Författare: Max Klintman
Sidantal: 319
Förlag: Visto Förlag
Ett recensionsex från förlaget, tackar så mycket.
Under flera år har forskarna mottagit oförklarliga radiovågor från avlägsna galaxer och stjärnor. Till en början har man inte vetat vad de betyder, men när den solliknande stjärnan HD 169545 försvinner från stjärnhimlen förändras allt. Mycket tyder på att solen kommer att slockna långt tidigare än man trott. Om solen sänder ut liknande radiovågor kan den stå inför samma slut som HD 169545. Ingen bryr sig mindre om mystiska radiovågor än Robert Palmkvist. Inte fören han får en ny och oväntad vän är han säker på att han vill överleva.
Mina tankar:
Detta är författaren Max Klintman debutbok. Det är en slags dystopi som utspelar sig i en så nära framtid, 2022, att det kunde vara nutid. Det är mera ett ”vad om?”-scenario.
Och vad det handlar om är att solen kommer att dö ut betydligt snabbare än vad forskare trodde var möjligt. Vad kommer att hända med mänskligheten om detta händer? Har vi någon chans att överleva?
Boken har ett väldigt intressant scenario men den har några brister i början. Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det är som saknas men man, i alla fall jag, knöt inte riktigt kontakt med karaktärerna i början. Det var som det var en osynlig vägg i vägen som gjorde att jag inte kom in i handlingen och man kände inte något för karaktärerna, vilket är viktigt i en berättelse som denna. Det var inte att det var något dåligt, bara att det där lilla extra saknade.
Jag fortsatte med boken, för jag kände att det fanns något i handlingen. Och jag tyckte att när jag hade kommit en bit in i boken, cirka hundra sidor, så släppte det. Det hade stapplande, men ändå säkert, tagit sig fram till en punkt där berättelsen blev genast mer fångande. Det är när det blev mörkt, utan att avslöja allt för mycket, som det vände. Allt hur människor börjar reagera och agera mot varandra blev en bra byggsten. Det är då frågor börjar dyka upp i huvudet. Vad skulle man själv göra om det inte fanns någon framtid för en själv och endast en bråkdel av mänskligheten har blivit utvalda att försöka överleva?
Språket är det inget fel på, det är lätt att ta till sig och det flyter på bra. Likaså med handlingen, det är alltid fascinerande med slutet på världen och hur kommer människor att reagera. Karaktärerna var, som jag poängterade, lite platta i början men de tar sig och blir mera intressanta, kanske vi skulle behövt att lärt känna dem mera på djupet med det samma för att få en kontakt med dem.
Slutsumman blir att det är en bra debutbok med ett intressant ämne, jag tror att om man läser denna så kommer man att se på solen lite annorlunda. Jag har Max Klintmans andra bok, Den Vedervärdiga Mardrömmen, i bokhyllan, om det skall vara, om jag förstått det rätt, en psykologisk thriller. Det skal bli intressant att se vad han gör med den genren.
Häftad Bokus Adlibris
E-bok Bokus Adlibris
Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Bokbloggar.se
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar