Visar inlägg med etikett Lupina Ojala. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Lupina Ojala. Visa alla inlägg

lördag 12 juli 2025

Lupina Ojala: Toner av guld


Titel:
Tonar av guld
Författare: Lupina Ojala
Sidantal: 251
Förlag: Catoblepas Förlag

Baksidestext:

De svar Lue söker om sitt och weloifolkets ursprung finns i kejsardömet Tebidiar, men där visar sig allt bli annorlunda än han förväntat sig. Trots sin avsky för besvärjare blir han snart en stormästares lärling och flyttar in i palatset med de tusen gyllene klockorna.

Medan han försöker förstå vem han är dras han in i intriger, konflikter och kärleksaffärer. När mer än hans eget öde står på spel gäller det att göra kloka val. Vem kan han lita på?

Mina tankar:

Detta är andra boken i serien Legender från Yddrios, den första heter Tårpilens år. Denna kom ut 2017.

Varje bok i serien är på ett sätt fristående, men jag tycker ändå att man gör rätt i att läsa böckerna i den ordningen som de kom ut. Karaktärer från tidigare böcker kan återkomma i större eller mindre roller.

Detta är en fantasy och när man tänker på det så går säkerligen tankarna till att det rör sig om ett uppdrag som en hjälte eller grupp skall lösa. Det kan röra sig om att störta en ond härskare som vill erövra världen.

Men här har vi något annat. Denna bok är mera en krönika, en levnadsberättelse, över en person, eller faktiskt några stycken. Utan några direkta mål, mer än att Lue, vill ta reda på mera vart hans folkslag kommer ifrån, så får vi ta del av hans upptäcker och vardagliga aktiviteter. Tillsammans med honom så får vi upptäcka en ny stor stad i världen som vi blev bekanta med i första boken, den utspelade sig lite avlägset från det stora landet och var en bra introduktion till världen som författaren har skapat.

I första boken så var det saker som vi inte fick reda på, här fördjupar vi oss i världen lite mera. Gillar detta att allt inte kommer till och i en enda klump utan att det till och med är utspritt på flera böcker. Detta ger en känsla av att det är en stor och levande värld som vi besöker. Det känns som att författaren har en gedigen bakgrundshistoria till sin värld.

Boken är uppbyggd att vi följer några olika karaktärer, mest Lue, men det är flera som har en central roll i handlingen. Till en början så hänger kanske inte dessa trådar ihop, mera än att det utspelar sig i samma stad. Men dessa olika trådar rör vid varandra då och då för att senare kanske till och med knytas ihop med varandra.

Det är ett finstämt språk och målande så man lever sig lätt in i handlingen och i denna värld. Författaren återspeglar bra när det kommer till känslan av att komma till en främmande stad och längtan av att få reda på mera av sin härkomst.

Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en genomarbetat fantasy med en fin och ömsint handling. Det är inte full fart hela tiden men det finns ett spänningselement i handlingen också.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Tårpilens år (Legender från Yddrios #1)
Felice
Catoblepas ångnoveller No. 1 & 2
Dockmakaren i Genadel

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

söndag 3 november 2024

Lupina Ojala: Dockmakaren i Genadel

Titel:
Dockmakaren i Genadal
Författare: Lupina Ojala
Sidantal: 45
Förlag: Catoblepas Förlag

Baksidestext:

Eleda drömmer om att bli inbjuden till det kejserliga palatset för att visa upp sin dockteater. Hon har studerat magins grunder och är en skicklig dockspelare, men hennes dockor är inte tillräckligt spektakulära. För att nå sitt mål beslutar hon sig för att resa till den avlägsna provinsen Genadel där de skickligaste dockmakarna i världen finns.

Mina tankar:

Denna novell utspelar sig världen Yddrios, en fantasyvärld som författaren har skrivit tre böcker om, Tårpilens år, Toner av guld och Shessandras hjärta. Denna novell skall ha anknytning till den sistnämnda boken, som jag ännu inte hunnit läsa. Har jag förstått det rätt så återkommer karaktärerna i den.

Lupina skriver inte det storslagna och episka fantasyberättelserna. Men hon har en sådan närhet och närvaro till sina karaktärer, värld och miljöer samt handling att det på sitt sätt blir storslaget, i alla fall i den bemärkelsen att det blir levande. Och denna lilla novell är inget undantag.

Med ett finstämt språk väver hon in oss läsare med sina karaktärer, det blir som man har känt dem ett tag och även fast detta är endast en novell så känner man att det finns mycket historik om dessa karaktärer. Världen är bra konstruerat, kanske tack vare att författaren har byggt upp den för sina böcker men även om man inte har läst böckerna så känner man att det är en värld som har en lång historia.

Jag ser denna novell som en berättelse om hopp och att följa sina drömmar, att våga följa dem. Även om man på resans gång stapplar och gör fel så är det ändå värt att följa sina drömmar. De kanske inte blir helt perfekta och så som man hade tänkt sig till en början. Men i slutändan så är det värt att följa dem.

Har man inte läst något tidigare av Lupina Ojala så fungerar denna novell som ett bra smakprov när det kommer till hennes skriv- och berättarstil men även en bra inkörsport till hennes fantasyvärld. Är man redan bekant med världen så är detta ett välkommet litet återbesök i den.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Tårpilens år (Yddrios #1)
Felice
Catoblepas ångnoveller No. 1 & 2

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

onsdag 9 mars 2022

Författarporträtt: Lupina Ojala


Berätta lite kort om dig.


Jag heter Cinna Lupina Ojala. Jag föddes 1972 och växte upp i Örebro. Litteratur och kreativt skapande i olika former har alltid varit viktigt för mig. Eftersom jag började jobba efter grundskolan läste jag in gymnasiet senare och då på Kävesta Folkhögskola. Kävesta har estetisk inriktning så jag fick samtidigt utlopp för mina kreativa sidor genom tillval som skrivarkurser, keramik, silversmide, akvarell med mera. Innan jag återvände till skolbänken hade jag olika jobb som tex städare, diskare och alltiallo på en teater. När jag var 25 stack jag till Irland för att lära mig engelska och för att jag hade fått för mig att det var ett fantastiskt land. Det var det verkligen! När jag kom hem flyttade jag till Göteborg och jobbade med konsthantverk. Livet som okänd konstnär är fattigt så när jag blev förälder bestämde jag mig för att skaffa en yrkesutbildning. Efter flera års studier inom grafisk produktion och formgivning startade jag eget och det gick förvånansvärt bra. Det dröjde ända till 2013 innan bestämde jag mig för att satsa på min livsdröm att bli författare. Flera noveller skrevs och skickades till olika förlag. Till min förvåning blev alla utgivna i olika antologier. Jag bildade i samma veva Catoblepas förlag där jag både ger ut mina egna och andra författares verk.

 När och vad väckte ditt intresse för fantastiken?

Som barn var jag bokmal och hängde ofta på kvartersbiblioteket. Det var där jag hittade fantastiken fast jag inte visste att det kallades så på den tiden. Jag minns att jag läste ungdomsböcker som utspelades på rymdskepp och andra planeter men kommer tyvärr inte ihåg några titlar i sf-genren. CS Lewis böcker om Narnia och allt jag kom över av Lloyd Alexander var tidiga favoriter. Tolkien hittade jag så klart och jag älskade Bilbo och Sagan om ringen-trilogin. Redan i lågstadiet började jag drömma om att en dag bli författare och jag skulle skriva fantasy.

Vem eller vad har inspirerat dig till att skriva och när började du skriva?

Jag tyckte om att skriva små berättelser redan som barn så lusten att berätta har alltid funnits där. Innan jag kunde skriva själv ritade jag mina historier och mamma fick skriva texten.

Någon författare (eller annan person) som har betytt mycket för ditt eget skrivande?

Det som varit svårast är kampen mot självförtroendet. Jag hade ett långt uppehåll från skrivandet pga att jag tyckte att jag saknade talang. Drömmen fanns kvar hela tiden och till slut bestämde jag mig för att göra ett försök i alla fall. Om inte mina första noveller hade fått ett sådant fint mottagande hade jag troligen gett upp för alltid. Stort tack till de förlag som tog med mina noveller i antologier eller publicerade dem som e-böcker!

Några som jag upptäckte 2012-13 och som inspirerade mig till att starta mitt eget förlag är Angua Vintersvärd (Andra Världar), Frida Rosesund (Mörkersdottir) och Elin Holmerin (Undrentide). Det var då jag började läsa svensk fantasy som jag tidigare inte ens visste existerade.

Vad tycker du är svårast och lättast/roligast att skriva?

Allt är svårt tycker jag, men det som jag jobbar mycket med nu är karaktärsbeskrivningar. Eftersom mina berättelser till stor del är karaktärsdrivna är det viktigt att den biten blir extra bra. Bra dialog är också lurigt. Det är lätt hänt att språket blir stelt och att det inte känns som ett naturligt samtal. Jag försöker hela tiden utvecklas och vill naturligtvis att varje ny text ska bli bättre än den föregående.

Hur ser din skrivprocess ut?

Jag tillbringar veckor eller ibland till och med månader med att fundera under långa promenader. Jag tänker bäst när jag är ute och går. Innan jag börjar skriva behöver jag få klart historien i tankarna. Nästan alltid dyker det upp en titel som jag spånar kring. Sedan skriver jag ned korta karaktärsbeskrivningar och disponerar vad som ska hända i varje kapitel. När det är klart har jag allt jag behöver för att skriva ett råmanus. Då börjar slitet med att förmedla berättelsen på ett sätt som blir intressant för läsaren och att få ordning på saker som inte funkar riktigt. Det är mödosamt och känns emellanåt hopplöst. På något sätt blir det färdigt till slut, alltid till min stora förvåning.

Hur lägger du upp ditt skrivande kontra arbete, familjeliv?

Självklart är drömmen att kunna leva på författarskapet men det är få förunnat. Jag driver eget som grafisk formgivare sedan 2006 (cinna.se). Det är jätteroligt och min utbildning gör att jag kan designa mina egna omslag och göra sättningen på mina böcker.

Jag har perioder då jag skriver väldigt mycket och perioder när jag nästan inte skriver något alls. Jag har svårt att skriva korta stunder varje dag utan föredrar långa skrivpass. Om jag är för trött för att skriva på grund av mycket jobb till exempel så får jag inte dåligt samvete för det. Varje manus får ta den tid det tar. Om jag kunde disponera min tid exakt som jag ville och bestämma över min hälsa skulle jag ge ut en roman om året men varken tid eller ork räcker till det tyvärr.

Var skriver du? Hur ser din skrivplats ut?

Helst är jag hemma eftersom jag blir enormt distraherad av folk som pratar och andra ljud. Jag flyttar runt i lägenheten för att få variation. Från skrivbordet till soffan till köksbordet. På sommaren sitter jag gärna på min uteplats eller i en folktom park. Jag åker mycket tåg och försöker skriva på tåget fast inte på mina noveller/romaner. Det får jag sällan ro till trots öronproppar. Däremot passar jag på att tex svara på intervjufrågor, uppdatera sociala medier eller skriva blogginlägg.

Är det något du brinner extra för och gärna lyfter fram i dina texter?

Några återkommande teman är olika former av orättvisor och förtryck. Kulturkrockar blir en naturlig del i böckerna eftersom jag vill visa på olikheterna mellan de olika folkens seder och för att det händer i verkliga livet hela tiden. Oskrivna regler finns överallt. Mitt favoritbudskap är att våga tro på sig själv oavsett vad andra säger. Det är inte alltid mina karaktärer lyckas med att uppnå sina drömmar men de försöker i alla fall. Genom att försöka utvecklas de och får ett mer givande liv än om de accepterat det liv som omgivningen förväntat sig.

Vad är det konstigaste/udda du gjort för ett bokprojekt?

Jag tränade japansk kampsport i flera år och deltog till och med i ett sverigemästerskap i jodo. Det slutade med att jag kom hem med en silvermedalj i lag. Det var i första hand mina duktiga lagkamraters förtjänst men det var en kul grej att ha varit med om. Jag har även testat skytte med både 9 mm och avfyrat en musköt, skjutit pilbåge förstås och tränat både japanska och europeiska svärdstekniker. Det är inte särskilt mycket strider i mina böcker men det förekommer så det är bra att ha lite koll på hur det fungerar. Och så är det väldigt roligt!

Vad kan du berätta om vad du har på gång härnäst?

Nu skriver jag på en bok som utspelas i vår värld år 1907. Jag flyttade till Falköping förra sommaren och bor intill en gammal vacker kurort. När jag vandrade runt bland de fantastiskt fina byggnaderna kom inspirationen till en ny bok som ska heta Purpurvinter. Jag vill att den ska släppas inför nästa vinter så släppdatum kommer bli någon gång i september nästa år om allt går enligt plan. Om Bokmässan i Göteborg inte blir inställd igen vill jag ha boksläppet där.

[Bibliografi]

ROMANER

Tårpilens år (Catoblepas förlag, 2015)
Toner av guld (Catoblepas förlag, 2017)
Shessandras hjärta (Catoblepas förlag, 2021)

ANTOLOGIER

I varje ångetag (Andra Världar, 2014)
Maskinblod 3 (Affront, 2014)
Revansch 2014 (SkrivarSidans förlag, 2014)
Waiting for the Machines to Fall Asleep (Affront, 2015)
Bortom portalen (Fafner förlag, 2016)
Stadens väsen (Catoblepas förlag, 2016)
13 svarta sagor om superhjältar (Swedish Zombie, 2016)
13 svarta sagor om superskurkar (Swedish Zombie, 2018)
Bortom portalen 2 (Fafner förlag, 2018)
13 svarta sagor – 1873 (Swedish Zombie, 2019)

lördag 9 januari 2021

Lupina Ojala: Felice

Titel: Felice
Författare: Lupina Ojala
Sidantal: 35
Förlag: Swedish Zombie

Baksidestext:

Längtan finns i en dröm.

Catrin får sällskap om nätterna. Någon eller någonting kommer på besök, smeker och lockar. Sömnen blir lustfylld, men kanske också farlig. Det som börjar som en lek i drömmen blir snart allvar och förändrar hennes liv.

Mina tankar:

Detta är en novell, utgiven som singelnovell. Denna kom ut 2015.

Lupina brukar röra sig i fantastikens värld med sin serie Legender från Yddrios, vars tredje del kom inte för så längesedan. I denna så befinner hon sig i vår värld men det finns något övernaturligt. Jag skulle inte kalla den för en skräckberättelse för den är inte direkt skrämmande, och det tror jag inte heller är meningen. Skulle klassa den mera som en övernaturlig thriller.

Vi har vår huvudkaraktär, Catrin, som börjar drömma om att en annan person smeker henne, när hon vaknar finns det ingen där. Dessa upplevelser utvecklas och Catrin börjar känna av personen mera. Hon blir inte rädd av dessa övernaturliga händelser och ett tycke börjar uppstå.

Hon blir nästan besatt av tanken om denna person, som kallar sig Felice. Det händer saker som sätter allt i ett annat ljus när Catrin börjar undersöka mer om Felice. Det är en finstämd och även spännande berättelse som målas upp i denna novell.

När det kommer till noveller så har de ju automatiskt en begränsning när det kommer till hur mycket en författare kan bygga upp en handling. Jag tycker att Lupina lyckas bra med att på bara några sidor få fram en bild över huvudkaraktären och hennes relation med det övernaturliga väsendet som besöker henne. Hon får till en bra bakgrundshistoria som fångade i alla fall mitt intresse.

Hon har ett språk som är riktigt finstämt, hon fångar verkligen ögonblicken och känslan i de scener som hon målar upp i berättelsen. Även fast det endast är en novell så hinner Lupina få med några vändningar i åt vilket håll handlingen tar sig, detta gillar jag verkligen, får läsaren att tänka efter samt försöka gissa sig till hur det ligger till.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Tårpilens År (Legender från Yddrios #1)
Catoblepas Ångnoveller No 1 & 2

Häftad Bokus Adlibris
E-bok Bokus Adlibris

Följ mig på Facebook eller Instagram
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

lördag 2 februari 2019

Lupina Ojala: Catoblepas Ångnoveller No 1 & 2


Titel: Catoblepas Ångnoveller No 1: Hon Vandrar Om Natten/En Hemlighet I Öknen Dold
Titel: Catoblepas Ångnoveller No 2: Stenstoder/Okysst Annabel
Författare: Lupina Ojala
Sidantal: 60/49
Förlag: Catoblepas 

Ett recensionsex från författaren/förlaget, tackar så mycket. 

Handling:

Fyra noveller som utspelar sig i ett alternativt Sverige. Fröken Viktoria besöker sin farbror Anton på hans gård, alla tjänare är borta och vem är kvinnan som smyger runt på natten? Edgar Howe brukar lösa mysterium som andra inte klarar av, han får ett meddelande om ett fall om ett mord vid en utgrävning i Egypten och ett stulet föremål. Amanda af Silvferskjöld lever inte som alla andra kvinnor, på natten ger hon sig ut och löser fall som får polisen att stå handfallen, vem är det som lämnar dessa stenstatyer runtomkring i staden? Edward har alltid hållit sig undan från andra men tjänsteflickan känner en dragning till honom, att de hör ihop men vad är det för hemlighet han döljer?

Mina tankar:

Lupina Ojala har tidigare skrivit fantasyböckerna Tårpilens År, läs här vad jag tyckte om den, och Toner Av Guld. Utöver det så har hon även skrivit en del noveller som varit med i antologier eller getts ut som e-noveller. Nu ges en del av dessa ut som små häften i en serie som kallas Catobleps Ångnoveller, men även nya noveller ges ut också.

Av de två första böckerna i serien så har Hon Som Vandrar I Natten varit med i antologin I Varje Ångetag, En Hemlighet I Öknen Dold är med i antologin Bortom Portalen, Okysst Annabel har varit med i tidningen Brev Från Cosmos #5.

Dessa noveller är av genren Steampunk som en del kanske har räknat ut med tanke på seriens namn. Steampunk utspelar sig ofta i en alternativ värld som kan liknas vid vårt 1800-tal. Det som skiljer sig åt är att maskiner och även annat drivs av ånga. Det kan ofta förekomma fantasirika uppfinningar.

Jag fann alla dessa fyra noveller mycket intressanta. Det är första mötet för mig när det kommer till Steampunk i bokform, vet att det finns ett stort utbud men har aldrig blivit av med att läsa just denna undergenre av fantastik. Dessa noveller var ett riktigt bra första-steg in i denna värld.

Lupina Ojala har ett riktigt trevligt språk och hon fångar känslan av denna alternativa värld och deras invånare riktigt bra. Gillar hur några av dessa noveller hänger löst ihop genom att karaktärer kan förekomma i flera av dem, som centrala karaktärer eller bara hintas om. Det gör att man får en känsla av en större värld än vad som just finns inom ramen av en novell.

Dessa var trevliga att läsa men det var bara ett problem med dem, de tog slut för snabbt. Jag vill ha mer och längre berättelser, jag vill lära känna dessa karaktärer och denna värld på djupet. Jag hopas på att i framtiden få uppleva en berättelse i längre format så att man verkligen får ta del av detta, för jag känner att Lupina Ojala verkligen har något att berätta.

Ångnoveller No. 1: En Hemlighet I Öknen Dold/Hon Vandrar Om Natten
Häftad Bokus Adlibris


En Hemlighet I Öknen
E-bok Bokus Adlibris

Hon Vandrar Om Natten
E-bok Bokus Adlibris

Ångnoveller No. 2: Stenstoder/Okysst Annabel
Häftad Bokus Adlibris

Följ mig på Facebook eller Instagram 
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Bokbloggar.se
Bokbloggar.se

fredag 1 september 2017

Lupina Ojala: Tårpilens År


Titel: Tårpilens År
Författare: Lupina Ojala
Sidantal: 273

Handling:

Disa blir separerad från sin mor vid tidig ålder och växer upp i en enslig bergsby hos fosterföräldrar. En dag blir hon anklagad att ha brukat den förbjudna kraften som gamla tidens tempelväkterskor behärskade. Hon kommer undan och bestämmer sig att fly till en plats som är säker för henne. Under resan gång möter hon Lue, av folkslaget weloi, som hon slår följe med. Detta är början på ett större äventyr än vad Disa kunde tänka sig.

Mina tankar:

Tårpilens År är första boken i serien om världen Yddrios, den andra boken heter Toner Av Guld. Det är en klassisk fantasyberättelse i medeltida värld med magi. Det är berättelsen om en tillsynes vanlig person som visar sig spela en större roll i världens framtid. Den innehåller den vanliga resan, mötet med nya bekanta, en ond härskare och jakten efter ett magiskt föremål.

Gör det något att denna historia berättas igen? Och svaret är nej, inte när det är så bra förpackat och berättat som det är här. Lupina målar upp en rik värld, och då har man ändå bara i första boken, upplevt en liten del av världen, vad som döljer förbi det stora havet som omringar ön vi befinner oss på återstår att se. Det känns att hon verkligen har lagt tid till att ge världen ett eget liv med en rik bakgrund.

Boken skiljer sig dock mot den vanliga episka fantasyn att den inte har en massa stora slag och soldater (en eller annan finns så klart). Man stannar hos den lilla människan och vi får uppleva historien och världen på den vägen.

Lupina har ett trevligt språk och berättelsen flyter på bra, den blir aldrig högtravande och seg, som det ibland kan bli när bakgrundshistorier till världen skall berättas. Hon har fint vävt in det i berättelsens gång.

Hon har lyckats med att får bra liv i huvudkaraktärerna (även bikaraktärerna) och man tar till sig dem snabbt och vill följa med dem på deras resa. Hon tar sig tid att bygga upp karaktärerna och ger dem en personlig.

En bok jag verkligen rekommenderar till de som gillar fantasy. Missa inte denna lilla pärla.

Häftad Bokus Adlibris
E-bok Bokus Adlibris

Följ mig på facebook.

Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur