Författare: Jonatan Olofsgård
Sidantal: 196
Förlag: Kraxa förlag
Ett recensionsex från förlaget, tackar så mycket.
Baksidestext:
Tom och Lea reser med föräldrarna till sommarstugan för att bomma igen inför hösten.
Morgonen därpå lämnas de ensamma när föräldrarna åker iväg på ett ärende, men tiden går utan att de kommer tillbaka.
På andra sidan sjön bor Udo, den gamla mannen med ögon av is och händer som får en att tänka på blanka vapen. Han inte bara hyr ut stugan utan övervakar även familjen och lägger sig i deras liv.
Tom och Lea har alltid undvikit Udo, men när de till sist står utan man och mobiltäckning är han deras enda hopp om hjälp. Men vägen till Udos hus visar sig lång och verkligheten är inte vad de tror.
Mina tankar:
Detta är författarens debutroman, det är en skräckroman eller en slags växa-upp-roman med drag åt det surrealistiska.
Genom hela boken så ligger det en stämning och känsla av att något är som det inte skall vara, vi ser det inte rakt på sak utan mera i ögonvrån, små saker som inte stämmer.
Två barn blir lämnade av sina föräldrar i en sommar stuga, föräldrarna har bara ett ärende att göra men när det börjar dröja innan de kommer tillbaka blir de två syskonen oroliga. Till saken så finns det inte heller någon mobiltäckning och de har inga grannar i närheten.
Berättelsen rör sig framåt i två spår, dels i nutid, som utspelar sig i slutet av sommaren, då vi följer de två syskonen och hur de tacklar situationen att vara övergivna på en ödslig plats. Det andra spåret är tillbakablickar på sommaren som gått och olika händelser som barnen varit med om.
Texten i författarporträttet så står det om författaren att han är uppväxt med bland annat Stephen King och då jag själv också är det så ser jag absolut en del influenser från skräckmästaren. Men att just säga skräckmästaren ger fel intryck till de som inte läst något av Stephen King, det är inte skräcken i böckerna som gör han till en mästare, nej det är hans förmåga att gestalta varje karaktär samt på till miljöerna och stämning som gör att man sugs in i berättelsen. Att sedan skräcken ligger där som ett element som vrider till allt är en annan poäng.
Det är denna gestaltning och miljöbeskrivning som jag känner igen i denna bok, det kanske inte ligger riktigt på samma nivå som mästaren själv men det finns absolut något där som gör att stämningen kommer fram och att det är värt att ta upp och läsa denna bok.
Mystiken och känslan av att något inte är som det skall gör att denna sommar som vi får ta del av bli något av en kuslig upplevelse samtidigt som det bitvis kanske väcker minnet om egna barndomssomrar, förhoppningsvis inte så rysliga som dessa syskon får uppleva.
Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en finstämd och samtidigt kuslig berättelse. Gillar man Stephen King, då kanske mest hans äldre verk, så skall man verkligen ge denna en chans. Jag tror absolut att om författaren fortsätter i detta spår och finslipar sig ännu mera så kommer hans namn bli något som vi kommer att nämna när folk frågar om svensk skräck.
Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar