Författarporträtt: Tommy Gustafsson

Berätta lite kort om dig.

Hans Tommy Gustafsson heter jag, bor utanför Strängnäs med fru och två barn. Jag är 43 år gammal och arbetar som studie- och yrkesvägledare på en gymnasieskola i Södertälje.

När och vad väckte ditt intresse för fantastiken?

Jag har läst fantastik så länge jag kan minnas, men jag fattade aldrig att det var fantastik jag läste till en början. Som barn läste mina föräldrar Astrid Lindgren (Bröderna Lejonhjärta, Mio min Mio osv), vilket skulle kunna klassas som fantastik, men då tyckte jag bara om berättelserna. Även när jag läste Narnia-böckerna på högstadiet fattade jag inte att det var just fantastik jag läste. Jag fick upp ögonen för genren när jag läste Belgarion-serierna i tonåren, vilket snabbt ledde mig in på rollspel och berättandet som sker där. Sedan dess har jag varit fast.

Vem eller vad har inspirerat dig till att skriva och när började du skriva?

Faktiskt, detta går många år tillbaka i tiden, så turnerade mitt band med ett band från Karlstad (Target Point) där deras trummis berättade för mig att han höll på att skriva. Om jag inte minns fel sysslade han med barnböcker. För mig blev det en ögonöppnare. Kan vem som helst bara … typ … skriva? Så jag började själv och upptäckte att det var kul. Detta var omkring 2004.

Någon författare (eller annan person) som har betytt mycket för ditt eget skrivande?

Alla jag har kommit i kontakt med har betytt något. Jag läste en kurs på Linnéuniversitetet där min lärare blev Caroline Grimwalker. Hon är väldigt duktig på att peka på detaljer i ens skrivande som tar texten från noll till hundra. Lisa Rodebrand på Fantasiförlaget, som redigerade merparten Resenären och Banemannen, har lärt mig otroligt mycket också.

Jag älskar Patrick Rothfuss böcker, som förhoppningsvis får sin avslutande bok snart, eftersom han alltid tar ett stycke ett steg längre där de flesta andra sätter punkt.

Annars läser jag inte särskilt mycket fantastik längre, även om det finns några författare som jag vill bekanta mig med (Kuldkepp, Löf, Wistrand, Mattsson, M.V Olsson och L. Andersson för att nämna få). Men, jag vet inte om det beror på åldern eftersom jag tycks ha fastnat i träsket med historieböcker. Dick Harrisson, Herman Lindqvist, Ernst Brunner och Bo Eriksson tycker jag väldigt mycket om. Kanske inte för hur de skriver (utom Brunner, så klart), men för att svensk historia är så jäkla spännande.

En annan författare som lämnat stort intryck hos mig är Tonny Gullöv (Tusenårsriket m.fl) och hans sätt att bygga upp en berättelse. Han kompromissar aldrig med sina karaktärer. De ändrar sig inte efter dagens sätt att tänka, utan han håller dem i vikingatiden och värderingarna som (troligtvis) fanns då. Det gör att man gapflabbar, drar efter andan och ibland vill kolla bort medan man läser. Otroligt skicklig författare.

Vad tycker du är svårast och lättast/roligast att skriva?

Jag tycker att dialoger är kul. Man kan göra så mycket med dem för att driva storyn framåt. Det tristaste är raksträckorna. De där då man måste hålla igen på ”saker som händer” för att inte balansen i berättelsen faller. Jag är på ett sådant parti just nu. Jag vet exakt vad som ska hända och hur mina hjältar ska ta sig dit, men det sitter ändå långt in.

Hur ser din skrivprocess ut?

Jag är ganska fri, tror jag. Jag arbetar väldigt mycket med huvudet och skriver sällan ner saker i förväg. Jag har några plotpoints jag vill ska finnas med, resten blir en spontanresa dit. Någon gång stannar jag upp, inser att någonting intressant måste till för att inte tappa läsaren och då lägger jag bara till något. Ibland trillar det dit ett skeende som förändrar hela manuset, vilket blir ett handikapp eftersom jag får arbeta dubbelt tills allt är i ordning igen.

Jag använder mig bara av Word och Paint. I Paint målar jag i städer och geografiska på min karta som påminner om hur en 2-åring ritar en gubbe. Men där håller jag reda på namnen på alla ställen.

Hur lägger du upp ditt skrivande kontra arbete, familjeliv?

Jag försöker få tid till att skriva, men det är en utmaning. Jag har upptäckt att jag behöver ganska mycket lugn, både i sinne och omkring, för att det ska funka. Med ett litet barn så blir stunderna få, men man får passa på medan den sover och när man inte är för trött efter jobbet.

Berätta någonting som du tror att dina läsare inte känner till om dig.

2001 råkade jag ut för en olycka och fick halsen uppskuren på Gran Canaria. Lyckligtvis slets bara ena halsvenen av och jag överlevde, trots att jag förlorade 5–6 liter blod. Enligt läkaren hade jag precis så mycket kvar av mitt eget blod så att kroppen inte refuserade blodtransfusionerna. Så, ren flax.

Under tiden jag opererades hade jag skumma drömmar där jag träffade sedan länge bortgångna släktingar. När jag vaknade upp fanns det en period då jag inte helt kunde säga om jag drömt eller inte, men så här i efterhand är nog dröm den enda rationella förklaringen jag kan ge. Det var ändå en märklig känsla och många år var jag säker på att jag upplevt något som potentiellt kan finnas efter att vi slocknar för sista gången, men, ja … nu vet jag inte längre.

Är det något du brinner extra för och gärna lyfter fram i dina texter?

Eskapismen är viktig för mig. När man läser mina böcker ska det vara en flykt från verkligheten, några timmars paus från galenskaperna som rasar på sociala medier och samhället i stort. Jag är politiskt intresserad och följer med i debatter, men jag har inget intresse av att föra in personliga politiska ideologier i mina böcker.

Vad är det konstigaste/udda du gjort för ett bokprojekt?

Förutom några få samtal med fysiklärarna på skolan jag arbetar på så har jag inte gjort något särskilt udda. Jag är nyfiken och ställer många frågor till personer jag upplever brinner extra för saker. Jag brukar i och för sig glo ohälsosamt mycket på folk medan de handlar käk. De flesta är så noggranna, vänder och vrider på varor och fattar beslut innan de antingen ställer tillbaka varan eller lägger ner den i kundvagnen. Jag vet inte varför jag tycker det är så intressant, men jag antar att det hjälper mig gestalta bättre när jag skriver.

Vad kan du berätta om vad du har på gång härnäst?

Just nu arbetar jag på uppföljaren till Resenären och Banemannen, men jag har ytterligare två manus som drar och rycker i mig. I skrivandets stund håller jag också på att arbeta fram avtal för e-bok och ljudbok till Resenären och Banemannen i hopp om att nå en större publik.

[Bibliografi]

Resenären och Banemannen (Fantasiförlaget, 2021)