tisdag 19 september 2017

Kristina Suomela Björklund: Karne - Skriet Från Häxberget


Titel: Karne - Skriet Från Häxberget
Sidantal: 181

Ett recensionsex från författaren, tackar så mycket.

Handling:

Märit jobbar på ett bokförlag, Ödets Förlag. En dag så kommer det en gammal kvinna och berättar om en häxprocess i Ångermanland som hon vill att de skriver en bok om. Förlaget godkänner förslaget och Märit och några kollegor får i uppdrag att samla ihop bakgrundsfakta till författaren som tagit på sig att skriva om händelsen. Märit börjar drömma mardrömmar som känns väldigt verkliga. I drömmarna befinner hon sig i tiden då det räckte att barn pekade ut kvinnor som häxor för att de skulle bli dömda. Hon märker snart att drömmarna inte är bara drömmar.

Mina tankar:

Detta är en rysare. Skrämselmomenten kanske uteblir men den har sina små rysningar. Det som slår mig mest är hur hemskt det måste ha varit att leva på den tiden för kvinnor. En tid som det räckte med att barn blev tillsagda av t.ex. prästerna att peka ut vissa kvinnor som häxor. Jag antar att de fick tassa på lätta fötter för att inte stöta sig med någon och bli anklagad för de hade inte mycket att sätta emot om de blev utpekade.

Kan inte riktigt sätta fingret på det men känner att själva uppbyggnaden i berättelsen är samma uppbyggnad som en film brukar har. Den har en början med en stigande spänning, en mitt med avslöjanden och ett slut med ett klimax, det har förvissa så gott som alla böcker också, men jag skall försöka förklara mig. Det kan vara sidantalet som gör att den får samma form som en film, längre böcker brukar ha mera bitar i mitten av historien, sidohistorier som skall förklaras, flera olika vändningar och att alla dessa saker sedan skall knytas ihop. Jag gillade det och det var som att läsa en film (om det nu låter vettigt).

Språket är lätt att ta till sig och snabb i handlingen. Handlingen är inte komplicerad med många sidospår och många karaktärer utan rakt på sak och håller sig nära huvudkaraktären. Och det passar denna genre perfekt. Även om den är lättläst och okomplicerad så har den ändå mera att berätta än att bara underhålla. Som jag skrev tidigare så fick det en att tänka på hur utsatta kvinnorna var på den tiden.

Rekommenderar den till alla som vill ha en rysare (som inte är allt för skrämmande men spännande) som är filmiskt berättad och har ett litet mera djup än vad man kanske först tror. Vem vet kanske detta är in inkörsport som kommer få dig att ta reda på mera om häxprocesser.

Häftad Bokus Adlibris

Följ mig på facebook.
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar