Författare: Frida Windelhed
Sidantal: 167
Förlag: Swedish Zombie
Ett recensionsex från förlaget, tackar så mycket.
Baksidestext:
Ännu en tryckande het, klibbig sommar i Stockholm. Svetten som rinner på huden känns som krypande insekter. Skogarna brinner, blodet kokar och en våldsam klimax verkar närma sig. Här förändras Siris liv när hon möter mystiska Iris och den karismatiska skräckförfattaren Bönsyrsan. De introducerar henne för en grupp främlingar, alla med någonting fasanfullt gemensamt, de har alla blivit utsatta för fruktansvärda brott, och de har besökts av samma mäktiga gudom: Hämnden själv. Medan värmen stiger och galenskapen växer börjar gruppen dyrka Hämnden, och tillsammans är de beredda att offra allt de har kvar för att uppfylla sin mörkaste begär. Ingen åtgärd är för extrem, ingen för våldsam.
Mina tankar:
Detta är författaren Frida Windelheds debutbok, det är en skräckroman från förlaget Swedish Zombies nya satsning Den Nya Skräcken, som kommer bli en serie av böcker som består av kortare skräckromaner.
Skulle jag försöka att sammanfatta denna på något kortfattat sätt så skulle jag säga att det är en febrig och surrealistisk resa rakt in i sinnets mörkaste platser.
När jag läste denna bok så kom jag att känna samma känsla som när man ser en David Lynch-film. Det känns som att allt står ett steg bredvid verkligheten och det normala samt förklarbara. Det ligger en hinna eller en dimma över hela handlingen, lite som man befinner sig i en dröm och kan inte vakna upp.
Nu menar jag absolut inget negativt med att handlingen befinner sig i en dimma, för jag tror att det är precis det författaren vill få läsaren att känna. Man känner av stämningen i handlingen, något står inte rätt till, men man kan inte direkt få ett grepp om det, man ser inte hela bilden utan upplever den tillsammans med huvudkaraktären Siri, och det är en person som inte direkt mår bra psykiskt. Hon försöker greppa om något som känns vettigt i hennes ögon, hon hittar Bönsyrsan, en udda och karismatisk person, och en grupp människor som är likt Siri lika förlorade i sinnet.
Språket är trollbindande och lite av det poetiska hållet. Tycker att när det kommer till språket och handlingen så känner man att författaren inte sparar på något utan vågar gå hela vägen, man riktigt känner av det febriga och kaotiska i handlingen.
Jag gillar att man under resans gång inte vet vad som verkligen pågår. Händer verkligen allt? Eller är en del av handlingen bara fantasier i karaktärernas huvuden? En masspsykos? När vi kommer till resans slut så får vi som läsare kanske en klarare bild, men ändå kanske fortfarande lite svävande.
Så vill man ha en skräck som vågar ta ut svängarna en del så skall man absolut kolla upp denna bok. Skall bli intressant att se hur de andra böckerna i denna serie kommer att bli, de kommer vara skrivna av olika författare. Kul om de även representerar olika stilar inom skräcken.
Häftad Bokus Adlibris
Följ mig på Facebook eller Instagram
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar