Titel: Jag dödar en
Författare: David Renklint
Sidantal: 180
Förlag; Swedish Zombie
Johan har precis kommit hem från sjukhuset med sin prematurfödda dotter Wilma. Wilmas mamma Viktoria dog i havandeskapsförgiftning, men Johan känner sig ändå inte ensam i det stora huset. Meddelanden på väggarna och gestalter i ögonvrån. Nattsvarta korpar runt huset, i mardrömmarna i mörkret bakom ögonlocken. Och Wilma mår dåligt. På grund av snöstormen och kylan är Johan instängd med vad det än är som han har fått med sig hem, och Wilma blir bara svagare och svagare. Den enda som trotsar ovädret och kommer hem till Johan är Viktorias väninna Nadja, som också hon bär på en sorg. Johan inser att han behöver hennes hjälp och tillsammans försöker de ta hand om Wilma. Och det andra som är i huset med dem.
Mina tankar:
Detta är en kortroman i förlaget Swedish Zombies satsning på just lite kortare böcker i skräckgenren. Det är en serie som presenterar ocensurerad skräck som väljer att inte titta bort samtidigt som de kanske innehåller något djupare än att bara skrämmas.
Jag vill framhålla att det finns många bra namn när vi pratar om skräck i Sverige, gemene man tänker nog först och främst på John Ajvide Lindqvist och Mats Strandberg, dessa två är bra men det finns ännu fler namn att räkna med om man vill ha bra svensk skräck.
En av dessa, kanske lite mera okända namnen, är just David Renklint. Han debuterade 2018 med Det går en liten ängel, en skräck som var avskalad och mystisk, samtidigt som den fick till en riktigt bra skräckstämning.
Denna bok kom ut 2021 och mellan debuten och denna så har han skrivit ett antal böcker i några olika genrer, det är fantastik för det mesta, men han har inte bara hållit sig till skräck utan det förekommer även fantasy för en yngre målgrupp. Så man märker att han i denna bok har utvecklats men han har även hållit sig trogen till den skräcken som debuten bjöd på.
Han har valt en isolerad miljö och håller sig minimal med karaktärer. Just att, som i denna bok, vara så utsatt och ensam som huvudkaraktären är och i den situationen som han befinner sig i, bara det sätter upp en skräckstämning. Att det sedan börjar hända mystiska saker gör inte saken bättre.
Vi har här en man, Johan, som har sin nyfödda dotter, som är född för tidigt då frun har dött. Han befinner sig i ett avskilt hus och behöver ta hand om sin dotter som sondmatas, vilket inte är det lättaste då hon inte behåller maten. Ett kraftigt snöoväder gör att han inte kan ta sig till sjukhuset, då det är farligt för dottern att vistas i minusgrader.
För att delvis bearbeta sin sorg så börjar han prata med sin döde fru. Mystiska saker börjar hända i huset. Till en början så tycker han sig se skymten av frun men snart så övergår det till att det lämnas märken och han hör ljud. Är det hans fru eller någon annan? Något annat? Den enda kontakten med övriga världen är fruns väninna Nadja som återkommande kommer och besöker dem för att se hur det står till. Tillsammans börjar de undersöka det mystiska händelserna.
Det som målas upp för oss läsare är en berättelse som både skrämmer och är rörande. Den har en finstämd känsla i mannens sorg efter förlusten, hur hanterar man att förlora den man älskade och samtidigt skall man vara stark och ta hand om det för tidigt födda barnet.
Samtidigt så är det en krypande skräck och mysterium över vad det är som händer i huset. Är det något övernaturligt eller är det mannen, som i sin sorg, blivit galen och inbillar sig saker, kanske gör sakerna själv? Vi läsare hålls på nålar igenom berättelsen och man kan inte sluta läsa för man vill få reda på hur det ligger till.
Jag får säga att även om jag anande på ett ungefär hur det låg till så var jag aldrig helt säker på mina misstankar förrän allt hade lagts fram för oss läsare. Författaren har fått till en riktig bra handling och har precis den rätta tonen i språket, han visar lagom mycket för att läsarens egen fantasi skall börja springa runt i huvudet.
Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en skräck som både på sitt sätt är jordnära och ömsint sorglig samtidigt som den bjuder på något skrämmande och kanske till och med övernaturligt. Jag hoppas verkligen att fler får upp ögonen på denna författare om det är skräck man vill ha, för det behärskar han verkligen.
Tidigare omdömen om författaren:
Det går en liten ängel
Järvflickan
Blixtbarn (Blixtbarn #1)
Kraften vaknar (Strömånge #1)
Vittring (Strömånge #2)
Blixtregn (Blixtbarn #2)
Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar.se
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar