Jag kanske jag ska presentera mig för dig. Du som läser detta vill nog veta vem jag är. Mitt namn är Sofi Poulsen. Sedan tre år tillbaka försörjer jag mig som författare. Jag är egenutgivare, och nyligen kom min åttonde bokbebis, H.C. Andersen som består av omarbetade noveller som alla baserar sig på de klassiska sagorna av den världskända danska författaren H.C. Andersen.
H.H.: Vem eller vilka har inspirerat dig till att skriva?
S.P.: Mina allra första inspirationskällor är alla de klassiska sagorna av bröderna Grimm och H.C. Andersen. Deras sagor har jag läst så många gånger att jag kan berätta dem utantill. Inte de där som Disney har förstört, utan orginalen, de som var både mörka, blodiga och sorgliga. Som jag älskade dem och fortfarande tycker väldigt mycket om.
H.H.: När började du skriva själv?
S.P.: Jag berättade före jag kunde skriva så när jag lärde mig att skriva ner mina berättelser var det en helt ny värld som öppnade sig. Jag läste mycket böcker som barn och kunde läsa upp till fyra böcker samtidigt. Böckerna och det skrivna ordet var dit jag tog min tillflykt för att kunna hantera min vardag.
H.H.: Hur fastnade du för fantastiken?
S.P.: När jag var runt tre år började jag på förskolan. Chefen för den förskolan brukade varje morgon läsa Lilleman och draken för mig. Vissa dagar kunde jag får höra den boken, som var min favorit, upp till tre gånger om dagen. Den boken var min tröst när jag hade slagit mig eller när jag kände mig ensam eller ledsen.
H.H.: Är det endast fantastik som gäller eller finns det andra genre som intresserar dig också?
S.P.: Svensk fantastik (samlingsnamnet för fantasy, science fiction och skräck) är de genrerna som lockar mig mest. Men jag kan även njuta av Dean R Koontz och Edgar Allan Poe.
H.H.: När och varför bestämde du dig för att starta eget förlag och ge ut dina böcker?
S.P.: På våren 2015 hittade jag ett kollegieblock som innehåll 16 sagor för barn som jag hade skrivit 2013 och sedan glömt bort. För första gången var jag nöjd med något som jag hade skrivit och jag kände att jag skulle vilja göra en bok till min dotter. Men jag visste inte hur. Så jag gick till Nyföretagarcentrum. Där fick jag rådet att starta förlag och ge ut många böcker.
H.H.: Försökte du med de stora förlagen till dina barnböcker först eller gick du din egen väg med det samma?
S.P.: Medan jag slet med min affärsplan roade jag mig med att skicka ut mina manus till några av de större bokförlagen. Sista refuseringsbrevet kom 1,5 år efter min debutbok kommit ut.
H.H.: Har du några tips till andra som sitter hemma med skrivardrömmar?
S.P.: Jag vet av erfarenhet att när man tror att man ska dö, då ångrar man bara de saker man inte gjorde. Så följ din dröm, vart än den tar dig. Var modig och tro på dig själv! Kan jag, kan du.
H.H.: Skall de försöka med ett redan befintligt förlag eller skall man, om man tror på sitt verk, gå sin egen väg och starta ett förlag och ge ut själv?
S.P.: Det är riktigt bra frågor du ställer Håkan. Svaret beror på vad syftet med att ge ut din bok är. Och hur mycket och hur hårt du är villig att jobba för att sälja boken. Idag tror jag inte något förlag ger ut en enda bok utan att förvänta sig att författaren hjälper till med både sälj och marknadsföring. Särskilt inte om det är en debutant. Man blir inte rik som författare utan att jobba mycket hårt för det. Det är få förunnat som kan leva på sitt författarskap enbart.
H.H.: Du har nu gett ut tre antologier, Grimm och Grimm Darker förra året samt den nu aktuella H.C. Andersen. När och hur fick du idén att nytolka klassiska sagor? Föddes idén bara med Grimm-sagorna eller kom den med flertalet sagoförfattare samtidigt? S.P.: När jag var ungefär tio år läste min lärare en nytolkning av Hans & Greta. Jag som älskar bröderna Grimms sagor tyckte väldigt mycket om nytolkningen som utspelade sig i nutid. Jag frågade läraren om det fanns fler omarbetade sagor, men det fanns bara den där. Då tänkte jag att jag skulle skriva om alla sagorna och förlägga dem i nutid. Men det blev inte riktigt så och det var först 2017 som den drömmen gick i uppfyllelse. När jag bestämde mig för att börja ge ut antologier kom jag redan då på många olika teman.
H.H.: Märkte du någon skillnad mellan tillkomsten av Grimm-böckerna och H.C. Andersen? Tänker på t.ex. responsen från författarna i form av antalet inlämnade noveller, stilen på novellerna och liknande. Samt ditt arbete till färdig bok. Var det lättare andra gången med erfarenheten av två antologier bakom dig?
S.P.: Jag har höga krav på mig själv i allt jag gör. Med Grimm och Darker jobbade jag hårt under lång tid, men jag lärde mig samtidigt mycket. Därför var mitt mål att höja ribban på H.C. Andersen i alla led. Till Grimm och Darker kom det in 70ish bidrag, vad jag minns. Till H.C. Andersen kom det in 112. Det var högre kvalitet och större bredd på novellerna som kom ut till H.C. Andersen. Det var riktigt svårt att välja “bara” 36 bidrag. Omkring 12 bidrag som inte kom med var så bra att jag ville ha med dem, men de passade tyvärr inte ut i boken. Men jag hade gärna gjort e-böcker på dem. Trots att jag höjde ribban i H.C. Andersen så gick det fortare att färdigställa den boken eftersom jag fick lära mig allt från grunden med Grimm och Darker.
H.H.: Hur ser framtiden ut med flera antologier? Har du planer på att låta författare nytolka fler sagor framöver? I sådana fall, kan vi räkna med en ny antologi redan nästa år? Någon hint om vem som skall nytolkas då eller är det fortfarande i planering alternativt hemligt?
S.P.: I början på oktober kommer Marchetti Förlag att starta sin tredje novelltävling och den boken kommer att släppas i september 2019. Temat är ännu inte officiellt utan kommer släppas i samband med att tävlingen startar. Däremot kan vem som helst ta reda på vilket tema det är genom att köpa H.C. Andersen. Det står nämligen någonstans inne i boken.
H.H.: Jag har sett i nyhetsflödet på nätet att du åker runt mycket på mässor och cons med dina böcker. Vad känner du är största skillnaderna mellan mässor och cons? Det känns som att på cons är det mera nischat åt fantastik men att det berör inte bara böcker, medans mässor (som bokmässan i Göteborg) rör böcker men inte bara fantastik.
S.P.: Visst är det så Håkan. Bokmässan är bokmässan. Konvent är mer för nördar inom fantastik och alla dess subgenrer. Där finns så mycket mer än bara böcker. Alla konvent är nischade så ingen konvent är det andra likt. Om man gillar fantastik och rollspel eller brädspel tycker jag att man ska besöka GothCon och LinCon som är två av de största konventen vi har. GothCon händer i Göteborg till påsk varje år och LinCon händer i Linköping till Kristi himmelsfärd varje år. Är Star wars mer din grej ska du besöka scifiworld som händer i fyra olika städer, fyra gånger om året. 14-16 september är det Comic con. Mitt allra första så det ser jag fram emot. (När jag skriver dessa rader är det 7 september)
H.H.: Hur upplever du att marknaden för svensk fantastiken är? Det är många små förlag som de senaste åren har dykt upp. Är detta vägen för svensk fantastik istället för de stora förlagen? Börjar den bli mera erkänd, eller är det fortfarande en underdog som inte är helt rumsren? Hur är t.ex bemötandet när du är ute med dina böcker av allmänheten som kanske inte läser fantastik?
S.P.: I Växjö stadsbibliotek, som är mitt bibliotek, står fantastik bland barnböckerna. Så det är den synen som tyvärr råder fortfarande. Och det som ger fantastiken dåligt rykte är b la att många egenutgivare inte ger ut en kvalitetsprodukt. Man kanske har bett någon kolla stavningen, men sedan helt struntat i att låta en språkgranskare titta på texten. Omslaget har man kanske köpt billigt från en bildbank och inte brytt som om att arbeta om. Men iom att de flesta av oss är måna om att ge ut kvalitet och att vi har börjat samarbeta har vi börjat lyfta, inte bara oss själva som individer, utan även hela genren. Samtidigt ska jag inte sticka under stol med att när svenska fantastikförfattare slår igenom, så som Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg och nu även Elias och Agnes Våhlund har gjort, så gör det att folk upptäcker hela genren. Mitt mål är att svensk fantastik ska ha samma status som alla de andra genrerna. Visste du förresten att flera av Astrid Lindgrens böcker så som Bröderna Lejonhjärta, Ronja Rövardotter, Pippi Långstrump, Mio min Mio m fl räknas till fantastik?
H.H.: Vad har du på gång i framtiden?
S.P.: Just nu är det Comic con, Bokmässan i Göteborg, Scifiworld i Helsingborg och Stockholm om vi pratar om kommande event. Kommer vi att ses där? Samtidigt skriver jag på min skräcknovell som har arbetsnamnet Diana och som har fått bra kritik från testläsare. Men du som följer mig vet att jag även har några än så länge, hemliga, projekt i rockärmen. 2019 kommer bli ett stort år, både för mig men även för svensk fantastik. Kom ihåg var du läste det först.
H.H.: Är det något övrigt som du skulle vilja tillägga?
S.P.: Nä, jag känner mig rätt nöjd där faktiskt. 😉
H.H.: Sist, har du några boktips på bra böcker?
S.P.: Jag vill så klart tipsa om mitt förlags nya bok H.C. Andersen som innehåller 36 omarbetade sagor av den väldskända danska författaren H.C. Andersen. Samtidigt kan jag inte låta bli att tipsa om några av mina kollegors nya böcker. Det sprutar ut en massa nya bra böcker ur svensk fantastiks magiska bokmaskin. Vad sägs om:
Lisa Rodebrand har nyrelease på sin En droppe i rymden. Pocketen har blivit en kartonage.
Eva Holmquist släpper sista delen i sin trilogi om Gallus. Ur askan av Gallus heter den.
Ulrica Edvinsson Sundin släpper sin hett efterlängtade Drakens dotter - viljornas krig som är del 2 i serien.
Hans Olsson släpper sin scifithriller Museion.
Ulrika Fjellborg debuterar på Fafner förlag med sin nya bok Luna Olympia.
Böcker jag läst av Sofi Poulsen:
Grimm
Grimm Darker
H.C. Andersen
Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
