Morgan Jensen & Theo Gabay: Justitia

Titel: Justitia
Författare: Morgan Jensen & Theo Gabay
Sidantal: 462
Förlag: Bokförlaget Nona

Ett recensionsex från författarna, tackar så mycket.

Baksidestext:

Öga för öga, tand för tand. Vad är priset för rättvisa?

En gängmedlem hittas bestialiskt mördad på Hisingen i Göteborg. Mördaren lämnar efter sig politiska och religiösa budskap om att skipa rättvisa och får debatten om gängvåldet och dess inverkan på samhället att eskalera.

Fallet tilldelas den luttrade och smått desillusionerade kriminalinspektören Simon Kempe och hans nya kollega Milla Becker, och spåren leder till en före detta elitsoldat som anonymt startat ett krig mot gängkriminella. Försvarsmakten lägger locket på, men när fler och fler kriminella mördas tyder allt på ett personligt motiv.

Kan Becker och Kempe hitta och stoppa hämnaren som allmänheten börjar se som en hjälte?

Mina tankar:

Detta är den första delen i serien Becker & Kempe, det är en deckare som utspelar sig i Göteborg.

Boken börjar med en adrenalinpumpande och kaotisk scen för att sedan gå över till att måla upp en tillvaro av samhället och då specifikt i Göteborg som får mig att vilja tro att det bara är påhittat, men detta är mycket väl sanningen. Det är en mörk och tragisk bild som målas upp, att man är rädd att vistas ute när mörkret har lagt sig över staden, att vissa områden är mer eller mindre otänkbara att besöka. Gängskjutningar och rån, kanske till och med mord kommer en närmare och närmare.

Med tanke på allt man läser om nu i nyhetsflödet så är denna bild som målas upp i boken inte långt ifrån sanningen. Man lurar på vad det är som hänt samhället och vart vi är på väg.

Med detta i tanke så är det en rätt så mörk, sett på samhället, deckare man håller i handen. Handlingen är den att det verkar som att en person tar lagen i egna händer och börjar döda den ene gängmedlemmen efter den andre. För poliserna Milla Becker och Simon Kempe blir det en intensiv jakt på denna vigilante, vem är det och finns det något bakomliggande?

Boken har ett högt tempo och det är en medryckande handling som gör att man får svårt att lägga ifrån sig boken. Att den ligger så rätt i tiden med allt vad detta med gängrelaterade brott och våld så blir den väldigt aktuell. Trots detta tunga och allvarliga ämnet så är boken lätt att läsa med sitt språk, som flyter på riktigt bra och intressanta karaktärer.

En bonus för mig som ser mycket på film. Båda författarna jobbar inom film- och tv-branschen och detta har på ett sätt tagit med i boken. Det duggar filmreferenser på olika nivåer igenom hela boken. Detta fann jag riktigt underhållande. De håller sig ändå rätt så lugna med detta så att det inte stör de läsare som inte sett så mycket film och tv.

Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en lite mörkare och råare deckare som tar upp högaktuella ämnen samtidigt som den bjuder på en spännande och underhållande resa. En riktigt bra start på en ny serie som jag ser fram emot att följa, andra delen har redan kommit ut.

Omdömen om tidigare böcker av författarna:

Den röda manteln (Vinterns konung #1)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Madeleine Bäck: Lådan

Titel: Lådan
Författare: Madeleine Bäck
Sidantal: 68
Förlag: LL-Förlaget

Baksidestext:

Ge mig.
Ge mig.
Ge mig.

En dag när Maxi kommer hem från jobbet står den bara där.

Lådan.

Den vill ha något av henne, men hon förstår inte vad. Hon provar med sin saliv. Spottar. Sedan med några droppar blid. Men den är ändå inte nöjd. Den kräver mer av henne. Mycket mer.

Mina tankar:

Detta är en novell skriven i lättläst-format, det är en skräckberättelse som riktar sig till vuxna.

För de som inte vet är lättläst ett format där text och handling är skriven på ett lättare sätt att ta till sig den, så att de som har svårt, av olika orsaker, att läsa vanliga böcker. Grovt förklarat så är de enklare och kortare meningar, ett minimalt med karaktärer att hålla reda på och handlingen är väldigt rakt på sak och linjär, den har inte en massa sidospår som man behöver ha koll på.

Detta är nog den första lättlästa boken jag läst som riktar sig direkt till vuxna, har tidigare läst några skräckböcker som riktar sig till barn och ungdomar i denna stil.

Handlingen är väldigt simpel men vad som händer är långt ifrån simpelt. En dag när Maxi kommer hem till sin lägenhet så finner hon en mystisk låda stående utanför dörren. Den vill ha något av henne, något hon inte förstår till en början, men sedan börjar skräcken.

Måste säga att Madeleine Bäck är en av våra okrönta skräckdrottningar. Har läst andra verk av henne och hon får verkligen till det när det kommer till stämning och obehag. Detta är bland det viktigaste när det kommer till skräck. Denna novell är inget undantag.

Jag tror faktiskt att därför den är skriven i lättläst format så blir skräcken mera naket och brutalt. Hon varken förskönar det eller packar in det i något fint. Nej vi får det rakt i ansiktet och med inga omskrivningar. Jag tror att händelsen i berättelsen kommer oss läsare närmare tack vare detta.

Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en rå skräckberättelse som väljer att inte titta bort.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Skräcktimmen
Disablotet på Valborg (De seende #1)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Annah Nozlin: Splittrade skärvor

Titel: Splittrade skärvor
Författare: Annah Nozlin
Sidantal: 251
Förlag: Vulkan

Baksidestext:

Hemligheter uppdagas, men Kel har inte alla bitar till pusslet. Varför berättar hennes far inte sanningen? Medan hennes bror försvinner allt längre bort kommer kriget oundvikligen närmare. Kel skickas ensam iväg för att hitta sina systrar, trygg i förvissningen om att hon sedan kommer att återförenas med sin älskade. Stjärnorna styr ödet och framtiden blir inte som hon väntar sig.

Mina tankar:

Detta är den andra delen, och även den sista, i fantasyserien Ekens dotter. Den tidigare heter En av de sista. Dessa finns endast nu tillgängliga i samlingsvolymen Ekens dotter, vilket är bra.

Det var lite mer än två år sedan jag läste första delen, att jag väntade så länge med att läsa denna del var dumt av mig men inte ovanligt, då jag hoppar mellan många författare som jag vill läsa, vilket gör att jag läser en bok och sedan så växlar jag till en annan och en annan. Mitt minne var inte så friskt, med tanke på alla böcker som jag matat in i mitt huvud sedan jag läste första, och jag kom inte direkt ihåg vad som hade hänt i förra boken. Men det var lätt att ta sig in i handlingen och följa med, ju längre in i handlingen som jag kom dök fler minnen upp.

Boken finns som sagt nu bara som en samlingsvolym med båda böckerna i, vilket är bra då jag kände att den andra boken hade inget direkt uppfriskande återberättande utan den fortsatte bara direkt från var den första boken tog slut. Så nu blir det i stället att man läser de två böckerna som en enda tjock, vilket nästan känns som att den var menad att läsas som.

Det är som sagt fantasy och den är åt den klassiska stilen, alltså en medeltida värld. Den är mera jordnära än episk. Författaren håller sig nära sina karaktärer och låter de föra fram handlingen mera än vad som händer i världen som vi befinner oss i, självklart så styrs handlingen även av stora händelser i världen men de är mera en katalysator som får karaktärerna att utvecklas.

Huvudkaraktären, Kel, är en trädälva och i denna bok så blir det mer eller mindre att hon skall hitta sina rötter i den bemärkelsen att hon ger sig ut i världen för att hitta de andra trädälvorna, om det nu finns några som har överlevt häxjakten på dessa.

Jag sa det om första boken att den höll sig till element från fantasyn som man kände väl igen samtidigt som den bjuder på något nytt eller i alla fall i en egen vinkel. Detta gäller även med denna, konstigt kanske annars då det är en direkt fortsättning. Här har vi en person som ger sig ut i världen på ett uppdrag och samtidigt så blossar det upp till ett stort krig. Författaren väljer dock att stå vid sidan av kriget och vi får mera se vad det lämnar efter sig.

Det är verkligen en berättelse där en karaktär växer upp och när berättelsen är slut är det inte bara en resa i världen som Kel har gjort, det är även en inre resa och kanske hitta sig själv eller i alla fall en plats där man hör hemma.

Det är ett behagligt språk och det och handlingen är lätt att ta till sig. Jag tycker att författaren har fått till en bra värld, som hon håller rätt så dämpat när det kommer till magi men ändå låter sin värld vara magisk. Intressanta karaktärer och konflikter som uppstår under resan gång.

Detta är som sagt den avslutande delen i denna serie och jag tycker att hon knyter ihop det bra. Men författare har inte lämnat denna värld, det finns en trilogi som utspelar sig cirka hundra år efter händelserna i denna bok. Det handlar om andra personer men man skall komma att återse några långlivade karaktärer från denna berättelse. Jag ser fram emot att läsa även den serien.

Jag rekommenderar denna bok till alla som vill ha en lite mera dämpad fantasy när det kommer till det episka men ändå så medryckande berättelse. Skulle kalla den för naturfantasy vars handling drivs fram av karaktärsutvecklingar.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

En av de sista (Ekens dotter #1)
Utanför ljuset

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Anna Jakobsson Lund: Doften av mango

Titel: Doften av mango
Författare: Anna Jakobsson Lund
Sidantal: 17
Förlag: Annorlunda Förlag

Baksidestext:

Alla barn i New World City Mombasas skitiga hamn älskade Legendviskarens historier. Jag och min bror lyssnade på dem tillsammans. Men det var bara jag som förstod att de kunde förändra allt.

När jag sitter inlåst i förhörsrummet kan jag inte låta bli att tänka på det. Hur jag och Aaron blev en del av Befrielsens lejon. Hur vårt öde kopplades samman med deras kamp. Jag minns, och hoppas att det inte är för sent att rädda det vi kämpade för.

Mina tankar:

Detta är en novell som utspelar sig i en framtid där stora delar av världen har blivit förstörda och mänskligheten bor i så kallade megastäder.

Novellen är skriven i jag-form och kvinnan som vi ser berättelsen igenom sitter i ett förhörsrum. Genom att hon tänker tillbaka på vägen till hur hon hamnade i rummet så får vi mer och mer veta vad det är som utspelar sig i denna framtid. Något som man inte kan kalla något annat än dystopi.

Berättelsen är inte så lång men ändå så klarar författaren av att få med mycket handling och med väl valda ord och meningar så bygger hon upp en bakgrundshistoria, både till världen som huvudkaraktären. Det känns som det som vi får ut av historien på dessa få sidor är något som borde vara en tjockare bok.

Det hinner bli gripande och ödesmäktigt, man känner av att det är en mångbottnad historia som vi hintas av om vi läser mellan raderna, eller om man vill karaktärens tankar. När det kommer till språket så har Anna en otrolig förmåga att få till det, meningar ord och flyter på som en harmonisk melodi. Detta gäller inte bara språket utan även handlingen, som känns genomarbetat och är intressant, man lever sig lätt in i den.

När jag hade läst klart novellen så önskade jag att den hade varit mera, även om man fick många detaljer så hade jag velat ha fler, hade sugit mera på de olika händelserna som karaktären tänker på och vad som hände mellan de olika ögonblicken. För att inte tala om vad som händer efter novellen.

Nu har kanske inte Anna mer att berätta om just denna berättelse men jag hade inte sagt nej till om hon gjorde om denna till en roman. Känner att det finns mycket intressant här.

Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en snabbläst berättelse som har en fyllig handling och en genomarbetad bakgrundshistoria.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Tredje principen (Systemet #1)
Aldrig ensamma (Systemet #2)
Enda vägen (Systemet #3)
Skördad (I en annan framtid)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Louise Björnlund: Fenix

Titel: Fenix
Författare: Louise Björnlund
Sidantal: 334
Förlag: Litteratura Publishing

Ett recensionsex från författaren, tackar så mycket.

Baksidestext:

Det blåser oroväckande och vågorna blir allt högre. Skärgårdsguiden Kina Bergsmed ångrar att hon inte ställt in senhöstens sista tur när kajakerna gång på gång översköljs av Mysingens kalla vatten. En svart RIB-båt närmar sig i hög hastighet och Kina ser sin chans att få gruppen snabbt säker i land.

Kort efter att båten saktat in och lagt sig intill dem förstår Kina att skrönan är sann. Hon anar att de inte skulle komma i land. Strax därefter får Södertörnspolisens ett larm. Det oväntade och fruktansvärda har återigen tagit sitt grepp över den till synes fridfulla skärgården. Poliskommissarie Ewald Wermelin, Ulrika Bigård och Lars Bengtsson förbereder sig på det värsta. Allt ser inte ut som det verkar. Det är värre.

Mina tankar:

Detta är den femte boken om Kina Bergsmed, skärgårdsguiden som hjälper polisen att lösa fall i Stockholms skärgård. Det tidigare böckerna heter Marionetten, Jazzkatten, Mentorn och Dödsängeln.

Då det är en bok i en serie så rekommenderar jag att man läser böckerna i rätt ordning, men böckerna i sig är rätt så fristående så man hänger med riktigt bra oavsett vilken bok man börjar med. Det kan vara lite småsaker om karaktärernas liv som man missar, men inte så att det skaver när man läser boken.

Vi kastas rätt in i handlingen, vi befinner oss ute i skärgården med Kina och en mamma och hennes son när vädret börjar blåsa upp. Det ser knivigt ut för dem att ta sig till fastlandet men när en båt kommer emot dem så ser de kanske möjligheter till hjälp. Men det visar sig snabbt vara något annat.

Spänningen vrids på med detsamma och handlingen förs fram i ett snabbt tempo, men ändå ett kontrollerat tempo som ger tid till att bygga upp intrigen, som vi som läsare får till oss i bitar ju längre in i handlingen som vi kommer.

Än en gång så hjälper Kina till med att lösa ett fall tillsammans med poliserna. Denna gång är det för att hon känner en viss skuldkänsla för en händelse och ansvar för en person. Det här att en utomstående civilperson hjälper till så aktiv att lösa fall med poliser är kanske inte helt trovärdigt, men jag köper det och tycker att författaren får till det på ett bra sätt, även om det är så att Kina ibland verkar styra utredningen. Men detta kan vara mera karaktärens drag och hennes fokus på att lösa brottet.

Det är ett lättsamt språk och man kan lätt luta sig tillbaka och bara njuta av handlingen som läggs fram. Handlingen är också lätt att ta till sig och slår inte knut på sig själv genom att ha en massa sidospår, fokus ligger på den centrala intrigen och författaren låter den blomma ut bra.

Det är något med skärgårdsmiljö, om det så är på västkusten eller östkusten eller till och med ute på Gotland, som är väldigt tacksamt när det kommer till deckare. Nu vet jag inte om det är för att jag själv bor vid en kust men man kan lätt se att det gömmer sig det ena och det andra ute bland holmar, skär och öar, både när det kommer till hemligheter och för att inte tala om udda karaktärer som håller sig under radarn. Tycker att författaren får till det bra när det kommer till miljön.

Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en lite lättare deckare som ändå bjuder på bra handling och spänning. Denna bok och de tidigare i serien bjuder på en härlig lässtund som passar riktigt bra när man vill koppla bort från vardagen.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Marionetten (Skärgårdsmorden #1)
Jazzkatten (Skärgårdsmorden #2)
Mentorn (Skärgårdsmorden #3)
Dödsängeln (Skärgårdsmorden #4)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Arne Dahl: Migrän

Titel: Migrän
Författare: Arne Dahl
Sidantal: 29
Förlag: Novellix

Baksidestext:

Jag slår upp dörren. Stort rum, ljusare. I fjärran, blixtrande, borrande, frätande, en öppning av ljus. En dörr av rent ljus. En dubbeldörr av gudomligt sken. Vitheten utanför. Spränger skallen. Krevaderna igen, längre bort, det måste vara k-pistsalvor, men vem skjuter de? Är jag skjuten, är jag död?

Mina tankar:

Detta är en singelnovell utgiven av Novellix, som inriktat sig på att ge ut noveller i små format.

Arne Dahl är ett känt namn bland deckarförfattarna då han varit aktiv att skriva deckare sedan 1999. Som författare har han varit aktiv betydligt längre, då han tidigare skrivit under sitt riktiga namn Jan Arnald.

Nu är detta första berättelsen som jag läser av honom så jag kan inte uttala mig om denna lilla novell representerar hans skrivsätt. Vet att i noveller så leker författare lite med skrivstilar och uppbyggnader i handlingar.

Det är en avskalad berättelse som vi får ta del av, vi kastas rätt in i handlingen och är mer eller mindre ovetande om vad det är som pågår. Det är nästan som om man har bytt kanal på tv:n och kommer mitt in i en actionscen.

Vi upplever berättelsen i jagform och får ta del av händelser och tankar från huvudkaraktären, som verkar befinna sig i en knivig situation. Och det verkar inte bättre att i denna situation så slår en kraftig migrän till vid sämsta tillfälle.

Den är en hektiskt och febrig handling som läggs fram för oss och bit för bit får vi vet mer om vad det är som pågår, men då det är genom en som har en kraftig huvudvärk så blir det inte så klara bilder om vad det är som händer i verkligheten och vad det är som förstärks av migränen.

Nu vet jag inte om denna känsla av migrän är självupplevd av författaren, och jag har aldrig haft någon själv, men måste säga att på dessa sidor så får författaren till känslan av att ha migrän på ett riktigt bra sätt. Man känner riktigt hjälplösheten och förvirringen från karaktären.

Nu var det som sagt den första texten som jag läst av denna författare, trots att jag har alla hans böcker i bokhyllan. Men i år så har jag planer på att rätta till detta och efter denna novell så har planerna förstärkts. Om detta nu är ett smakprov, eller inte, så har min nyfikenhet på hans böcker ökat.

Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en febrig och intensiv berättelse om en desperat man som är i en knipa. Om man som jag ännu inte hunnit läsa Arne Dahls böcker så är denna en bra test på att se om man gillar hans skrivsätt, denna tar man sig igenom snabbt.

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Stefan Eriksson: Hären som försvann

Titel: Hären som försvann
Författare: Stefan Eriksson
Sidantal: 509
Förlag: Lionvalley Publishing

Ett recensionsex från förlaget, tackar så mycket.

Baksidestext:

Överlever Edurons ädla föresatser Varghuvuds djuriska blodtörst? Erbjudande om hjälp i frihetskriget kommer från oväntat håll. Hur långt är Eduron beredd att gå?

Rannvi är den yngsta någonsin att träda i den Höges främsta tjänst. Är hennes sökande efter förbjudna kunskaper till allas gagn eller för hennes egen?

Laurentius oroas av den Höges spådom och omprövar gamla sanningar i sökandet efter den okände fienden:

Upp ser jag redan ur askan en annan, mörkare makt med kronan stiga.

Mina tankar:

Detta är andra delen i trilogin Laurentius krönika. Den första heter En ny tids gryning. Det är en fantasyserie som riktar sig till vuxna.

Man skall ha läst den första delen innan man ger sig på denna, det är en direkt fortsättning och man kommer inte att hänga med i vad som händer om man får för sig att börja med denna.

Det är som sagt en fantasy och den håller sig delvis till den mera traditionella fantasyn i den formen att det utspelar sig i en medeltidsliknande värld. Den är även starkt grundad ur en mera fornnordisk syn. Själva världen och berättelsen kommer från ett lajvrollspel som författaren har varit aktiv i sedan, om jag inte misstar mig, 80-talet. Har för mig att jag läste att det är ett av, om inte det äldsta, lajvrollspelet i Sverige. Vet inte om det fortfarande utövas.

Mycket av denna berättelse skall ha utspelat sig under dessa spel och nu har författaren tagit och skrivit ned den och utökat den till en serie av böcker.

Det är verkligen en mustig berättelse som man möts av här. Det är många intriger och många karaktärer att hålla koll på, inte så att det blir överväldigande men man måste vara alert och komma ihåg. Allt detta gör att det känns som en värld och en berättelse som är levande, att det finns något mer av denna värld än vad vi läsare får ta del av, vi ser bara en liten bit av det hela stora. Så världsbygget är riktigt bra i denna serie.

När det kommer till språket så har författaren valt att bryta mot några språkregler, detta skriver han om i slutorden. Det är även inte ett modernt språk utan lite äldre och fylligare än kanske det snabba som man är van vid nu för tiden. Detta passar genren och historien som berättas helt utmärkt och jag hade nog inte velat sett något annat sätt.

Detta är som sagt mittenboken i en trilogi och den brukar man kalla ibland för bryggan som leder till uppgörelsen alternativ den sista striden som kommer i den avslutande boken. Mycket riktigt så bygger denna bok upp till detta, men den gör så mycket mera. Den fördjupar läsarens kunskaper om världen som vi fick ta del av i första boken och vi får även se de återkommande karaktärerna utvecklas och vi får veta mer om dessa. Så den både bygger upp och berikar.

Detta är en så kallad episk fantasy och jag måste säga att när vi kommer till den svenska marknaden så är denna serie en av de bättre som jag läst. Den kommer i en verkligen bra paketering när det kommer till utförande, språk som handling. En av de som bevisar, om det nu behövdes, att det finns bra fantasy som är skriven på svenska.

Jag rekommenderar denna serie till alla som vill ha en episk fantasy som är lite mera tuggmotstånd i men bjuder på en medryckande handling och en rik värld. Jag ser fram emot att se hur författaren knyter ihop det i sista delen.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

En ny tids gryning (Laurentius krönika #1)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Helena Dahlgren: Bleke Karl

Titel: Bleke Karl
Författare: Helena Dahlgren
Sidantal: 35
Förlag: Nypon Förlag

Baksidestext:

Ska jag visa dig det läskigaste som finns?

Linnea och Bella träffas som vanligt efter skolan. De sitter på Linneas rum och ser på otäcka klipp på YouTube.

Till slut blir det som i en spökhistoria. Ett läskigt klipp blir verklighet och det händer något riktigt hemskt.

Inget blir sig likt efter det.

Mina tankar:

Detta är den första boken i serien Skräck på SoMe. Den är utgiven av Nypon Förlag som ger ut lättlästa böcker för både barn och vuxna som av någon anledning har svårt att läsa. Just denna serie riktar sig till barn i åldern 9-12.

Varje bok i serien tar upp någon trend på sociala media och så blir det något skrämmande som händer. I denna så är filmklipp på YouTube som står i fokus. Två tjejer tittar på en film som riktigt kuslig, och den ena har hört att om man ser filmklippet tre gånger så händer det något.

Då det är en bok skriven i lättläst-format så håller sig handlingen rätt så rakt och sprider inte ut sig i sidospår, samt så håller den sig minimal med karaktärer att hålla koll på. Språket är enkelt och även det är rätt så rakt på utan att sväva ut i allt för många beskrivningar.

Trots detta så tycker jag att författaren får till en bra stämning i den lilla berättelsen. Med väl valda ord så bygger hon upp en egen myt i form av Bleke Karl. På dessa få sidor, som boken består av, får hon med känslor av skräck och sorg.

Även om boken skall rikta sig till barn så känner jag att även som vuxen så dras man med i handlingen. Jag hade gärna sett en version av denna som var längre och mera beskrivande, samt att den fortsatte efter sista sidan. Kände att det fanns något här som jag ville fördjupa mig i.

Jag rekommenderar denna till alla barn som vill ha en ryslig berättelse som ligger i tiden med allt som händer på nätet. Då den är skriven som lättläst så kan även nybörjare läsa denna. Bara lite varning att om man är lättskrämd så kanske inte dessa böcker är så bra, även om denna inte beskrev något så direkt.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Orkidépojken
Skarp
En perfekt selfie (Skräck på SoMe #3)
Flickan med det röda håret (Skräck på SoMe #4)
Dödlig dans (Skräck på SoMe #5)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Peter Westberg: Slaktaren från Sveilla

Titel: Slaktaren från Sevilla
Författare: Peter Westberg
Sidantal: 220
Förlag: Lava Förlag

Baksidestext:

Samira Falkegrens värld har vänts upp och ned. Hennes personliga vendetta har satt människor hon bryr sig om i direkt livsfara och skulden äter henne inifrån. Tillsammans med Jack måste hon sätta ihop ett team för att rädda Conny Erixon innan det är för sent.

Oskar Grenhagen presenteras för en ny kollega och deras första uppdrag slutar i en katastrof som skapar rejält eko i den undre världen.

Kändiskocken Daniel Pontis dröm om ära och berömmelse har ersatts av en enda önskan: att slippa ur psykopaten Carlos Chavez skamgrepp.

Mina tankar:

Detta är den direkta uppföljaren på Gourmand, man skall ha läst den boken innan man ger sig på denna.

Vill inte avslöja allt för mycket om vad som hände i första boken, det är en del bitar där som man helst skall uppleva utan att veta allt för mycket i förväg. Men boken lämnade en av de centrala karaktärerna i en svår knipa som nu de andra måste försöka rädda honom ifrån.

Det är full fart från första stund och det blir nästan lite av en actionrökare i bokform. Den innehåller det mesta som skulle kunna vara från en kultrulle från 80-talet, fast den utspelar sig i nutid. Det är udda karaktärer och repliker haglar tätt i backen.

Även om den var underhållande och gav en härlig lässtund så fanns det en krydda som saknades lite från förra boken. Det kändes som att den första var mera skruvad och att den bitvis var en kulinarisk resa i beskrivandet om matlagningen, vilket var inte lika beskrivande i denna bok.

Nu kan det vara så att författaren ville tona ned just dessa bitar för att han kände att det inte gick hem hos läsarna, men för mig så gick det hem. Allt är förvisso en smaksak. Sedan kanske han arbetare sig igenom denna bok lite snabbare för att han kände att berättelsen skulle bli klar.

Trots denna avsaknad och att överraskningen, som hintades, från förra boken nu redan är avslöjad så var det en bok som är mycket värd att läsa. Delvis för att man skall kunna säga att man var där när det började och att man följt författaren länge.

Vad jag menar med detta är att det är intressant att se utvecklingen av en författare och att man i tidigare verk kan se saker som, om jag får spå in i framtiden, kommer att synas betydligt starkare och bättre i kommande verk.

En av sakerna som jag pratar om kommer vi få se detta år. Om man är bekant med författaren så vet man troligen att han kommer att ge sig in i Storm-världen, den som Leffe Grimwalker står bakom och nu har tagit in författare som skriver spin-offer i denna värld.

Med denna och den tidigare boken Gourmand så ser jag tydligt varför man har valt att ta med Peter Westberg i denna skara av författare. Det finns en känsla i berättandet, när det kommer till fart och spänning men även hanteringen av karaktärer och jargongen i repliker som gör att han passar som handen i handsken för att skriva i Storm-världen. Det skall verkligen bli intressant att se hur han förvaltar detta.

Jag rekommenderar denna bok till alla som vill ha en bok som är fartfylld och actionbetonad, lite pang på rödbetan. Bjuder på underhållande lässtund och en härlig skara karaktärer.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Europa Pandemus (Europa Compendium #1)
Aurora Beskyddaren
Europa Refugium (Europa Compendium #2)
Gourmand (Conny Erixon #1)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Pernilla Ericson: Törstdöden

Titel: Törstdöden
Författare: Pernilla Ericson
Sidantal: 425
Förlag: Romanus & Selling

Baksidestext:

Stämningen i Nynäshamn är spänd, det råder svår torka, böndernas skördar dör och brandkåren är hårt pressad. Polisutredare Lilly Hed, gravid i femte månaden, utreder en våldsam explosion i en familjebostad. Familjen i villan -- paret Västlund och deras sexåriga dotter Maja -- antas ha dött. Lilly är utmattad, hennes graviditet är allt annat än enkel och samtidigt är rättsprocessen mot hennes brutala ex inne i en avgörande fas. Men Lilly glömmer alla tankar på privatlivet när någon säger sig ha kidnappat Maja. Om inte kraven uppfylls ska flickan förvägras vatten -- och klockan tickar...

Mina tankar:

Detta är författarens sjunde bok och den tredje i serien om Lilly Hed, de tidigare böckerna heter 300 grader och Släcka liv.

Jag rekommenderar att man har läst de två tidigare i serien innan man ger sig på denna. Man kommer att hänga med betydligt bättre i handlingen när det kommer till de centrala karaktärernas liv och just i denna är det rätt så stor sak när det kommer till Lilly Hed.

Hon är nu gravid, en komplicerad sådant med konstant illamående. Samtidigt så har rättsprocessen mot hennes tidigare man kommit i gång. Mitt i detta privatliv så sprängs en familjebostad och man befarar att ingen i familjen har överlevt. Snart kommer dock meddelanden att dottern i familjen, Maja, är kidnappad.

Med denna serie så vill författaren inte bara skriva en spännande deckare utan hon vill även lyfta fram en klimatfråga. Hon skriver om extremtorka och även andra väderfenomen, hur man ställer sig till om det är vi som påverkar vädret med vårt levande eller inte är något som jag lämnar osagt. Men åt andra sidan så blir det en extra krydda till spänningen när det kommer till svåra väderförhållanden. Just i denna är det värmen som lyft fram.

Vi läsare får reda på fler saker än själva poliserna som utreder, då vi även får följa till exempel den kidnappade flickan, men ändå så sitter man och försöker lista ut hur allt ligger till. Författaren har fått till en handling som är spännande och medryckande.

När det kommer till Lilly Hed så känner man att författaren med denna serie inte vill göra en klassisk superpolis som klarar av allt och löser allt. Nej hon är mera komplex och även sårbar, hon misslyckas med saker och behöver hjälp med annat. Det ger en mera mänsklig bild av karaktären och ger henne ett djup. Just i denna bok så utökar hon denna bit i och med att det är en central bit av handlingen att hon är gravid och mår illa väldigt mycket, samt att hon har det svårt i och med att rättsprocessen mot hennes ex-man tagit fart.

Författaren har ett behagligt och målande språk som är lätt att ta till sig. Hon tappar aldrig fokus på handlingen och flyter i väg så att man inte hänger med i utvecklingen av berättelsen och tankar bakom handlingarna som karaktärerna gör. Även om boken är lätt att ta till sig så har den även ett djup när det kommer till många frågor i samhället, som den tidigare nämnda klimatfrågan men även mera sociala frågor.

Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en välskriven och spännande deckare med en intressant huvudkaraktär. Det skall bli riktigt intressant att se vad för bok författaren kommer med härnäst, om det är en fortsättning i denna eller i hennes andra serie Erlagruppen eller kanske något helt annat, oavsett så ser jag fram emot en ny bok av en författare som kommit att blivit en av favoriterna.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Spåren vi lämnar efter oss (Erlagruppen #1)
Jag ska hitta dig (Erlagruppen #2)
När du vänder dig om (Erlagruppen #3)
300 grader (Lilly Heed #1)
Släcka liv (Lilly Heed #2)
Det dåliga samvetet (Erlagruppen #4)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Sara Bergmark Elfgren: Ö

Titel: Ö
Författare: Sara Bergmark Elfgren
Sidantal: 304
Förlag: Albert Bonniers Förlag

Baksidestext:

I de band som finns mellan människor ryms det vackraste och det mest fasansfulla.

Mirjam befinner sig i sviterna av en smärtsam separation när hennes syster Nia plötsligt hör av sig. Hon bjuder in Mirjam till sitt fyrtioårsfirande, på ön där de tillbringade barndomens somrar.

Det är första gången på ett år som Mirjam får kontakt med Nia, och hon fylls av hopp och onda aningar. Hon återvänder till ön som en gång var deras paradis, men som har blivit en farlig plats för dem båda.

En plats där döden hotar.

Mina tankar:

Detta är, om jag inte misstar mig, den första boken som Sara Bergmark Elfgren skriver som riktar sig direkt till en vuxen publik. Hon har tidigare skrivit barnböcker och ungdomsböcker, samt för unga vuxna. De senare kan absolut läsas av en äldre målgrupp.

Det är även nog första gången som hon lämnar fantastiken och det övernaturliga. På omslaget så står det spänningsroman och det får jag hålla med om att det är. Men första biten av boken är inte en spänningsroman på det sättet som man kanske först tänker sig. Det är en gripande och stundvis tragisk skildring av något som jag inte kan kalla annat än trasiga själar, både fysiskt och psykiskt. Även om inget rent spännande händer så är det så bra skildrat att det blir spännande och svårt att lägga ifrån sig boken.

Sedan så händer det verkliga spännande i boken, det som man kan sätta fingret på som spännande i alla fall. Det händer så oförutsett och plötsligt att man precis som huvudkaraktären inte märker det först, men när man gör det så fryser man till och stannar upp för att kunna ta till sig det. Skall inte säga vad och på vilket sätt men det är riktigt bra gjort.

Efter denna händelse så ändras stämningen till något mystiskt och tankarna studsar fram och tillbaka för att man försöker reda ut hur allt ligger till. Sara skruvar upp det några nivåer till och ändrar hela spelplanen, jag gillar dessa vändningar som handlingen tar.

Boken tar upp riktigt tunga och allvarliga ämnen och det kan bli lätt att det blir att författaren skriver läsaren på näsan och säger precis hur det skall vara. Men här tycker jag att författaren håller sig mer eller mindre neutral och låter visserligen huvudkaraktärens tankar styra en del, men ändå skildrar det så att man får ta del av händelsen och själv avgöra och ta ställningar.

Språket är målande och måste säga att det finns nog ingen annan författare som jag har läst än Sara Bergmark Elfgren som kan få, i alla fall mig, att kastas tillbaka till gamla minnen och upplevelser, samt känslor. Hon träffar så rätt i beskrivningar om svunna tider, kanske för att vi är i samma generation, att man upplever dem igen, men det är inte bara svunna tider hon träffar så rätt i utan även i känslor som man kände. Så har det varit i denna och även i hennes senaste böcker Grim och Norra Latin. Det är som vi är på samma våglängd när det kommer till detta, i alla fall hennes sätt att beskriva känslor och upplevelser genom hennes karaktärer.

Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en berättelse som är både en skildring om livsöden i vardagen och en spänningsskildring om hur just dessa händelser i vardagen kan ändras om allt ställs på sin kant.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Engelsforstrilogin (Tillsammans med Mats Strandberg)
Norra Latin
Vei Bok 1 (Tillsammans med Karl Johnsson)
Vei Bok 2 (Tillsammans med Karl Johnsson)
Grim

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Anders De La Motte: Rostskogen

Titel: Rostskogen
Författare: Anders De La Motte
Sidantal: 488
Förlag: Bokförlaget Forum

Baksidestext:

Under en ovädersnatt påträffas en förvirrad kvinna i en övergiven torvfabrik djupt inne i en urskog. I handen har hon ett makabert föremål: ett avhugget finger som visar sig tillhöra offret i ett tio år gammalt mordfall. Fallet uppvisar dessutom mystiska samband med mossliket Gråflickan, som för tusen år sedan mötte en våldsam död i samma skogar. Vem är kvinnan och vad vet hon om det olösta mordet?

Kriminalinspektör Leo Asker har en ny tjänst inom räckhåll. Allt hon behöver göra för att lämna Avdelningen för förlorade själar är att hålla sig i skinnet. Men så hamnar Gråflickemordet på hennes skrivbord. Är det verkligen en slump?

Samtidigt plågas urbexexperten Martin Hill av mardrömmar. Han behöver sysselsättning för att skingra tankarna, och då en gåtfull fotograf vill anlita honom som guide, tackar han ja. Ett av hennes önskemål ät att besöka den gamla torvfabriken. Snart korsas Hills vägar återigen med Leo Askers.

Tillsammans med de förlorade själarna börjar Asker och Hill skala av lagren av gåtor som omger Gråflickemordet. Men i Rostskogen är inget vad det verkar.

Mina tankar:

Detta är författarens femtonde bok och den tredje delen i Asker-serien. De tidigare delarna i serien heter Bortbytaren och Glasmannen.

För att hänga med på bästa sätt i denna serie så rekommenderar jag att man läser böckerna i rätt ordning. Det är en viktig röd tråd när det kommer till de centrala karaktärernas liv som går igenom hela serien. Böckerna är uppbyggda så att man då och då får tillbakablickar i deras liv, dessa bitar hjälper till att bygga upp och fördjupa samt förklarar varför karaktärerna är som de är i nutid.

De som är bekanta med Anders De La Mottes författarskap vet att han gillar att byta stil när han skriver i en ny serie. Det kan vara en snabb teknik-thriller, som hans debutserie, eller mera långsam thriller med tragiska händelser, som i Årstidskvartetten. Eller en humoristisk och charmig hyllning till de klassiska deckarna i Morden på Österlen, samt en kulinarisk reseupplevelse med deckargåta i Mord under solen.

När vi kommer till Asker-serien, som jag nog måste säga i mitt tycke är hans bästa serie, så har vi nästan lite av allt från hans tidigare serien. Det är fart samtidigt som det målas upp en bild när det kommer till de centrala karaktärerna som är berörande. Att han sedan har fått till en riktig bra avdelning i Avdelningen för förlorade själar, vars namn jag verkligen älskar. Det är en udda skara karaktärer på denna avdelning, men man kan inte något annat att tycka om dem och även om de ses som förlorade av resten av polisstyrkan så visar de att de är något att räkna med.

Jag gillar speciellt denna serie för att i denna så tänjer han på gränserna, det är ibland att han tar steget in på det övernaturliga eller oförklarliga utan att riktigt göra det. Att han balanserar så på gränsen gör att det blir en mystisk stämning över hela berättelsen.

När det kommer till språket så sitter det precis som det skall, konstigt hade det varit efter så många böcker. Det är slipat och precis så beskrivande och målande att man som läsare får bilder i huvudet. Han kan verkligen det där med att fånga en med sin berättarröst och man har svårt att lägga ifrån sig boken.

När det kommer till själva handlingen så vill jag inte avslöja så jättemycket, men precis som de tidigare delarna så utspelar det sig mycket om övergivna platser och någon slags myt eller berättelse, denna gång om en flicka som dog för tusen år sedan i något som verkar vara en ritual. Det är verkligen intressant och De La Motte har fått till en bra bakgrundshistoria som både lyfter själva denna bok men också hela serien när det kommer till utvecklingen av de centrala karaktärerna.

Utan att säga för mycket så visar denna bok att det kommer att komma minst en del till i denna serie och jag, efter att ha läst ut denna, ser verkligen fram emot att läsa just den boken.

Jag rekommenderar denna bok, och serie, till alla som vill ha en riktigt välskriven och spännande deckare som bjuder på intressanta händelser och platser samt en intressant röd tråd när det kommer till huvudkaraktären och hennes liv.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Geim, Buzz, Bubble
MemoRandom (MemoRandom #1)
UltiMatum (MemoRandom #2)
Slutet på sommaren (Årstidskvartetten #1)
Höstdåd (Årstidskvartetten #2)
Vintereld (Årstidskvartetten #3)
Våroffer (Årstidskvartetten #4)
Döden går på visning (Morden på Österlen #1)
Ett fynd att dö för (Morden på Österlen #2)
Bortbytaren (Leo Asker #1)
Glasmannen (Leo Asker #2)
Ett fall på Capri (Mord under solen #1)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Caroline Hurtig: Järn & Aska

Titel: Järn & Aska
Författare: Caroline Hurtig
Sidantal: 81
Förlag: Seraf Förlag

Baksidestext:

Staden Cethana är en plats av mörker och fattigdom. Kyrkan styr över folket och monarkin tronar över staden från borgen på bergets topp. Det är en värld av gudar, magi och maktspel.
Där empater jagas och döms till döden.

Kairi Kalasse har har lyckats hålla sig undan kyrkans klor, som den sista överlevande av empater är hon numera unik. När hon begår ett misstag blir hon tillfångatagen, hon förbereder sig för döden men det visar sig att kungen behöver hennes hjälp.

I utbyte mot hennes liv, måste hon bryta mot en av de heligaste lagarna som empat. Kungens krav är orimliga men hon måste välja... livet eller döden.

Mina tankar:

Detta är en lång novell eller om man skall kalla den en kort kortroman, en berättelse på 80 sidor är svår att placera i dessa fack. Det är en fantasy som kom ut 2020 och det står att den är den är del ett i serien Empaten.

Denna berättelse är som en introduktion till en större berättelse. Vi får ta del av en fantasyvärld i en stil som kan räknas som lite av den klassiska som man är rätt så van vid, jag pratar om den medeltida stilen. Likt den historiska medeltiden så har kyrkan en stor makt och de bestämmer de mesta.

I denna värld så finns det något som kallas empater, några som tydligen kan ändra på folks känslor, i alla fall är det detta som man får reda på i denna inledande berättelse. Tydligen har kyrkan jagat och utrota, om inte alla, de flesta av dem.

Vi träffar en som kalla för den sista empaten, Kairi, som blir tillfångatagen av kyrkan, men kungen vill ha henne av någon anledning, så hon räddas från ett dödsstraff.

Jag får säga att det verkligen är en intressant värld och berättelse som målas upp här. Det är en bra mix av den klassiska fantasyvärlden och även lite nya element, som själva huvudkaraktären.

Men så är berättelsen lite kort och när det precis börjar ta fart så är den slut. Jag misstänker att denna skulle bara vara en slags presentation av världen och situationen i den. Lite som ett första avsnitt i en tv-serie.

Denna gav verkligen mersmak, men med tanke på att denna kom ut 2020 och det finns ännu ingen fortsättning så ser det lite mörk ut om det kommer att komma. Men jag hoppas på att författaren inte har lagt ned denna serie helt utan bara pausat och kommer att antingen fortsätta med den eller skriva om denna och bygga ut på den till en riktig roman. Jag tycker att berättelsen verkligen förtjänar att fortsätta på och hoppas på att författaren också känner detta men bara inte haft tid ännu.

Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en fantasyberättelse som går åt det traditionella hållet och innehåller spännande intriger mellan gudar och kyrkan samt förbjuden magi. Samt bjuder på en intressant huvudkaraktär som kan komma att bli något riktigt häftigt.

Tidigare omdömen om författaren:

Där solen möter månen

Följ mig på Facebook eller Instagram 
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar.se