Författare: Stina Rundqvist
Sidantal: 247
Förlag: Seraf Förlag
Baksidestext:
Sigrid driver cafét Bibbis och kämpar för att hålla företaget flytande. Det enda hon vill är att baka men när hennes före detta lämnar henne med tillhörande skulder måste hon hitta sätt att rädda sitt café.
För att spara in pengar ger hon sig ut i skogen för att plocka bär och hittar en myr full av gyllene hjortron. Dock är skogen ingen vanlig plats. Något ser henne. Något vaknar. Dante lever sitt liv som en skugga, undvikande och vaksam. Men när han hör Sigrids sång en sång som henne mor lärt henne kan han inte hålla sig borta. Han erbjuder att hjälpa henne att renovera cafét.
I takt med att Sigrids egna mörker blir tyngre att bära inser hon att allt inte är som det verkar varken med Dante, skogen eller sig själv. Samtidigt som passionen mellan dem växer, gör även hotet från det som vaknat i mörkret. Dante vet vad som har följt med henne tillbaka från skogen. Men inte hur han ska stoppa det eller hur han kan övertyga Sigrid att inte återvända till skogen?
Mina tankar:
Detta är den andra delen i serien Mörkerväsen som inleddes med Näcken.
Boken är fristående så man behöver inte ha läst den första för att hänga med i denna. Det enda kan vara att man i första får känsla av stilen och denna värld, där väsen från folktron existerar.
Det handlar om en ung kvinna som driver ett café, något som inte går så bra ekonomiskt. När hon en dag är ute i skogen och plockar hjortron blir det startskottet på något som kommer att förändra hennes liv på mer än ett sätt.
Det vi har här är ett relationsdrama med drag av folktro och då ibland av det mörkare slaget, inte så att det går över till skräck, men det är där och snuddar. Samtidigt så är den rätt så drivande när det kommer till relationsbiten, här kan man säga att det till och med hettar till i några bitar av handlingen.
Författaren har fått till en bra intrig, som är bitvis dold i ett mysterium, som till slut får bitvis förklarat. Det kanske går lite snabbt fram när det kommer till relationsbiten, men så brukar det vara när det kommer till romantik i både bok och filmformat. Sedan kan man kanske skylla på något av det övernaturliga här, dragningar mellan personer som kanske inte annars skulle finnas.
Det är ett lättsamt men ändå målande språk som leder oss läsare igenom denna berättelse. Med tanke på folktron så är tankarna inte så långt borta till just sagor om dessa väsen. Man skulle kunna säga att detta är en gammal folksägnen men återberättad i modern tappning.
Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en romantisk berättelse med ändå med mörka drag åt skräckens håll, samt en grund som är tagen från folktron.
Tidigare omdömen om författaren:
Näcken (Mörkerväsen #1)
Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar.se
