur är.

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar