Mattias Lönnebo: Oceanus väktare

Titel: Oceanus väktare
Författare: Mattias Lönnebo
Sidantal: 192
Förlag: Idus Förlag

Ett recensionsex från förlaget, tackar så mycket.

Baksidestext:

Det hela börjar med ett topphemligt brev av papper, (Vem skickar förresten pappersbrev nu för tiden?) och fortsätter med en rymdresa till Oceanus. Planetens unika natur är hotad, och jag vet att det låter skrytsamt, men bara jag och Zhang kan göra något åt det!

Mina tankar:

Detta är en ungdomsbok som riktar sig först och främst till åldersgruppen 9-12. Det är en science fiction och författaren till boken är van vid att skriva inom fantastiken samt till ungdomar, han har skrivit cirka tio stycken innan denna.

Vi befinner oss någonstans i framtiden, det är lite svårt att säga hur långt in i framtiden, tror aldrig det nämns i så fall missade jag det. Vi har dels att jorden är mer eller mindre obeboelig på grund av allt som mänskligheten har gjort mot världen och naturen i sig. Mänskligheten har gett sig ut i rymden och börjar koloniserar andra planeter.

Som huvudkaraktär har vi en ung pojke vars pappa är ensamstående och forskare. En dag kommer ett brev till pappan från en annan forskare som ber dem att komma till en planet för att hjälpa till att rädda en planet som riskerar att bli skövlad på sina mineraler av ett företag.

Språket är lättsamt, precis om förväntat när det kommer till åldersgruppen som den riktar sig till. Det är en bra nivå på språket för de som har lärt sig att läsa och är sugna på att läsa på egen hand. Det har ändå en vikt i sig när det kommer till karaktärerna och miljöbeskrivningar.

Handlingen är spännande och medryckande, vilket är perfekt när det kommer till att hålla kvar intresset hos åldersgruppen som den riktar sig till. Det finns även ett djup och budskap i berättelsen, då först och främst om hur mänskligheten mer eller mindre förpestar och förstör världen runt omkring oss, men det är inte ett dystert och pekfingervisande budskap som målas upp. Det är ett mera budskap att det finns hopp om bara mänskligheten vill lägga manken till.

Även om den riktar sig först och främst till ungdomar så finns det något i den som gör att man även som äldre kan få ut något av att läsa boken. Så även om man är i fel åldersgrupp men gillar genren så skall man absolut ge boken en chans, i alla fall så fungerar den bra om man skall högläsa den för barn.

Har bara läst en bok av författaren innan, men det får jag nog allt ta att rätta till, skall kolla upp hans tidigare böcker.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Dryader och demoner

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mikael Strömberg: Skräckstorm

Titel: Skräckstorm
Författare: Mikael Strömberg
Sidantal: 190
Förlag: Idus Förlag 

Ett recensionsex från förlaget, tackar så mycket. 

Handling:

Bastian skall börja sista terminen i mellanstadiet och allt är pest. Hans bäste vän Frans har flyttat, mamma fattar ingenting och pappa är ständigt frånvarande. Dessutom hackar skolans stökigaste gäng BRÅK på honom hela tiden. Som om allt detta inte är nog börjar oförklarliga saker hända i spåren efter stormen Alfrida. Bastian är rädd för att de starka vindarna rivit upp sår från en gammal sägen om en fruktansvärd händelse – olycklig kärlek och död. Oron får honom att känna sig än mer ensam och utsatt. Men så börjar en ny tjej i klassen, Lykke, som visar sig vara både modig och cool. Bastian fattar tycke för henne direkt. Han behöver hjälp att stå upp mot bråkstakarna i skolan, och framförallt måste han prata med någon om sina farhågor – ondskan som stormen kan ha väckt.

Mina tankar:

Detta är skräckförfattaren Mikael Strömbergs senaste bok. Han debuterade med boken Vätten 2011 och har efter det skrivit ett antal skräckböcker. Detta är andra boken som riktar sig till barn och ungdomar.

Jag har tidigare läst hans debutbok och den hade en del bitar i sig som gjorde att jag undrade hur han skulle klara av att skriva för en yngre publik, har inte läst hans tidigare ungdomsbok som heter Sattyg. Jag funderade på om det skulle bli för hemskt för målgruppen eller skulle han snälla till sig allt för mycket eller fick han till det även här men på rätt nivå.

Jag som vuxen blev riktigt imponerad av boken för den fångade mitt intresse med detsamma. Jag var lite rädd att den skulle vara lite för barnslig för att man själv skulle få något av boken. Jag fann boken riktigt spännande och Mikael har fått till skräckstämningen perfekt, den finns där och det är ens egen fantasi som hjälper till med att sätta skräck i sig själv, Strömberg beskriver bara så lätt att det fungerar som en katalysator. Med detta så misstänker jag att en del barn och ungdomar, beroende på ålder och fantasi, kommer att få svårt att sova när de läser denna bok. Vilket är precis meningen med en bra skräckbok. Denna är en riktigt bra inkörsport tills man blir vuxen och kan fortsätta till de skräckböcker och författare som skriver för vuxen publik.

En annan sak som imponerade mig var att boken tar upp så många viktiga ämnen som kan röra ett barn i denna ålder. Det är inte bara den dolda skräcken med monster som döljer sig i mörkret, det är även andra saker som skrämmer kanske ännu mera för att de är mera verkliga om kommer en närmare in under huden. Det är ensamhet och utsatthet, mobbing och dåliga familjeförhållanden som ligger som ett stort åk över hela handlingen. Mikael tar upp det på ett bra och vuxet sätt, men det är inte någon pekfingervisande. Jag misstänker, men nu är jag på hal is, att om ett barn som känner och lever i något eller flera av dessa saker och läser denna bok kommer att känna att boken vill säga till barnet att det finns något ljus även när det ser som mörkast ut. Jag antar att denna skulle vara en bra utgångspunkt för en klass att ha och sedan diskutera just dessa ämnen.

Språket är enklare, vilket inte är konstigt med tanke på att denna riktar först och främst till barn. Handlingen är mera rakt på sak och sprider inte ut sig i många sidospår, ändå har den en handling som mycket väl hade kunnat befunnit sig i en skräckbok som riktade sig till vuxna. Jag gillar att Mikael Strömberg har valt att låta handlingen vara vuxen men den är skriven på ett lättare sätt så att barn kan ta till sig det.

En bonus, som inte egentligen tillför handlingen något, för mig är att en av huvudkaraktärerna kommer från Strömstad, vilket är min lilla hemstad. Det nämns bara i förbifarten så det är lite mera blinka så missar man det. Jag tänkte att det kanske skulle tas upp lite mera sedan men det gjorde det inte. Får vara nöjd att min hemstad nämndes i ett sammanhang.

Så detta är en perfekt bok till barn i bokslukaråldern som vill ha en spännande och ibland skrämmande bok som har ett djup som tar upp viktiga ämnen. Jag har än så länge, utöver denna, bara läst Mikaels debutbok Vätten men jag måste ta tag i att läsa hans andra böcker också som jag har stående i bokhyllan samt även införskaffa hans första ungdomsbok, Sattyg, då han visar att han skriver riktigt bra även till den åldern.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Vätten

Inbunden Bokus Adlibris
E-bok Bokus Adlibris 

Följ mig på Facebook eller Instagram 
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Bokbloggar.se