Författare: Peter Westberg
Sidantal: 313
Förlag: Joelsgården Förlag
Ett recensionsex från författaren, tackar så mycket.
Baksidestext:
När solen lyser som starkast mitt ute på Baltiska havet kan vattnet skina lika blått som kronbladen på en blåklint och lika klart som renaste glas.
Vattnets hemlighetsfulla mörker döljer undervattensriken på de allra djupaste och mest svåråtkomliga platserna. Sedan eoner bor där varelser vilka endast en handfull ovanjordingar har skådat och sedan överlevt för att kunna berätta.
Nyinflyttade till Gotland från Norra Morsjön i Fagersta får Kaj Lorén en dag kontakt med en av de mystiska havsnymferna under ytan. Då förändras båda deras liv.
Mina tankar:
Detta är författaren Peter Westbergs andra bok, den första heter Europa Pandemus. Hans debutbok var en fartfylld och nervpirrande zombiebok, i denna så håller sig han sig fortfarande i fantastikens spår men ändrar stilen och tempot.
Handlingen har sin början vid första världskriget. Vi möter en fiskare, Kaj Lorén, som får syner om mystiska varelser under vattnet. Varelser som lever i skymundan från ovanjordingarna, det vill säga vi människor, och har alltid gjort så. Men saker håller på och ändras med världen ovan ytan, kriget påverkar även varelserna under ytan.
Samtidigt får vi lära känna de mystiska varelserna under vattenytan och deras värld. De är havsnymfer. En av dessa havsnymfer vid namn Lava får en mental kontakt med fiskaren Kaj Lorén. När vissa händelser i världen ovanför får biverkningar även hos havsnymferna så kommer det sig att Kaj Lorén räddar en nymf och för henne till en sjö i sin födelseort.
När Kaj och havsnymfen kommer till sjön så börjar det hända saker där, personer försvinner. De andra invånarna i det lilla samhället börjar misstänka att Kaj inte har, som han säger, planterat in laxöring i sjön utan något helt annat, något farligt och ondskefullt.
Det är svårt att exakt säga vad detta är för bok när det kommer till genre, man vill ju ofta kunna sätta saker i ett specifikt fack. Men ibland går det inte och detta är en av dessa gånger, men det gör inget, för det passar denna handling perfekt. Vi har spänning med personer som gör onda saker, vi har mystik i form av havsnymfer, vi har även en slags kärleksförklaring och växa upp-historia, allt detta under fantastikens vingar.
Vi finner en slags fader och dotter-relation mellan Kaj och havsnymfen som han räddar och tar med sig till sjön. Han ser hela bilden och förstår nymfen, men deras liv och relation hotas av att andra går på rykten och har en inskränkt syn.
Jag gillade hela boken, speciellt så gillade jag bitarna där nymfen upptäcker den nya världen på egen hand. Allt är nytt för henne och hon förstår inte allt. Författaren har verkligen fått till det hur en varelse upplever helt okända saker som för oss är självklara, hon ser sakerna ur hennes sätt att leva.
Språket är riktigt behagligt och suger in en i handlingen. Likt författarens debutbok så lyckas han verkligen att få till de olika karaktärerna på ett riktigt bra sätt. Jag tycker att han med endast några meningar bygger upp en karaktär, även de mindre älskvärda, på ett sätt att man får en tydlig bild om vilka de är.
Jag ser denna bok och även författarens debutbok som en riktigt lovande start på ett författarskap som jag gärna vill fortsätta att följa. Han visar att han kan behärska från nervpirrande och adrenalinpumpande spänning till mera finstämda berättelser.
Omdömen om tidigare böcker av författaren:
Europa Pandemus
Pocket Bokus Adlibris
E-bok Bokus Adlibris
Följ mig på Facebook eller Instagram
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar