onsdag 26 september 2018

Peter Lindmark & Jimmy Lindgren: Förrädare

Titel: Förrädare
Författare: Peter Lindmark & Jimmy Lindgren
Sidantal: 391
Förlag: Lind & Co

Handling:

Den före detta Säpoagenten Nicholas Warg återvänder till Sverige efter sex år som legosoldat för Blackwater. Han skall hjälpa till med ett jobb för att få loss pengar för att kunna leva i fred. Men allt går inte enligt planerna och Nicholas dras in i ett spel med livet som insats och han tvingas välja vart hans lojalitet ligger. Frilansjournalisten Lova, som har jobbar med Nicholas, och hennes son blir även indragen i intrigerna.

Mina tankar:

Detta är författarparet Peter Lindmark och Jimmy Lindgrens debutroman. Denna kom 2015 och de har skrivit två uppföljare, Gränsland (2016) och Brännpunkt (2018), om Nicholas Warg.

En av författarna, Peter Lindmark, har jobbat med Johan Falk-filmer och det är lite där man hittar likheter med denna bok. Den rör sig ungefär i samma värld, det handlar om den undre världen och om infiltration i den. Nicholas Warg har lite smått drag av en anti-hjälte då han tagit på sig ett inte helt lagligt jobb för att tjäna pengar, dock så har han i sig en ärlighet och heder som gör att han inte riktigt blir den där anti-hjälten. Han blir mera en som har kommit bara lite snett här i livet på grund av diverse saker.

Boken är uppbyggd av korta kapitel med ett snabbt tempo. Detta är ett väl inarbetat teknik när det kommer till spänningslitteratur. Det gör att man bara skall läsa ett kapitel till, vilket man gärna gör med denna bok för det är en spännande och bra handling som författarparet målar upp. Språket flyter på bra och är lätt att ta till sig.

Nicholas Warg blir en intressant karaktär och han får uppenbart mest uppmärksamhet då han är huvudpersonen i berättelsen. Jag gillar att han inte är den där odödlige personen om klarar av allt, han har problem som gör att han inte fungerar alltid. Men även karaktärerna runt omkring honom, som Lova och säpoagenten Diana, får sin del också. Det byggs upp på ett bra sätt deras bakgrunder med varandra.

Jag rekommenderar den till alla som gillar handlingar i stil med t.ex. Johan Falk, Snabba Cash. En bra debut och jag ser fram emot att möta Nicholas Warg igen i de andra böckerna för författarna har skrivit.

Pocket Bokus Adlibris
E-bok Bokus Adlibris

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Bokbloggar.se

söndag 23 september 2018

Håkans Hylla Intervjuar Sofi Poulsen

S.P.: Tack fina Håkan för att jag får gästa din blogg. Vi träffades på bokmässan 2017 och nu är det snart dags igen, det ska bli kul att träffa dig. 

Jag kanske jag ska presentera mig för dig. Du som läser detta vill nog veta vem jag är. Mitt namn är Sofi Poulsen. Sedan tre år tillbaka försörjer jag mig som författare. Jag är egenutgivare, och nyligen kom min åttonde bokbebis, H.C. Andersen som består av omarbetade noveller som alla baserar sig på de klassiska sagorna av den världskända danska författaren H.C. Andersen.

H.H.: Vem eller vilka har inspirerat dig till att skriva?

S.P.: Mina allra första inspirationskällor är alla de klassiska sagorna av bröderna Grimm och H.C. Andersen. Deras sagor har jag läst så många gånger att jag kan berätta dem utantill. Inte de där som Disney har förstört, utan orginalen, de som var både mörka, blodiga och sorgliga. Som jag älskade dem och fortfarande tycker väldigt mycket om.

H.H.: När började du skriva själv?

S.P.: Jag berättade före jag kunde skriva så när jag lärde mig att skriva ner mina berättelser var det en helt ny värld som öppnade sig. Jag läste mycket böcker som barn och kunde läsa upp till fyra böcker samtidigt. Böckerna och det skrivna ordet var dit jag tog min tillflykt för att kunna hantera min vardag.

H.H.: Hur fastnade du för fantastiken?

S.P.: När jag var runt tre år började jag på förskolan. Chefen för den förskolan brukade varje morgon läsa Lilleman och draken för mig. Vissa dagar kunde jag får höra den boken, som var min favorit, upp till tre gånger om dagen. Den boken var min tröst när jag hade slagit mig eller när jag kände mig ensam eller ledsen.

H.H.: Är det endast fantastik som gäller eller finns det andra genre som intresserar dig också?

S.P.: Svensk fantastik (samlingsnamnet för fantasy, science fiction och skräck) är de genrerna som lockar mig mest. Men jag kan även njuta av Dean R Koontz och Edgar Allan Poe. 

H.H.: När och varför bestämde du dig för att starta eget förlag och ge ut dina böcker?

S.P.: På våren 2015 hittade jag ett kollegieblock som innehåll 16 sagor för barn som jag hade skrivit 2013 och sedan glömt bort. För första gången var jag nöjd med något som jag hade skrivit och jag kände att jag skulle vilja göra en bok till min dotter. Men jag visste inte hur. Så jag gick till Nyföretagarcentrum. Där fick jag rådet att starta förlag och ge ut många böcker.

H.H.: Försökte du med de stora förlagen till dina barnböcker först eller gick du din egen väg med det samma?

S.P.: Medan jag slet med min affärsplan roade jag mig med att skicka ut mina manus till några av de större bokförlagen. Sista refuseringsbrevet kom 1,5 år efter min debutbok kommit ut.

H.H.: Har du några tips till andra som sitter hemma med skrivardrömmar?

S.P.: Jag vet av erfarenhet att när man tror att man ska dö, då ångrar man bara de saker man inte gjorde. Så följ din dröm, vart än den tar dig. Var modig och tro på dig själv! Kan jag, kan du.

H.H.: Skall de försöka med ett redan befintligt förlag eller skall man, om man tror på sitt verk, gå sin egen väg och starta ett förlag och ge ut själv?

S.P.: Det är riktigt bra frågor du ställer Håkan. Svaret beror på vad syftet med att ge ut din bok är. Och hur mycket och hur hårt du är villig att jobba för att sälja boken. Idag tror jag inte något förlag ger ut en enda bok utan att förvänta sig att författaren hjälper till med både sälj och marknadsföring. Särskilt inte om det är en debutant. Man blir inte rik som författare utan att jobba mycket hårt för det. Det är få förunnat som kan leva på sitt författarskap enbart.

H.H.: Du har nu gett ut tre antologier, Grimm och Grimm Darker förra året samt den nu aktuella H.C. Andersen. När och hur fick du idén att nytolka klassiska sagor? Föddes idén bara med Grimm-sagorna eller kom den med flertalet sagoförfattare samtidigt?

S.P.: När jag var ungefär tio år läste min lärare en nytolkning av Hans & Greta. Jag som älskar bröderna Grimms sagor tyckte väldigt mycket om nytolkningen som utspelade sig i nutid. Jag frågade läraren om det fanns fler omarbetade sagor, men det fanns bara den där. Då tänkte jag att jag skulle skriva om alla sagorna och förlägga dem i nutid. Men det blev inte riktigt så och det var först 2017 som den drömmen gick i uppfyllelse. När jag bestämde mig för att börja ge ut antologier kom jag redan då på många olika teman.

H.H.: Märkte du någon skillnad mellan tillkomsten av Grimm-böckerna och H.C. Andersen? Tänker på t.ex. responsen från författarna i form av antalet inlämnade noveller, stilen på novellerna och liknande. Samt ditt arbete till färdig bok. Var det lättare andra gången med erfarenheten av två antologier bakom dig?

S.P.: Jag har höga krav på mig själv i allt jag gör. Med Grimm och Darker jobbade jag hårt under lång tid, men jag lärde mig samtidigt mycket. Därför var mitt mål att höja ribban på H.C. Andersen i alla led. Till Grimm och Darker kom det in 70ish bidrag, vad jag minns. Till H.C. Andersen kom det in 112. Det var högre kvalitet och större bredd på novellerna som kom ut till H.C. Andersen. Det var riktigt svårt att välja “bara” 36 bidrag. Omkring 12 bidrag som inte kom med var så bra att jag ville ha med dem, men de passade tyvärr inte ut i boken. Men jag hade gärna gjort e-böcker på dem. Trots att jag höjde ribban i H.C. Andersen så gick det fortare att färdigställa den boken eftersom jag fick lära mig allt från grunden med Grimm och Darker.

H.H.: Hur ser framtiden ut med flera antologier? Har du planer på att låta författare nytolka fler sagor framöver? I sådana fall, kan vi räkna med en ny antologi redan nästa år? Någon hint om vem som skall nytolkas då eller är det fortfarande i planering alternativt hemligt?

S.P.: I början på oktober kommer Marchetti Förlag att starta sin tredje novelltävling och den boken kommer att släppas i september 2019. Temat är ännu inte officiellt utan kommer släppas i samband med att tävlingen startar. Däremot kan vem som helst ta reda på vilket tema det är genom att köpa H.C. Andersen. Det står nämligen någonstans inne i boken.

H.H.: Jag har sett i nyhetsflödet på nätet att du åker runt mycket på mässor och cons med dina böcker. Vad känner du är största skillnaderna mellan mässor och cons? Det känns som att på cons är det mera nischat åt fantastik men att det berör inte bara böcker, medans mässor (som bokmässan i Göteborg) rör böcker men inte bara fantastik.

S.P.: Visst är det så Håkan. Bokmässan är bokmässan. Konvent är mer för nördar inom fantastik och alla dess subgenrer. Där finns så mycket mer än bara böcker. Alla konvent är nischade så ingen konvent är det andra likt. Om man gillar fantastik och rollspel eller brädspel tycker jag att man ska besöka GothCon och LinCon som är två av de största konventen vi har. GothCon händer i Göteborg till påsk varje år och LinCon händer i Linköping till Kristi himmelsfärd varje år. Är Star wars mer din grej ska du besöka scifiworld som händer i fyra olika städer, fyra gånger om året. 14-16 september är det Comic con. Mitt allra första så det ser jag fram emot. (När jag skriver dessa rader är det 7 september)

H.H.: Hur upplever du att marknaden för svensk fantastiken är? Det är många små förlag som de senaste åren har dykt upp. Är detta vägen för svensk fantastik istället för de stora förlagen? Börjar den bli mera erkänd, eller är det fortfarande en underdog som inte är helt rumsren? Hur är t.ex bemötandet när du är ute med dina böcker av allmänheten som kanske inte läser fantastik?

S.P.: I Växjö stadsbibliotek, som är mitt bibliotek, står fantastik bland barnböckerna. Så det är den synen som tyvärr råder fortfarande. Och det som ger fantastiken dåligt rykte är b la att många egenutgivare inte ger ut en kvalitetsprodukt. Man kanske har bett någon kolla stavningen, men sedan helt struntat i att låta en språkgranskare titta på texten. Omslaget har man kanske köpt billigt från en bildbank och inte brytt som om att arbeta om. Men iom att de flesta av oss är måna om att ge ut kvalitet och att vi har börjat samarbeta har vi börjat lyfta, inte bara oss själva som individer, utan även hela genren. Samtidigt ska jag inte sticka under stol med att när svenska fantastikförfattare slår igenom, så som Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg och nu även Elias och Agnes Våhlund har gjort, så gör det att folk upptäcker hela genren. Mitt mål är att svensk fantastik ska ha samma status som alla de andra genrerna. Visste du förresten att flera av Astrid Lindgrens böcker så som Bröderna Lejonhjärta, Ronja Rövardotter, Pippi Långstrump, Mio min Mio m fl räknas till fantastik?

H.H.: Vad har du på gång i framtiden?

S.P.: Just nu är det Comic con, Bokmässan i Göteborg, Scifiworld i Helsingborg och Stockholm om vi pratar om kommande event. Kommer vi att ses där? Samtidigt skriver jag på min skräcknovell som har arbetsnamnet Diana och som har fått bra kritik från testläsare. Men du som följer mig vet att jag även har några än så länge, hemliga, projekt i rockärmen. 2019 kommer bli ett stort år, både för mig men även för svensk fantastik. Kom ihåg var du läste det först.

H.H.: Är det något övrigt som du skulle vilja tillägga?

S.P.: Nä, jag känner mig rätt nöjd där faktiskt. 😉

H.H.: Sist, har du några boktips på bra böcker?

S.P.: Jag vill så klart tipsa om mitt förlags nya bok H.C. Andersen som innehåller 36 omarbetade sagor av den väldskända danska författaren H.C. Andersen. Samtidigt kan jag inte låta bli att tipsa om några av mina kollegors nya böcker. Det sprutar ut en massa nya bra böcker ur svensk fantastiks magiska bokmaskin. Vad sägs om:

Lisa Rodebrand har nyrelease på sin En droppe i rymden. Pocketen har blivit en kartonage.
Eva Holmquist släpper sista delen i sin trilogi om Gallus. Ur askan av Gallus heter den.
Ulrica Edvinsson Sundin släpper sin hett efterlängtade Drakens dotter - viljornas krig som är del 2 i serien.
Hans Olsson släpper sin scifithriller Museion.
Ulrika Fjellborg debuterar på Fafner förlag med sin nya bok Luna Olympia.

Böcker jag läst av Sofi Poulsen:

Grimm
Grimm Darker
H.C. Andersen

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur

torsdag 20 september 2018

Ulrika Fjellborg: Luna Olympia

Titel: Luna Olympia
Författare: Ulrika Fjellborg
Sidantal: 373
Förlag: Fafner Förlag

Ett recensionsex från förlaget, tackar så mycket.

Handling:

Rebecca är en prisjägare som även tar på sig diverse uppdrag om man betalar henne. Senaste uppdraget är att föra klonen Chris till rymdstationen Tellus, där han skall jobba för en politiker. Det verkar först vara ett enkelt transportuppdrag, men saker går snart fel. Både Chris och Rebecca dras in i en politisk kamp med intriger och hotas av rymdpirater.

Mina tankar:

Luna Olympia är Ulrika Fjellborgs senaste roman, hon har tidigare skrivit fyra böcker i fantasyserien Krönika Över Yggdrasil, samt ett antal noveller. Detta är en science fiction-roman om riktar sig till ungdomar och uppåt.

Vi kastas rätt in in handlingen och får snabbt klart för oss att den utspelar sig i en annorlunda värld än vår egen. Det är framtiden, kloner existerar, man flyger i egna rymdskepp och bor på rymdstationer.

Det är en liten gnutta Star Trek, men ändå långt ifrån det. Star Trek har ordning och reda med lagar, här är en mera smutsig och vild version av framtiden vi möter. Tar man delarna från Star Wars (den gamla trilogin) där Obi Wan och Luke möter Hans Solo i baren så kanske man får en aning om hur laglös och smutsig denna version är.

Vi får bitvis reda på saker ju mer in i handlingen vi kommer, istället för att få det mesta förklarat för oss in i minsta detalj så hintar författaren bara på saker och förklarar endast det nödvändiga. Nu vet jag inte om det är medvetet, men det känns som att Ulrika Fjellborg litar på sina läsare att de hänger med när hon pratar om utbytta kroppsdelar, kloner och liknande saker som kan existera i framtiden. Och jag tycker det är rätt, gillar man science fiction i någon form så kan man säkert redan dessa klassiska saker inom genren.

Det är en mustig handling vi får ta del av med politiker, prisjägare, androider, rymdpirater samt intriger där man inte vet vem som man kan lita på. Det kanske låter som om det skulle vara en tungdriven och rörig handling, men det är det inte. Den är fartfylld och man hänger med i svängarna utan att bli förvirrad i intrigerna. Språket ligger på en trevlig nivå och det är en hel del färgstarka karaktärer vi möter som vissa redan har ett förflutet med många äventyr i bagaget, detta gjorde att de fick en starkare kemi mellan varandra. Sedan är det en riktig hårding till prisjägare vi möter i Rebecca.

Detta är den första boken i ett projekt som Fafner Förlag kallar för Fafner Science Fiction och om jag förstått det rätt så har Oskar KällnerFafner Förlag planer på att utöka detta till en serie med förhoppningsvis många trevliga Science Fiction böcker på svenska. Jag ser verkligen fram emot att läsa mera av Ulrika Fjellborg, om vi nu får träffa Rebecca och/eller Chris igen eller om det blir helt nya karaktärer återstår att se. Samt så hoppas jag på att detta projekt med svensk Science Fiction går hem i stugorna så att vi får uppleva även andra visioner från andra författare.

Häftad Bokus Adlibris
E-bok Bokus Adlibris

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Bokbloggar.se

tisdag 18 september 2018

Håkans Hylla intervjuar A. R. Yngve - författare och illustratör



H: När började du skriva?
 - Jag hade läshuvud som barn, och började skriva noveller redan i mellanstadiet. 

H: Har du någon/något som speciellt har inspirerat dig?

- Om jag får nämna EN väldigt speciell inspirationskälla bland många...
I min barndom råkade jag hitta gulnade exemplar av tidskriften Svenska GALAXY på en vind, och läste dem med stor fascination. 
Därav kommer det sig att jag är så starkt påverkad av satirisk amerikansk science fiction från femtiotalet... och författare som Frederik Pohl, Fredric Brown och Robert Sheckley.

H: Du har ju även en bakgrund som tecknare. Började du som tecknare och skrivandet kom efterhand, eller gick de hand i hand?

- Tecknandet kom först. Men det tog lång tid innan jag blev bra på det. 
Under en längre period på 90-talet försökte jag slå igenom som serietecknare. Det var när jag gav upp serietecknandet som jag på allvar började skriva romaner.

H: Är det bara fantastik som fångar ditt intresse när det kommer till att skriva och läsa, eller finns det andra genrer också?

- Min litterära smak är, vad heter det... eklektisk? Jag gillar att läsa det lite udda och originella, och särskilt all slags humor. 
Eller så testar jag böcker som min fru rekommenderar.
På senare tid har jag försökt plöja litteraturklassikerna som ljudböcker... väldigt praktiskt när man sysslar med annat.
Jag läser inte så mycket serier nu för tiden; förr brukade jag läsa massor av dem.

H: Du skriver på engelska en hel del. Skriver du först på engelska eller har du någon som översätter/kontrollerar språket för dig? 

- Jag skriver på engelska själv, med hjälp av ordböcker och Google Translate. Det händer att min fru gör rättelser när hon läser mina manus.
Det har också hänt att jag först har skrivit en bok på engelska, och sedan tvingats översätta den till svenska för publicering i Sverige. (Snacka om att göra det krångligt för sig!)
Visst gör jag språkliga missar. Men jag har övat och övat min engelska i snart trettio år, så mängden "svengelska" i mina manus krymper alltmer.

H: Får du bättre respons med de engelska utgåvorna än de svenska? Fast det är en större marknad, så är det kanske tuffare då det är fler som gett sig in på den?

- Jag började skriva på engelska för att jag trodde då - på 90-talet - att svenska förlag inte ville ge ut vad jag skrev.
Konkurransen ÄR tuff på den engelskspråkiga marknaden. Att marknadsföra sig på engelska är krävande, men lärorikt!
Jag har gjort egna trailers i det syftet - som till exempel den här:
https://youtu.be/ow_3qNabEO0

H: Berätta lite om din nya bok. Du beskriver den som en skräckdeckare.

- I flera år har jag försökt skriva en deckarroman, eftersom jag tänkte att "det är vad förlagen vill ha"...
Men jag körde fast gång på gång, tills jag kom på att det var de strikta reglerna i deckargenren som tråkade ut mig. Det blev så förutsägbart. 
Så testade jag att blanda den klassiska amerikanska deckarhistorien med skräck... och då lossnade det.
Jag skrev sådana noveller i flera år och postade dem på webben, tills jag hade tillräckligt många för en hel bok... som blev "Precinct 20: Dead Strange".
Alla berättelser i den novellsamlingen utspelar sig i en fiktiv amerikansk stad. Huvudpersonen är en polisdetektiv av den gamla skolan, och han försöker lösa mordfall som inte kan förklaras på konventionellt vis. 
En amerikansk bokbloggare, Jessica Prien, beskrev boken som "Crypt Keeper meets X-Files", och det stämmer bra.
Boken passar för folk som gillar "The X-Files" och "The Twilight Zone", men också klassisk skräck från 1900-talet. 
Den riktar sig inte till någon bestämd åldersgrupp, men den är alltför skrämmande för läsare under femton år.
Boken har fått väldigt bra recensioner i USA och Sverige. 
(Se http://aryngve.blogspot.com/2018/09/bokmassan-narmar-sig.html)

H: Kommer "Precinct 20: Dead Strange" att komma på svenska för de som vill läsa den så? 

- Vi får se om ett svenskt förlag plockar upp den. 
Faktiskt har en av novellerna i boken publicerats på svenska för många år sedan, med titeln "Mannen som föll ut" - i den obskyra skräckantologiserien SCHAKT.
(Upplagan var väldigt låg, så den får man leta efter...)

H: Du är ju även aktuell med en barnbok som är ett samarbete med en annan författare, KG Johansson. Berätta lite om den boken.

- Tidigare hade jag gjort flera omslag och några illustrationer till KG Johanssons ungdomsböcker. 
Så föreslog KG att vi skulle göra en illustrerad, lättläst "mellanåldersbok" (för 9-12 år) med många bilder.
Han skrev manuset först, och jag fick rita bilderna efter texten. Först gjorde vi alltså boken "Staden under jorden" som kom ut på Wela år 2017, och sålde bra till biblioteken.
Och i år gjorde vi uppföljaren "Under underjorden: Staden under jorden del 2". 
Över 40 bilder per bok blev det! 
Det kommer troligen en tredje bok i serien, fast du får fråga KG vad som händer i den...

H: Du har varit en del på mässor och kongresser. Hur känner du att responsen är på de olika evenemangen? 

- Mässor och kongresser är som vitamininjektioner. Skrivandet går ju mycket ut på att sitta för sig själv med sina tankar som enda sällskap. Man behöver lufta sig lite ibland.
Jag gillar att snacka om det jag skriver - inte alla författare gör det! - och får oftast positiv respons när jag gör det på en mässa eller kongress. 
Det är också väldigt kul och stimulerande att få möta andra författare och dela erfarenheter och tips.

H: Har allmänhetens syn på fantastiken ändrat sig? Man brukar ju säga att den inte riktigt är rumsren än. Tycker du det stämmer, eller finns ett erkännande?

- Bra fråga! Har funderat mycket på det... 
Här kommer en vild spekulation: Jag tror att ett kulturellt generationsskifte är på gång.
Fyrtiotalisterna gjorde deckarlitteratur till "sin" favoritgenre på den tiden då deckare hade lågt anseende i kulturens "finrum".
Därför blev den den genren med tiden dominerande i Norden, intill det löjligas gräns - som det kan gå när folk nördar ner sig i sina favoritintressen.
Men fyrtiotalisterna åldras - och de yngre generationerna vill odla sina "egna" favoritgenrer som de har diggat så länge.
Mycket tyder på att skräck blir, eller delvis redan har blivit, den nya "accepterade" genrelitteraturen - följd av fantasy och science fiction.
Den rätt nya genrebeteckningen "fantastik" ingår i den utvecklingen som ett försök att omdefiniera genrelitteraturbegreppet och skaka av sig gamla "stigman". 

H: Till bokmässan skall du stå tillsammans med andra författare inom fantastiken, och det har du gjort tidigare år också, samt på andra mässor och cons, om jag inte tar fel. 

- Stämmer. Det ser jag fram emot.

H: Känns lite som det finns en gemenskap mellan fantastikförfattare som är stark.

- Vi har lärt oss att ensam inte är stark, och att om vi hjälper varandra nu går det bättre för oss alla på sikt.
Framväxten av sociala media har också gjort det lättare.

H: Vad har du på gång i framtiden? Något du kan avslöja redan nu?

- "That would be telling..." Skämt åsido, så har jag en del manus som ska skrivas färdigt. Och det blir helt säkert fler illustrerade barnböcker.

H: Något du vill tillägga?

- Ja. Ni där ute som gillar fantastik - köp mina böcker! Läs dem! Recensera dem på sociala media! Ut och köp böcker! Eller stanna hemma och köp dem på webben.

H: Avslutningsvis, har du några tips på bra böcker du läst senast?

- Jodå! Kolla mina bokrecensioner på Instagram:
https://www.instagram.com/aryngve/
 
 
Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur

måndag 10 september 2018

Lina Bengtsdotter: Annabelle

Titel: Annabelle
Författare: Lina Bengtsdotter
Sidantal: 318
Förlag: Forum

Handling:

En natt försvinner sjuttonårige Annabelle från det lilla samhället Gullspång. Föräldrarna är utom sig av oro och lokalpolisen står handfallen. Missing people har samlat folk och letar i området utan någon framgång. Kriminalinspektör Charlie Lager skickas dit tillsammans med sin kollega. Hon är utredare vid Nationella operativa avdelningen i Stockholm.  Hon har ett förflutet med orten Gullspång, hon bodde där som barn men flyttade ifrån för nästan tjugo år sedan. Det är många minnen som väcks till liv när hon återvänder.

Mina tankar:

Detta är Lina Bengtsdotters debutbok, som hon även fick utmärkelsen "Årets deckardebut" på Crimetime Gotland förra året.  Hon kommer själv från det lilla samhället Gullspång, så hon har verkligen tagit fasta på det är att man skall skriva där man står (eller i hennes fall, har stått).

Jag kan verkligen hålla med att detta är en riktigt bra debut så hon förtjänar verkligen det priset. Jag fastnade snabbt i handlingen och kunde inte släppa den. Språket är lättsamt och flyter på riktigt bra, det är korta kapitel som gör att man bara skall läsa ett till innan man lägger ifrån sig boken, och att försöka lägga ifrån sig denna är inte lätt alls.

Jag tycker att mycket av styrkan i boken ligger i att det inte är en ren "polis som utreder ett brott"´-berättelse. Författaren har lagt stor vikt på själva karaktärerna och målar upp en bakgrund till flertalet av dem som verkligen griper tag i en.

Huvudkaraktären är en komplex karaktär, visst hon har lite av de klassiska dragen av en alkoholiserad polis, men jag känner att Charlie har ett mycket mera djup än det. Det är en mörk och ångestfull bakgrund hon har som har gjort henne till den hon är nu. Och att hon nu måste tillbaka till platsen som hon flydde ifrån som tonåring. Hon tvingas att försöka sköta sitt jobb och samtidigt möta sina egna demoner från barndomen.

Man får Charlies barndom uppmålad i bitar under resans gång. Parallellt får man även i tillbakablickar ta del om vad som hände Annabelle när hon försvann spårlöst och vem hon är, det visar sig snabbt att det döljer sig även mörker och ångest i hennes liv också.

Jag skulle säga att hela boken är mörk och ångestladdad om ett samhälle där alla känner alla, samt att det är förfallet och fattigt. Man kan riktigt känna hur det är att bo i ett samhälle som Gullspång, författaren har verkligen fångat miljön, nog tack vare att hon själv har bott där misstänker jag.

Rekommenderar den till alla som kanske inte vill ha en våldsam deckare, utan vill ha mera en mörk historia som är karaktärsdriven. Och en riktigt välskriven sådan också. En riktigt lovande debut och jag ser fram emot hennes andra bok som kommer i år.

Inbunden Bokus Adlibris
Pocket Bokus Adlibris
E-bok Bokus Adlibris

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Bokbloggar.se

fredag 7 september 2018

Marija Fischer Odén: Tvåhjärtat

Titel: Tvåhjärtat
Författare: Marija Fischer Odén
Sidantal: 259
Förlag: Undrentide

Ett recensionsex från författaren, tackar så mycket.

Handling:

Det är en tuff tid, somrarna är korta och skördarna dåliga så det råder hungersnöd. De följs av långa och hårda vintrar. En jordemor tar med sig den styggelse, som svärdottern har fött, för att sätta ut den i skogen, men ångrar sig i sista stund. Sju år senare får hon uppenbarelse att hon måste finna varelsen som hon lämnade bort. Tillsammans med sin son och in lärling beger de sig ut på en resa som kommer att föra dem långt bort. Samtidigt har en självutnämnd kung bland hemrifolket börjat spridda skäck längs kusten när han samlar den största armén någonsin. En lite grupp ungdomar flyr ut i skogen för att slippa dras in i armén.

Mina tankar:

Detta är Marija Fischer Odéns debutbok och det är den första delen i planerad trilogi.  Det är en fantasybok som riktar sig till äldre ungdomar och uppåt.

Detta är en bok med lite av en frisk vind på fantasymarknaden. Ofta, men inte alltid, så utspelas en fantasybok i en värld som påminner mycket om medeltiden och just då en stil som går i riddarnas fotspår, tänk kung Arhur-legenden. Denna däremot tar sitt ursprung från vår egen bakgrund med vikingar och nordisk mytologi med dess gudar men även folktro med troll, vättar och andra väsen.

Det är inte heller det stora episka där en utvald skall rädda världen från det stora onda. Men, skall jag tillägga, vi har en maktgalen kung som har planer att lägga så många länder under sig som han bara kan, så vad som döljer sig längre fram i serien vet vi inte ännu. Vi får istället närgånget och småskaligt möta två olika grupper som har personliga mål, den ena letar efter ett förlorat barn och den andra flyr från ett krig. Samtidigt får vi även ta del av kungen, som inte målas upp som den helt onde endimensionella skurken, det är en mera levande personlighet man får ta del av i honom om visar upp en mera gråskala, vilket jag gillar, allt är inte alltid svart och vitt.

Det är en levande värld som målas upp och när karaktärerna flyr in bland träden så känner man att man är där med dem, kylen biter in i en själv. Språket flyter på fin och är på en lagom nivå.

Detta är en bra och intressant uppbyggnad på en serie som lämnade mersmak när sista sidan var utläst. Jag vill absolut läsa mera om vad som händer i denna värld framöver, hur allt kommer att sluta.

Häftad Bokus Adlibris
E-bok Bokus Adlibris

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Bokbloggar.se

söndag 2 september 2018

Pernilla Ericson: Spåren Vi Lämnar Efter Oss

Titel: Spåren Vi Lämnar Efter Oss
Författare: Pernilla Ericson
Sidantal: 352
Förlag: HarperCollins

Handling:

Flertalet brutala kvinnoöverfall sker längs med gröna tunnelbanelinjen och skräcken sprider sig i Stockholm. Polisen Liv Kaspi tvingas ta ledigt i väntan på en internutredning rörande om övervåld. Hon blir mystiskt kontaktad av en person om visar sig vilja rekrytera henne till ett privatteam som skall just undersöka dessa överfall. Tillsammans med en datahacker och en fixare som rör sig i undre världen försöker Liv få en klarhet i fallet.

Mina tankar:

Detta är Pernilla Ericsons debutbok, det är en deckare och den första i serien om Erla-gruppen. Hon har redan kommit med två till i serien, Jag Ska Finna Dig och När Du Vänder Dig Om.

Det är korta och snabba kapitel. Spänningen och flytet i språket gör att man bara skall läsa ett kapitel till. Handlingen håller i sig hela vägen och man märker att detta är första boken i en serie. Man får klart för sig om de olika karaktärernas bakgrunder, i alla fall en bit, för jag tror att det kan dölja sig mera som man kommer att få reda på längre fram i serien. Jag tror absolut att man skall läsa dem i ordning för att få ut det mesta av handlingen.

Det som driver historien är de starka karaktärerna som utgör gruppen. De drivs alla av en personlig orsak och har satts ihop för att de på något sätt har en gemenskap och erfarenheter, av olika slag, av övergrepp. Kemin mellan de olika personerna fungerar suveränt, de är av väldigt olika världar men ändå finner de ett samarbete som gör dem till en målinriktad grupp. Man fastnade för alla karaktärer i gruppen och man kände för dem alla.

Fast den är skriven som en deckare så märker man även att författaren har en hel del att säga om kvinnors utsatthet. Om att inte kunna vara säker om man går hem ensam en sen natt. Man känner riktigt rädslan som kvinnorna känner och man blir förbannad att tillvaron skall vara så. Den tar även upp om hur öppna och sårbara vi är på nätet, vi lägger ut allt vi gör utan att tänka vem som kan få tag i informationen.

Tyckte boken höll en riktigt hög kvalité när det kom till uppbyggnad i handling och karaktärer samt bra språk. En riktigt bra debut och jag ser verkligen fram emot att läsa de andra böckerna i serien.

Inbunden Bokus Adlibris
Häftad Bokus Adlibris
Pocket Bokus Adlibris
E-bok Bokus Adlibris

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Bokbloggar.se