Författarporträtt: Lovisa Wistrand

Fotograf: Angelica Klang

Berätta lite kort om dig.

Jag heter Lovisa Wistrand och bor i Uppsala tillsammans med man, son (+ ytterligare en om någon månad) och två katter. Jag debuterade 2017 med fantasyromanen Drakviskaren, har jämförts med Sarah. J. Maas och kallas ofta ”Sveriges fantasydrottning”. Förutom fantasy skriver jag även romance, feelgood och erotik.

När och vad väckte ditt intresse för fantastiken?

Som barn plöjde jag böcker som andra plöjde TV-serier. Det var ett av mina allra största intressen. I början var det mest hästböcker, Kitty, och Fem-böckerna som gällde, men sedan kom Harry Potter. Sedan kom Eragon. Och sedan kom David Gemmel. Jag blev som trollbunden av den sistnämndes böcker och slukade dem alla, trots att det var tjocka fantasyböcker för vuxna. Resten är historia, som man brukar säga.

Dessutom har jag alltid fascinerats av drakar, magi, bågskytte och svärdsfäktning, älskat kostymfilmer och trånat efter Medeltidsveckan på Gotland. Det är en del av den jag är. Böcker som innehåller fantasyelement i kombination med en dramatisk kärlekshistoria får mig ofta på fall.

Vem eller vad har inspirerat dig till att skriva och när började du skriva?

Det var läsningen som väckte drömmen om att bli författare. Till slut kommer man till en punkt när det är dags att sluta läsa andras berättelser och börja skapa sina egna. Nåja, det är väl lite väl extremt, men jag gillar andemeningen i det. Efter en viss tid har man läst så många böcker att man blir inspirerad till att pröva själv. I alla fall blev jag det i väldigt ung ålder. Jag har alltid älskat att skriva berättelser av olika slag, små historier om krigare och prinsessor som läraren fick läsa upp i klassen, och när jag blev äldre bara utvecklades detta bara mer och mer.

Någon författare (eller annan person) som har betytt mycket för ditt eget skrivande?

Egentligen inte. Att vilja skriva var mitt eget påfund och jag har inte behövt någon att se upp till. Självklart har jag haft både favoritböcker och favoritförfattare genom åren, men inte på idolstadiet där man hänger affischer på väggarna och tillber dem.

Däremot älskar jag att jag delar skrivintresset/yrket med min man, som också är författare. Båda var djupt intrasslade i skrivandet redan innan vi träffades för första gången (på en skrivarkurs!), men att nu ha en make som delar min största passion här i livet är underbart. Vi kan sitta i timmar och diskutera skrivproblem, hjälpa varandra med idéer och slänga ut frågor som: ”Ska man skriva istället eller i stället?” Dessutom läser vi varandras texter (i mån av tid) och kommer med värdefull feedback. Trots att vi är gifta är vi stenhårda mot varandra när det kommer till kritik, för det måste man vara om den ska bli värdefull. Det gäller att vara peppande och konstruktiv på samma gång.

Vad tycker du är svårast och lättast/roligast att skriva?

Lättast är dialoger. Jag älskar att låta konversationerna flöda fritt. Ibland går det så snabbt att jag måste skippa allt förutom rent prat i första rundan, för att jag inte hinner med annars. Då får jag gå tillbaka när dialogen är klar och lägga in alla ”han strök sig över hakan” och så vidare. Ofta är det som om personerna pratar i mitt huvud och jag måste skynda mig att skriva ner allt som sägs.

Svårast, eller kanske tråkigast, är miljöbeskrivningar. Särskilt inomhus. På ett sätt tycker jag om att beskriva vackra landskap i naturen, men det är också svårt. Det är lätt hänt att man grottar ner sig i detaljerna och gör texten tråkig, eller att man tvärtom råkar beskriva för lite – så att karaktärerna tycks befinna sig i ett vakuum. Fast jag vet inte. Även miljöbeskrivningar har sin charm. Det är väl mer att de är tråkiga att skriva när miljön i sig inte tilltalar mig.

Hur ser din skrivprocess ut?

Jag börjar med att skriva ner så mycket jag bara kan om handlingen och karaktärerna. Det är viktigt att jag får till en början, mitten och ett slut. Dessutom vill jag gärna tvinga mig själv till att skriva ner vad varje scen ska handla om, någonting som är riktigt svårt. Sedan skriver jag manuset från början till slut, ingenting annat fungerar för mig. Allt detta gör jag på datorn i olika Word-dokument.

Hur lägger du upp ditt skrivande kontra arbete, familjeliv?

Skrivandet är mitt enda arbete. Jag sa upp mig från ”det andra jobbet” för många år sedan, långt innan jag faktiskt kunde leva på mina texter, eftersom det var så svårt att få till skrivtid annars. Då levde jag främst på besparingar, men nu har det äntligen börjat vända (samtidigt som min make fortfarande har ett ”vanligt” yrke vid sidan av skrivandet, vilket helt klart underlättar tillvaron).

Jag skriver alltså på dagtid, men också på kvällar och helger. För snart två år sedan blev jag mamma för första gången och det innebär kraftigt reducerad skrivtid, trots att jag inte har något annat arbete än skrivandet. Eftersom coronan fortfarande härjar, om än på låg nivå, blir det extremt mycket vabb för minsta lilla och då blir det inte mycket skrivet. Det blir ofta till att sitta uppe sent när sonen somnat.

Berätta någonting som du tror att dina läsare inte känner till om dig.

Jag har hopplöst dåligt minne, någonting som inte har blivit bättre nu när jag är gravid (det finns någonting som heter gravidhjärna – google it). Men även i vanliga fall tycker jag att det är svårt att få minnena att stanna. Varje gång jag lär mig något nytt föreställer jag mig att något gammalt glider ut och försvinner. Det här är en stor nackdel när man skapar karaktärer och egna världar, och det är också därför jag anstränger mig så mycket för att skriva ner all fakta i olika dokument på datorn. Jag lever och andas med mitt nuvarande projekt och har svårt att minnas detaljer om de andra.

För att dra ett exempel: Om jag tänker tillbaka på en film jag såg för ett år sedan kan jag minnas själva känslan – om den var fantastisk, bra, dålig eller medioker. Ofta minns jag enstaka scener och fragment som inte bildar en helhet. På samma sätt kan jag något år efter att ha läst en deckare, ha glömt vem mördaren var. Det här är både frustrerande och roligt, för det innebär att jag kan se om favoritfilmer och ändå njuta av att bli överraskad.

Ni kan ju tänka er hur det känns att få tillbaka ett manus från lektören – ett manus som man kanske skrev för ett år sedan – och det är dags att ta tag i redigeringen. Jag får alltid panik för att jag ”inte minns något”, men efter att ha läst igenom manuset grundligt brukar det lösa sig och jag kan redigera med stöd av faktadokumentet. Det jobbigaste är att få kommentarer som: ”Hur menar du nu? Hur sitter karaktärerna runt elden? Är Gabriella bakom Lukas?” och jag absolut inte minns hur jag tänkte när jag skrev. Som tur är går det mesta att lösa ändå, genom att hitta på och fantisera.

Är det något du brinner extra för och gärna lyfter fram i dina texter?

Starka kvinnliga karaktärer. Ibland smyger jag in lite hbtq också, då jag anser att det tar för lite plats i litteraturen. Särskilt inom fantasyn tycker jag det är viktigt att få med karaktärer som inte enbart är hetero. Jag gillar också att lyfta orättvisor vad gäller kön och hudfärg.

Vad är det konstigaste/udda du gjort för ett bokprojekt?

Jag har nog inte utsatt varken mig själv eller andra för särskilt mycket i researchsyfte, även om jag gärna skulle testa bågskytte någon gång. Mindre grejer är väl att jag hållit andan för att ta reda på hur det känns att inte få luft, samt hållit händerna (löst) runt halsen för att uppleva lightversionen av att bli strypt. Annars utnyttjar jag gärna kunskaper jag redan har, som att rida till exempel. På hästar, alltså. Det är svårare det här med att rida på drakar, vilket inte riktigt går att researcha …

Vad kan du berätta om vad du har på gång härnäst?

Fantasymässigt har jag en ny roman på gång 2021. Arbetsnamnet är Rovmärkt och den ska ges ut av Seraf Förlag. Förmodligen blir det lagom till Bokmässan i september, fast det är nog inte spikat än. Liksom Equidae handlar boken om skepnadsskiftare, men tar sin början i Sverige där en kvinna blir biten av en katt och får mystiska förmågor. Hon flyr till Afrika för att finna svar på vad som hänt henne, men överallt finns jägare som vill ta henne tillfånga och hon får kämpa för att överleva på savannen tillsammans med andra som hon, medan de söker efter en plats där de kan leva i trygghet. Mycket kärlek och äventyr utlovas!

Även på romancefronten har jag en ny roman på gång. Våren 2021 utkommer boken med arbetsnamnet Kärlek Delete hos Ordberoende Förlag. Den handlar om två rivaler som tävlar om samma position som vd på ett stort telekombolag. Till en början avskyr de varandra, men när känslor uppstår blir allting plötsligt väldigt komplicerat.

[Bibliografi]

Fantastikromaner:

Alvblodstrilogin 1: Drakviskaren (Whip Media, 2017)
Alvblodstrilogin 2: Demonviskaren (Whip Media, 2018)
Equidae (Whip Media, 2019)
Alvblodstrilogin 3: Dödsviskaren (Whip Media, 2019)
Netraya (Whip Media, 2020)
Rovmärkt (Utkommer på Seraf Förlag, 2021)

Böcker som inte är fantastik:

Messengerduologin 1: OBS: Flirt (Hoi Förlag, 2018)
Sånger av is och ånga (Nicole Publishing, 2018. Skriven tillsammans med Åke Qvarfort bakom namnet Vanessa Salt)
Messengerduologin 2: OBS: Synd (Hoi Förlag, 2019)
En dans av drottningar (Lusthuset, 2019. Skriven tillsammans med Åke Qvarfort bakom namnet Serena Fox)
600 mil till dig (Ordberoende Förlag, 2020)
Kärlek Delete (Utkommer på Ordberoende Förlag, 2021)

Noveller:

Skogstjärnen, Klagosång och Det som lever i sjön Antologin: Sjön (Miramir Förlag, 2018)
Läppar i låga Antologin: #Älskanoveller: Nyanser av passion (Ordberoende Förlag, 2018)
Det börjar och slutar med blod Antologin: Grimm Special Edition (Sofi Poulsen, 2019)
Inlåst Antologin: Sällsamma berättelser jag fann i en garderob (Catoblepas Förlag, 2019)
Say Cheese Antologin: Farliga kretsar (Marwa Förlag, 2019)
Havannas hetta Antologin: Tabu (Whip Media och Miramir Förlag, 2019. Skriven tillsammans med Åke Qvarfort bakom namnet Vanessa Salt)
Arena av sand Antologin: De fördömdas bok (Everlasting Publisher, 2019)
[1] nytt mejl Antologin: Under misteln (Ordberoende Förlag, 2019)
Väsen Antologin: Stora Dockantologin (Magic Frigren Press, 2019)

+ Ett sjuttiotal erotiknoveller skrivna tillsammans med Åke Qvarfort bakom namnen Vanessa Salt, Serena Fox och Valeria Dare, utgivna som ljud- och e-böcker.