Daniel Andersson: Blodröd måne

Titel: Blodröd måne
Författare: Daniel Andersson
Sidantal: 202
Förlag: Lionvalley Publishing

Baksidestext:

Ett inbördeskrig, en sliten officer och soldater som glömt vad de kämpar för. Löjtnant Yngvie Balor leder en patrull in i den Indusiska djungeln för att leta rätt på bortrövade soldater.

Men djungeln är mörk och månen blodröd. Måste han ge efter för sina djuriska drifter för att möta monstren som hotar att döda dem alla?

Mina tankar:

Detta är, om jag inte misstar mig, författarens andra bok. Han har även skrivit ett antal noveller.

På baksidan så nämns den som en mörk fantasy, och ja man kan kalla den för fantasy men det är absolut inte så som man först tänker fantasy. Det är alltid kul när böcker överskrider gränserna när det kommer till genrer och denna gör just detta.

Vi har här en värld som ligger i oroligheter och kriget mellan två fraktioner är i full gång. Det finns saker som nämns i berättelsen som får mig mera tänka på att vi rör oss i en framtida värld, en som har varit som vår men sedan har i vissa element rasat i civilisationen. Detta får mig mera att tänka på dystopi än den mera klassiska fantasy.

Sedan finns det några vändningar i handlingen som jag inte vill ta upp som gör att den lutar åt en finns fantasy. Med detta så skulle jag då kalla den för en dystopisk urban fantasy. Och det mörka finns absolut.

Det är en avskalad berättelse och det passar situationen och karaktärerna som man följer. Det är soldater som är ute i en djungel och hamnar i situationer som de försöker lösa och överleva. Det är en rå stämning och ibland rätt så avklätt när det kommer försköningar. Kriget är smutsigt precis som ett krig är.

En annan sak är att man som läsare inte blir serverad en massa bakgrundsinformation, vi får läsa mellan raderna och är det saker som är lite oklara så får man bara hänga med. Detta är inget misstag av författaren utan jag anser att det är rätt sätt, om karaktärerna skulle börja förklara saker för varandra som båda redan kan bara för att ge läsaren informationen så faller trovärdigheten.

Boken bygger upp en bra handling och det blir spännande att följa den. Det är närmare slutet som några vändningar tar vid och när man har läst ut sista sidan så känns det mera som att detta är en första bok i en serie. Det finns stora saker som lämnas öppna som man gärna vill få svar på, så jag hoppas på att författaren har tankar på att fortsätta på detta.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

En natt i Longtown City

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Daniel Andersson: En Natt I Logtown City

Titel: En Natt I Logtown City
Författare: Daniel Andersson
Sidantal: 333
Förlag: Miramir Förlag/Whip Media

Ett recensionsex från förlaget, tackar så mycket.

Baksidestext:

Samtidigt som polisen gör sitt största gripande någonsin, när de tar en ökänd försvarsadvokat, drar ett brutalt råskinn fram genom staden som en enmansarmé. Ingen vet vem han är eller vad han har för mål, bara att han måste stoppas innan han gör allt för stor skada.

En erfaren förhörsledare kallas in från sin semester för att bistå i båda utredningarna, samtidigt som en maskerad brottsbekämpare gräver i den undre världen i jakten på ledtrådar.

Under en och samma natt korsas deras vägar i en värld där varulvar, superhjältar och korrumperade poliser samsas om utrymmet i Logtown City.

Mina tankar:

Detta är författaren Daniel Anderssons debutroman, men han har tidigare fått noveller publicerade i antologier. Detta är en urban fantasy som riktar sig till unga vuxna och uppåt.

Jag gav mig på denna bok med ett öppet sinne, hade lite aningar om vad för stil det var i boken, men hade hållit mig borta från recensioner för att få ett så ofiltrerad upplevelse som möjligen var. Jag gillar att träda in i det okända när det kommer till böcker. För mig räcker det att böckerna är i de genre som jag brukar läsa och uppskattar för att min nyfikenhet skall väckas.

Jag hade förstått att det rörde sig lite åt serietidningshållet och då med superhjältar, men på vilket sätt hade jag ingen aning om. Boken utspelar sig i en stor stad någon gång i framtiden, eller i en alternativ framtid och med en värld där varulvar existerar.

Med en actionpumpande inledning, där varulvarna introduceras för läsaren så blir vi presenterade av denna fantasifulla värld som författaren har skapat. Men författaren stannar inte med varulvar, i sin vision så lägger han även till en superhjälte, andra nämns men det är en som vi får följa denna natt som boken utspelar sig under. Som om inte det skulle räcka så existerar även mutanter, även en sådan får vi följa.

Nu är det längesedan jag läste serietidningar men har sett en hel del filmer och tv-serier som är baserade på dem. Under tiden som jag läste denna så kunde inte mina tankar låta bli känna att stilen går åt samma håll som tv-serien Gotham, men även Watchmen och Sin City kommer i tankarna.

Det är actionpumpande rakt igenom och det är mörkt och rått, i sina stunder så är det riktigt brutalt. Kan säga att jag tyckte att författaren med bravur har fått till denna serietidningskänsla och kunde lätt se denna som en riktigt påkostad film, eller varför inte ett första avsnitt till en tv-serie.

Språket är kort och koncist, det är rak på sak utan att ta ut några svängar. Ändå så beskriver det miljön på ett bra sätt, vi får ta del av de olika karaktärernas tankar och agerande. Även om det är rakt på sak så är det målande utan att sväva i väg, det är på ett sätt fokuserat.

Jag njöt verkligen av denna häftiga resa som boken bjöd på med sin handling. Jag rekommenderar den till alla som gillar handlingar med fart i och adrenalinpumpande action samtidigt som det finns en bra grund när det kommer till världsbygget, man känner lätt att det finns så mycket mera av denna värld än vad som syns i denna bok. Jag hoppas verkligen att vi kommer att få återvända till denna plats flera gånger, att vi få se vad mer som döljer sig i mörkret i Logtown City.

Häftad Bokus Adlibris
E-bok Bokus Adlibris 

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Författarporträtt: Daniel Andersson

Berätta lite kort om dig.

Överlag är jag nog en rätt enkel person som uppskattar lugn och ro i vardagen. Jag bor i Enköping med sambo och två barn och till vardags jobbar jag som byggnadsingenjör/konstruktör där jag ritar och dimensionerar husstommar. Annars har jag en liten dragning åt fiske och friluftsliv, gillar att påta i trädgården och snickra på huset, läser gärna böcker eller streamar någon bra serie och bara slappar i soffan.

När och vad väckte ditt intresse för fantastiken?

Fantastiken har alltid funnits med mig och det är svårt att sätta fingret på en enskild grej som väckte intresset. Inte helt oväntat började det väl när jag var liten, och jag minns att jag uppskattade de tecknade versionerna av Bilbo och Sagan om Ringen, böckerna om Indiana Jones och Ronja Rövardotter, serietidningar med Conan och Daredevil och allt tecknat på teven.

Sen fördjupades intresset på 90-talet, först när jag såg Jurassic Park på bio och senare när jag lånade första delen av Robert Jordans The Wheel of Time på biblioteket. Det tog ytterligare fart på högstadiet när jag började läsa Stephen King och sen går det så klart inte att blunda för upptäckten av Star Wars.

Jag tror att det ovan nämnda alla bidrog på sina sätt och jag har nog alltid sett fantastiken som en naturlig del (och en majoritet) av den underhållning jag konsumerar.

Vem eller vad har inspirerat dig till att skriva och när började du skriva?

Jag har gillat att skriva och skapa världar så långt jag kan minnas. Grunden lades när jag lekte med mina allehanda leksaker hemma i pojkrummet och byggde upp episka världar med händelseförlopp som sträckte sig över dagar och veckor och gick i och ur varandra. Jag var väl inte så lite inspirerad av Marvel och DC, och jag kan fortfarande fascineras av större fiktiva universum, med fristående berättelser som ändå är sammankopplade med varandra genom karaktärer, miljöer och så vidare. Hur som helst uppslukades jag av mina berättelser och började så småningom att skriva ner dem i synopsis, världsbyggen och halvfärdiga manus. Även om de inte kom längre än så, var det de som fick mig att börja överföra fantasin till någonting skrivet.

Sen dess har jag haft skrivandet med mig hela livet, främst som en periodvis hobby. Det är först under de senaste åren som jag började skriva ”på riktigt” och i början på 2019 hade jag knåpat ihop min första roman.

Någon författare (eller annan person) som har betytt mycket för ditt eget skrivande?

Det finns ingen specifik författare som har betytt mer än någon annan, utan det är flera som har bidragit med små bitar av inspiration här och var. Det kan vara allt från hur författarna skapar världar, till deras berättarglädje eller bara underhållningsvärdet i deras berättelser. Mestadels läser jag fantastik, men jag försöker läsa brett och kan finna inspiration i andra genrer.

I skolan fick jag bra betyg på mina uppsatser och flera svensklärare läste upp mina berättelser för resten av klassen. De pushade mig även att skriva på fritiden, men det var min lärare på högstadiet som först fick mig att tro på att jag faktiskt kunde göra det här.

Vad tycker du är svårast och lättast/roligast att skriva?

Jag brottas en hel del med att sätta mig in i karaktärernas huvuden och göra dem levande, så där behöver jag lägga ner mycket jobb, framför allt i redigeringsfasen.

Annars är actionscener roliga att skriva, jag gillar när det händer grejer. Jag har fått höra att jag beskriver soldater och militära aktioner trovärdigt, så det kanske hänger ihop med att jag gillar just de scenerna.

Hur ser din skrivprocess ut?

Jag har svårt att komma igång utan någon form av synopsis och försöker spåna fram runt 75% av handlingen innan jag börjar. Mitt synopsis brukar komma ner på kapitelnivå, men det är extremt sällan som jag vet hur det ska sluta. Samtidigt ser jag inte mitt synopsis som någon stenhård ram jag inte får gå utanför, utan snarare som någonting levande som jag redigerar längs vägen när karaktärerna blir lite tydligare. Och då brukar det bli lättare att knyta ihop slutet.

Generellt skriver jag i kronologisk ordning, men jag redigerar lite för mycket under skrivprocessen, går tillbaka och petar i texten och har svårt för att bara anteckna någon ny idé som dyker upp och spara den till senare. Så vägen fram till mitt första utkast kanske tar onödigt lång tid, å andra sidan tycker jag att det funkar för mig och min skrivprocess stämmer rätt väl överens med ingenjören i mig och det sätt jag jobbar på till vardags. Överlag gillar jag förplanering och redigering mer än själva skrivandet.

Hur lägger du upp ditt skrivande kontra arbete, familjeliv?

Det är svårt att avsätta regelbunden skrivtid, hur mycket jag än skulle vilja göra det. Familjen går ju alltid först och jag jobbar heltid. Men jag försöker ta vara på den tid som ges, och ser det som att en skriven mening per dag är bättre än ingen alls. Eftersom jag synkar allt till paddan och telefonen är texterna ändå nära till hands om det blir en ledig lucka på kvällen eller under helgen. Och ibland finns det kanske 5 minuter över av lunchrasten. Sen sover jag väl kanske färre timmar än jag borde göra, men jag försöker få in lite skrivtid där istället för att läsa eller slösurfa, om jag ändå inte kan somna eller vaknar för tidigt.

Berätta någonting som du tror att dina läsare inte känner till om dig.

Jag är en sådan där som gillar bonusmaterial och bakom kulisserna. På den tiden jag köpte DVD:er valde jag alltid att köpa med ”2 disc special edition” för att få ut mer än bara filmen. Det är väl den där fascinationen för fiktiva universum jag nämnde tidigare, och det har även blivit en viktig del av min egen skrivprocess. I planeringsstadiet brukar jag lägga en massa tid på hur det nya projektet ska förhålla sig till, och kopplas ihop med, övriga berättelser. Och jag sitter och skriver mina egna Bakom kulisserna-dokument, oavsett om det rör sig om en roman eller en novell.

Är det något du brinner extra för och gärna lyfter fram i dina texter?

Både när jag skriver och läser gör jag det för att få vara med på en upptäcktsfärd eller ett spännande äventyr och jag gillar berättelser med spänning och action. Och jag kan tycka att ett mordmysterium blir mycket intressantare om det finns en varulv eller en utomjording med i bilden.

Vad är det konstigaste/udda du gjort för ett bokprojekt?

Tyvärr har jag inget roligt att komma med på den här punkten. Den research jag gjort genom åren har skett via nätet och fackböcker.

Vad kan du berätta om vad du har på gång härnäst?

Min debutroman heter En natt i Logtown City och är en fartfylld, serietidningsinspirerad berättelse som rör sig i gränslandet mellan urban fantasy och science fiction, med en mix av varulvar, maskerade superhjältar, dystopisk framtid, muterade gangsters och korrumperade snutar. Den ges ut på Miramir Förlag nu i mars.

Jag har även ett par noveller antagna till antologier som jag tror kommer släppas i år. Utöver det jobbar jag med ett par science fiction-berättelser som längdmässigt ligger kring kortroman-roman. Den ena drar åt militär sf, medan den andra handlar om en intergalaktisk prisjägare som hamnar i trubbel, lite av en vilda västern i rymden.

[Bibliografi]

Noveller:

Råttorna i Det var inte jag! (Joelsgården Förlag, 2020)
Operation Nikolaus i Jul igen (Nohiding Förlag, 2020)

Under svart måne har visserligen inte publicerats, men fick ett hedersomnämnande vid förra årets upplaga av Fantastiknovelltävlingen.