söndag 21 april 2024

David Renklint: Blixtregn

Titel: Blixtregn
Författare: David Renklint
Sidantal: 320
Förlag: B. Wahlströms

Baksidestext:

Eli har besegrat Vittra och stoppat marorna, men hon fruktar att de snart kommer att börja röra sig igen. Tillsammans med Dagda och Nåjd beger hon sig till huvudstaden Himinfjäll, där hoppas hon få hjälp från kimärerna. Men i Himinfjäll möts trion av förnekelse, och för att övertyga ledarna behövs bevis på att marorna faktiskt finns. Samtidigt kämpar Eli med ett annat problem - kraften som har pulserat i hennes armstump, hennes enda vapen mot marorna, har slocknat. Tillsammans med Nåjd reser hon återigen söderut, för att väcka den till liv.

Det Eli inte vet är att hennes kraft kommer med ett högt pris, och innan allt är över ska hon tvingas göra saker som känns omöjliga.

Mina tankar:

Detta är den andra delen i en fantasyserie som riktar sig till barn i åldern 9-12. Den första delen heter Blixtbarn. Denna kom ut 2021.

Denna fortsätter där den förra slutade, man skall ha läst den innan man ger sig på denna annars kommer man att inte förstå hela handlingen.

Om man har läst den första boken så vet man vad man har sig att vänta här. Även om den riktar sig till barn så håller inte författaren tillbaka, i alla fall inte så jättemycket, av att gå mot det mörkare hållet, de har lite av en vuxen ton i sig. Detta gör att även man som vuxen kan läsa dessa böcker och känna att man får ut något av dem.

Vi befinner oss i en värld, om det är vår egen eller inte är svårt att säga, det kan vara någon gång i framtiden eller en helt annan värld. Just detta spelar inte en så stor roll. I stora drag så kan man säga att bakgrundshistorien är att stora delar av världen befinner sig i en slags istid. Nu börjar isen smälta på sina håll och ur denna is kommer det varelser, maror, som vandrar som en pest över världen och dödar, eller till och med förvandlar, alla människor de kommer åt.

I förra boken så mötte vi Eli, en ung tjej som med hjälp av några andra lyckades stoppa marornas marsch, men hon känner att hon inte stoppat dem helt utan bara tillfälligt. Hon har förlorat ena handen, det gjorde hon innan första boken började, genom att blixten slog ned i hennes hem. I den förkolnande stumpen så hade hon fått magiska krafter, av vilka slag får man redan på i första boken. Men nu, efter att ha stoppat marorna, har kraften försvunnit och hon måste få tillbaka den.

Jag sa om första boken att den väckte känslan man fick när man var barn/ungdom och slukade sina första fantasyböcker i form av David Eddings. Här fick man samma känsla igen, men måste tillägga att det inte är någon kopia av dessa böcker, nej den står starkt på egna ben.

Författaren är även en skräckförfattare med en del vuxenskräck i bagaget. Detta lyser igen ibland till min förtjusning. Marorna, så som Renklint beskriver dem, ser jag som några zombieliknande varelser och det blir absolut en slags skräckkänsla när de kommer in i bilden.

Samtidigt så finns det drag av det klassiska fantasyelementen att det ingår en lång resa, som kommer att förändra och utveckla karaktärerna. Det finns ett uppdrag, att få tillbaka kraften i den förkolnande stumpen och samtidigt stoppa marorna, vilket också får en att tänka på de klassiska elementen.

Världen skiljer sig dock från den klassiska medeltida versionen av en värld, vilket man ofta tänker på när fantasy nämns. Här har vi i stället en blandning av steampunk och någon typ av dystopi. Det är en trevlig mix som författaren har fått till och det blir en intressant värld som man gärna vill veta mer om.

Nu verkar det som att det inte blir någon mer bok i denna serie, man får ett slut i denna bok men ändå känns det som att författaren inte helt stänger dörren till någon slags fortsättning och jag hoppas faktiskt på att det kommer att komma en.

Jag rekommenderar denna till alla ungdomar som vill ha en spännande bok som bjuder på en intressant värld och en handling som kommer att beröra en samtidigt som den bjuder på underhållning. Serien är perfekt till bokslukaråldern och man kommer att få svårt att lägga ifrån sig boken. Men även äldre som gillar fantasy och vill ha något lättläst men ändå innehåller någon vikt när det kommer till handling kan komma att få ut något av denna bok.

Tidigare omdömen om författaren:

Det går en liten ängel
Järvflickan
Blixtbarn (Blixtbarn #1)
Kraften vaknar (Strömånge #1)
Vittring (Strömånge #2)


Följ mig på Facebook eller Instagram
 

Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar.se

lördag 20 april 2024

Frida Hallberg: Unik undvik undersvik

Titel:
Unik undvik undersvik
Författare: Frida Hallberg
Sidantal: 36
Förlag: Fåglar förlag

Baksidestext:

Jag hittade en karta från tiden innan, när dygnen var kortare och Sverige fortfarande kallades ett land. Jesushamnen hette Stiftsgården och Frökenhamnen gamla skolan. Ljusnans vatten nådde inte ens i närheten av dem. Så många hus och gårdar försvunna i djupet, ätna av tiden.

Mina tankar:

Detta är en novell, den finns i en antologi vid namnet Hälsingesagor, men jag har läst den i format av en liten häftad bok där endast denna novell ingår.

Om man skall försöka genrebestämma berättelsen, vilket man ofta vill göra, så är det något av en dystopi, i form av att vi befinner oss i ett framtida Sverige som större delar befinner sig under vattnet, blandat med fantasy, i form av magi som drar sig åt folksagornas håll.

Här möter vi en kvinna som vill ta sig bort från det vattenskadade samhället som hon bor i, möglet äter upp huset som delvis står under vatten. Hon bor vid en hamn som folk besöker och en dag så kommer det en grupp människor som har ett mål, det visar sig att de kanske har funnit en väg bort från denna vattenfulla tillvaro. De har en resväg till ett annat land, kanske till och med en annan värld.

När det kommer till noveller så är det svårt att måla ut hela bakgrunden till den berättelse som författaren vill berätta. Och här finns det verkligen en hel del saker som man som läsare vill ha reda på. Nu är det så bra att denna novell hänger ihop med författarens trilogi En sång för Jorden, nu har jag inte läst denna serie men jag misstänker att man kommer att få den större bilden uppmålad i den serien. På baksidan på novellen så står det att den fungerar som en introduktion till serien och efter att ha läst den så får jag verkligen känslan av att det är just det som novellen är.

Novellen är ett smakprov. Vi får känna på författarens stil när det kommer till språket och även hennes fantasi när det kommer till att skapa karaktärer och miljöer. När det kommer till stilen så är det inte det episka och storslagna som kommer fram här, inte heller så är det en handling som pumpar adrenalin och har halsbrytande scener. Det vi möts av här är ett mera långsamt tempo och det håller sig nära till de centrala karaktärerna när det kommer till deras liv och tillvaro, det är även en naturnära känsla som man träffas av här. Det är lugnande och harmoniskt på ett sätt, men även medryckande och spännande på sitt vis.

Det är en intressant berättelse som målas upp här och jag känner absolut en nyfikenhet på att läsa trilogin som knyter an till denna novell. Den lyckades med det den skulle, att väcka ett intresse. Jag rekommenderar den till alla som vill ha en mera nedtonad fantasy men ändå innehålla magi, samt att den har en relationsdriven handling samtidigt som den har en intressant värld att visa upp.

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur

torsdag 11 april 2024

David Baldacci: Till varje pris

Titel: Till varje pris
Författare: David Baldacci
Sidantal: 476
Förlag; Bra Böcker

Baksidestext:

Mason ”Mace” Perry var en kontroversiell polis i Washington DC tills hon blev kidnappad och ditsatt för ett brott hon inte begått. Hon förlorade allt – polisbrickan, karriären, friheten – och satt två år i fängelse. Nu är hon tillbaka på utsidan, fast besluten om en enda sak: att bli polis igen.

Hennes enda chans att komma tillbaka är att lösa ett stort fall på egen hand och därigenom bevisa att hon är värdig polisuniformen. Trots att hennes syster är polischef och står på hennes sida, måste hon arbeta i skuggorna. En hämndlysten federal åklagare gör nämligen allt för att skicka tillbaka henne till fängelset. Det är då Roy Kingman kommer in i hennes liv.

Roy Kingman är en ung advokat som arbetade med samhällets mest utsatta medborgare innan han tog ett välavlönat jobb på en advokatbyrå i Washington. Mace och Roy träffas efter att han hittat liket efter en kvinnlig kollega på advokatbyrån.

Utredningen av advokatens död avslöjar överraskande hemligheter från både den privata och offentliga sektorn i huvudstaden. Det som började som ett rutinärende tar snart en fruktansvärd och oväntad vändning…

Mina tankar:

David Baldacci är nog nästan ingen som behöver en närmare presentation och man gillar att läsa spänning. Sedan debuten Absolut makt, 1996, har han skrivit i nuläget närmare femtio böcker, så gott som alla inom spänningsgenren.

Denna bok kom ut 2009 och vi blir presenterade för Mason Perry, en tuff kvinna som i bokens början blir utsläpp från fängelset. Hon är en polis som blivit ditsatt för ett brott som hon inte begått, det ledde till två års fängelse och av med sin karriär. Men hon är envis och kan inget annat än polisyrket så hon ger sig på att få tillbaka det. Hennes mål är att, genom att lösa ett svårt fall, få tillbaka sitt jobb och samtidigt rentvå sitt namn.

Hennes vägar korsars med Roy Klingman som är advokat och en dag finner en kollega död på jobbet. Mason ser möjligheterna i att lösa fallet men det visar sig ligga mer bakom dödsfallet än vad hon till början anade. Att hon sedan motarbetas av en federal åklagare gör inte saken lättare.

Som alltid med David Baldacci så vet man vad man kan förvänta sig i hans böcker. Det är hög spänning som han bjuder på, han gillar att röra sig i maktens korridorer och vill gärna slänga in konspirationer och skumma affärsuppgörelser. Språket har han efter så många böcker slipat till så det sitter precis som det skall.

När det kommer till karaktärerna så gillar han att ha med starka karaktärer som står upp mot de som missbrukar sin maktposition. I Mason Perry tillsammans med Roy Klingman så tycker jag att han får till en bra duo som står upp mot detta. Masons bakgrund är intressant och man vill gärna läsa vidare för att se hur det kommer att sluta.

Tyvärr så verkar detta som att denna bok var planerad som en första bok i en serie, men det har inte dykt upp någon fortsättning på denna och med tanke på att den kom ut 2009 så tror jag knappast att det kommer att göra det. Vad detta beror på vet jag inte, kan ha varit att den, när den kom ut, inte fick det mottagandet som Baldacci hade förväntat sig, eller så var det helt enkelt så att han inte själv kände att han hade en intressant fortsättning. Detta är lite synd för jag hade gärna sett en upplösning på hur det kom sig att Mason blev ditsatt och om hon klarar av att få tillbaka sin karriär.

Skall man då läsa boken när man inte får alla svar. Det tycker jag absolut, även om man inte får en avslutning på huvudkaraktärens egna motgångar så får man ett svar och avslut på det aktuella fallet i boken. Så jag rekommenderar denna om man läst andra böcker av Baldacci och uppskattat dessa. Vill man ha en välskriven och spännande internationell thriller med sammansvärjningar så är detta absolut boken att läsa. För övrigt om man ännu inte läst en bok av David Baldacci och gillar spänning så kan man så gott som ta upp vilken bok som helst av honom, bara ha koll på så att det är första delen i de många serien han skrivit eller att det är en fristående bok utan några uppföljare.

Omdömen om andra böcker av författaren:

Geniet (Sean King & Michelle Maxwell #3)
Samlarna (Kamelklubben #2)
Förrädarna (Kamelklubben #3)
De rättfärdiga (Kamelklubben #4)
Dubbelspel (Sean King & Michelle Maxwell #4)
Dagen noll (John Puller #1)
Jakten på Amos Decker (Amos Decker #1)
De bortglömda (John Puller #2)
Lång väg till rättvisa (Atlee Pines #1)
Minuten före midnatt (Atlee Pines #2)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tycker om boken: Bokbloggar

måndag 8 april 2024

Johannes Pinter: Karatemumien

Titel: Karatemumien
Författare: Johannes Pinter
Sidantal: 102
Förlag: Egmont Publishing

Baksidestext:

Läraren Engelbrekt kontaktar de fem barnen en lördagsmorgon. Ett monster är löst på Gläntebyskolan!

Det är en riktig mumie som haltar omkring i korridorerna. Den ser läskig ut och verkar väldigt arg. Och så har den ett smycke som den kan hypnotisera med. När barnen kommer närmare upptäcker de dessutom att mumien är värsta mästaren på karate.

Karatemumien går ut i staden mot Gläntebys museum. Där pågår en utställning som den verkar intresserad av.

Tove, Oliver, Johanna, Musse och Charlie måste nu plocka fram sina förmågor för att hindra den från att nå sitt mål.

Mina tankar:

Detta är den andra boken i skräckserien Monster Monster. Den inleddes med Den köttätande tentakelväxten. Serien blev på tretton böcker och den riktar sig till barn i åldern 6-9.

I den första boken så fick vi möta fem barn som blev kvar på skolan när de missade bussen för en skolresa. Läraren Engelbrekt samlade ihop dem i en sal och visade dem en gammal dokumentärfilm. Då blixten slog ner så hände det saker, projektorn som hade visat filmen fick magiska krafter så att den kunde projektera verkliga monster. Det var inte bara den som fick magiska krafter när blixten slog ned, alla barnen fick varsin magisk kraft som utgick från vad de gillade att göra och var duktiga på. I första boken så bekämpade de en köttätande tentakelväxt.

I denna bok så fortsätter äventyret och monstret i denna bok är en mumie, men inte vilken mumie som helst en som kan karate. Barnen försöker att stoppa mumien men den verkar inte vilja bli stoppad och den beger sig mot stadens museum som Toves mamma jobbar på.

Johannes Pinter är en rutinerad skräckförfattare och han gillar att skrämmas, men han är även mycket för barn och även om han drar åt skräckhållet så håller han det nere så att det i stället för skräck blir ett äventyr för barnen, de som är i boken och de som är tänka att läsa den.

Det finns en underliggande betydelse i boken, eller i hela serien skulle jag nog säga fast jag bara läst de två första. Det är att Pinter vill med sina böcker få barnen som läser dem att inse att det är viktigt med sin kreativitet, att man skall våga använda den och inte trycka ned den eller låta någon annan göra det. Denna uppmaning bakar han in väldigt bra i äventyret.

Språket är väldigt lättläst, vilket inte är det minsta konstigt med tanke på vilken målgrupp som boken riktar sig till. Men ändå får han till en berättelse med fart i, vilket är viktigt för att hålla kvar intresset, samtidigt som den är underhållande både i form av spännande och rolig. Boken fungerar riktigt bra om barnet själv vill läsa, men även som högläsning och då känner jag att man även som förälder nog får ut något av lässtunden, inte bara tiden med barnet utan av själva boken.

Så jag rekommenderar den till alla barn som vill ha en spännande läsning som vill väcka ens egen fantasi. Som förälder behöver man inte vara orolig att barnen kommer att få mardrömmar av dem, men ändå kan den vara en bra inkörningsport till skräckens värld.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Vackra kyrkor jag besökt och de fruktansvärda jag där mött
1007
De mörkermärkta (De mörkermärkta #1) (Tillsammans med Mattias Leivinger)
Stormskörd (De mörkermärkta #2) (Tillsammans med Mattias Leivinger)
Den köttätande tentakelväxten (Monster Monster #1)
Karmakoma

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

söndag 7 april 2024

Maria Hernius: Förvildad

Titel: Förvildad
Författare: Maria Hernius
Sidantal: 374
Förlag: Storify Publishing

Ett recensionsex från förlaget, tackar så mycket.


Baksidestext:

Efter utmanande prövningar och hårda strider har Eld och Månklanen lyckats med det omöjliga. Men fienden är ständigt på jakt. Varelsernas aktivitet ökar och inte ens den djupaste vildmark går längre att gömma sig i.

I hopp om att hitta hjälp att frita andra människor från varelsernas gårdar och få svar om var hon kommer ifrån, ger sig Eld iväg på en vandring tillsammans med sina vänner genom människans förfallna Europa. Tillsammans måste de korsa ett landskap av ruiner och förrädisk vacker men dödlig natur.

Är sökandet efter svar värt uppoffringarna det mörka paradiset kräver? Och vem är egentligen den riktiga fienden i en värld där alla gör allt för att överleva?

Mina tankar:

Detta är den andra delen i den dystopiska serien Mörkt paradis. Den första delen heter Bara den starkaste överlever.

Det är en direkt fortsättning på första boken så man skall ha läst den innan man ger sig på denna. Dock så friskar början av boken upp de viktigaste händelserna från förra boken, författaren har vävt in detta bra i handlingen utan att det skall kännas att det blir något långdragig upprepning som man redan vet.

Vi befinner oss på jorden i en framtid, riktigt hur långt fram i tiden vet man som läsare inte riktigt. Något har hänt med tillvaron, varelser som man bara kan kalla för monster har tagit över makten och de har människor i fångenskap och använder dem till olika saker. Vi fick reda på en del av detta i första boken, men än är allt berättat för oss läsare. Det känns att det är många frågetecken som vi läsare ivrigt väntar på att få svar på.

Platsen som förra boken utspelade sig på är mer eller mindre Centraleuropa, så mycket har vi fått klart för oss. Vi har fått uppleva en brutal upplevelse när vi lärde känna de centrala karaktärerna, som då satt i fångenskap. Nu kämpar de för att överleva ute i naturen, det är en kamp om födan och att hålla sig borta från monstren som vill fånga in dem.

Tecken visar att det i norr kan finnas människor som lever i frihet, långt borta från monstren. En grupp bestämmer sig för att kolla upp om det finns någon sanning i detta. Det blir en farofylld resa mot norr.

Karaktärerna utvecklas och deras relationer emellan förändras och växer. Författaren håller en bra balans mellan att driva fram handlingen med spänning och att låta världen och karaktärerna att växa inför läsarnas ögon. Som läsare blir man nyfiken och man kan inte släppa boken för man undrar hur det kommer att gå samtidigt som man känner av mysteriet om vad som hänt världen och vilka dessa monster verkligen är. Det är smart av författaren att inte visa alla kort meddetsamma utan att portionera ut dem, antingen rak på sak eller med små ledtrådar.

Detta skall bli, om jag förstår det rätt, en trilogi och då är detta den så kallade mellanboken. Vilket brukar vara en bok som bygger vidare på det man fick till sig i första boken och även bygga upp till vad som komma skall i den sista delen. Just dessa två saker klarar boken av riktigt galant och när man läser sista sidan i boken så kommer man att vilja ha nästa del redan nu. Nya frågor har kommit upp och det är lite av en cliffhanger som den slutar med.

När det kommer till språket så finns det en ton i författarens röst som får en att fångas av handlingen. Hon får till en spännande handling och en målande miljöbeskrivning som gör att man känner sig på plats ute i den vilda naturen med karaktärerna.

Detta är riktigt bra och jag rekommenderar den till alla som vill ha dystopi som bjuder på samma känsla som till exempel Hungerspelen men ändå står på egna ben då det inte är en kopia. Jag ser verkligen fram emot att läsa nästa del i serien för att då förhoppningsvis få svar på de många frågor som uppstått.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Mörkt paradis (Mörkt paradis #1)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

lördag 6 april 2024

Annah Nozlin: Utanför ljuset

Titel: Utanför ljuset
Författare: Annah Nozlin
Sidantal: 57
Förlag: Seraf förlag

Baksidestext:

Hangin och Jandrea tillbringar en stor del av sin lektionsfria tid i utkanten av Arivells stora, uråldriga bibliotek. Där ute i mörkret finns bortglömda skatter av kunskap att bärga för de blivande kunskapsväktarna. De vet inte att något rör sig i periferin som borde få fortsätta vila i glömska dunkel.

Mina tankar:

Detta är en novell som utspelar sig i samma värld som författarens serie Miras saga. Det är en fantasyberättelse som riktar sig till unga vuxna.

Vi möter här två unga kvinnor som håller på att utbilda sig till något som kallas för kunskapsväktare. Det har hänt saker i världen som gör att ett mörker brett ut sig och hotar tillvaron, det är farligt att bege sig ut i detta mörker utan något ljus.

De två vännerna tillbringar sin fritid till att undersöka de mer farliga delarna av det stora biblioteket som finns i Arivell, staden de bor i. Dessa delar är uppslukade av mörkret men där finns böcker som har kunskap som är som skatter om de kan komma över dessa.

I denna novell så får vi inte reda direkt mycket av bakgrundshistorien så man känner sig lite förvirrad och vill veta mera. Vad är det som hänt världen? Jag misstänker att då det är en, som det står på baksidan, fristående novell i samma värd som författarens serie Miras saga, som jag inte ännu har läst, så är den på ett sätt kanske inte så fristående.

Det är inga problem att hänga med i berättelsen. Den är fint berättad och med en berättarstil som suger in dig i handlingen. Man blir nyfiken på vad som händer. Dock så tror jag att man skall ha läst serien för att kunna få ut det mesta av denna novell, då misstänker jag att man har mera kött på benen om vad det är som pågår i denna novell. Så jag rekommenderar att man spanar in hennes böcker innan man ger sig på denna novell.

Jag har läst hennes debutbok som också ingår i denna värld, men den utspelar sig hundra år tidigare och det märks verkligen för även om det var ett tag sedan jag läste den boken så mindes jag tillräckligt mycket för att inte känna till situationen i denna novell. Detta väcker ett intresse och nyfikenhet. Vad har hänt världen sedan första boken? Jag känner att jag måste ta reda på detta och läsa de övriga böckerna om denna värld.

Jag rekommenderar denna novell till alla som vill ha en berättelse som man lätt tar sig igenom i en sittning och bjuder på mystik och fantastik. Men vill man ha ut det mesta av berättelsen så skall man först fundera på att läsa böckerna men på ett sätt så fungerar denna som ett smakprov på författarens stil.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

En av de sista (Ekens dotter #1)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur

tisdag 2 april 2024

Erika Rockborn: Författarmorden

Titel: Författarmorden
Författare: Erika Rockborn
Sidantal: 369
Förlag: Hoi Förlag

Baksidestext:

Årets bokmässa i Göteborg har just inletts och man räknar med publikrekord.
Pensionären Sten rastar sin hund tidigt på morgonen och noterar att vattnet i utomhuspoolen på Gothia Towers färgats rött - och där flyter en livlös kropp. Det är den berömda deckarförfattaren Francesca Liljegren som mördats på samma sätt som offret i hennes debutroman.

Inom kort blir ännu en känd författare mördad, även denna gång precis som sin egen romankaraktär. Varför just deckarförfattare? Och vem döljer sig bakom signaturen "Öga för Öga" som skriver inlägg hos bokbloggarna?

Alicia Lundberg, en ung polis, har nyligen tillträtt sin tjänst som kriminalinspektör vid enheten för grova brott och deltar i utredningen. Ett intensivt spaningsarbete tar sin början och en katt-och-råtta-lek med förövaren inleds. När Alicia allra minst anar det gillrar mördaren en fälla ...

Mina tankar:

Detta är den första boken i en serie, denna kom ut 2021 och det har efter det kommit två delar till.

Det är en deckare med den unga polisen Alicia Lundberg som huvudkaraktär. Jag blev riktigt nyfiken på boken när jag läste om att den börjar med ett mord på bokmässan i Göteborg. Det är ett ställe som jag besökt flertalet gånger och känner mig bekant med. Har läst andra böcker som utspelat sig där och tycker det blir lite extra kul när man har varit på platsen som berörs i boken.

Dock så lämnar boken rätt så snabbt mässan, till min personliga besvikelse, det har inget med boken att göra utan det är mera att jag ville ha befunnit mig på mässgolvet lite mera även i bokform. Men jag får vänta till hösten då jag skall besöka mässan igen.

Boken är utformad i ett lite klassisk format av deckare med en mordgåta där man även som läsare försöker lista ut vem som är den skyldige. Tycker att författaren har fått till det på ett sätt som både är lättsmält och underhållande samtidigt som den bjuder på spänning och lite klurigheter och vändningar. Man kanske får en idé vem som är den skyldiga tidigt men man är ändå aldrig helt säker och under resans gång så kanske man till och med släpper sina första tankar då författaren lägger ut ledtrådar som både leder till den riktiga mördaren men även åt fel håll.

När det kommer till karaktärerna så kanske alla kanske inte riktigt agerar fullt logiska, men det är inget som skaver och när man tänker efter så är det mänskligt att inte agera logiskt i alla situationer. Det är med facit i hand som man inser vad man gjorde fel.

Alicia Lundberg, huvudpersoner i boken, är ibland impulsiv och gör saker som hon inte borde utsätta sig för. Men precis som jag sa det är inte alltid man tänker rätt och det blir lite av hennes karaktärsdrag. Trots hennes brister, eller kanske tack vare, så vill man läsa vidare för att se hur det kommer att sluta, hur allt ligger till.

Boken kanske inte revolutionerar deckargenren, vilket i sig är svårt och ytterst få böcker klarar av, men den tillför en lättsam lässtund och en avkoppling. Så jag rekommenderar den till alla som vill ha en deckare som bjuder på Göteborg-miljö och mord, sedan att den blir lite av meta då den utspelar sig i författarvärlden, dock alla påhittade, är en liten bonus för de som gillar böckernas värld.

Jag skall absolut läsa de andra delarna i serien för att se hur det utvecklar sig, både när det kommer till karaktärerna som författarens stil.

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

fredag 22 mars 2024

Helena Dahlgren: Dödlig dans

Titel: Dödlig dans
Författare: Helena Dahlgren
Sidantal: 44
Förlag: Nypon förlag

Baksidestext:

Nu var de så nära att jag kunde känna en frän stank av svett.

Kommer jag att dö nu? Kommer de att ta mig?

Så vände de om och dansade bort mot den gamla galgbacken.

Livia har firat halloween med Saga sedan de var små. Men nu har Saga nya kompisar. De är besatta av Tiktok.

Livia ser hur de dansar en märklig, ålande dans till musik som bara de kan höra. Vad ä det som får dem att dansa tills fötterna blöder?

Tänk om de inte kan sluta dansa?

Tänk om de dansar tills de dör…

Mina tankar:

Detta är en bok i lättläst format som ingår i en skräckserie, som riktar sig huvudsakligen till ungdomar, som tar upp olika teman när det kommer till sociala media. Varje bok är fristående.

Jag tror nästan ingen har missat detta fenomen som sprider sig över nätet bland de olika sociala media där människor lägger ut korta filmsnuttar där de dansar. Tiktok är ledande bland detta, men även på andra plattformar förekommer detta.

Detta har skräckförfattaren, eller om man till och skall kalla henne för skräckdrottningen, tagit fasta på i denna berättelse. Och då det är skräck och man har bekantat sig med hennes andra verk så vet man att hon har en livlig fantasi och gillar att köra ”tänk om” med en skräcktvist.

Här möter sociala media med någon slags hypnos-liknande fenomen, som om inte internet i sig själv är hypnotisk när det kommer till tidsslukare, som gör människor besatta eller rättare sagt trollbundna. De hamnar i nästan något zombieliknande tillvaro.

Jag nämnde att boken är i lättläst format och det betyder att den är skriven så att de med lässvårigheter skall kunna ta sig till den. Lite kortfattat betyder det till exempel att handlingen inte flyter ut i sidospår, den håller sig strikt till den centrala handlingen. Även så är det inte många olika karaktärer att hålla reda på. Sist så är det även så att språket är lite enklare.

Men även om det är en lättläst bok så betyder det inte att själva handlingen saknar djup och inte har något att berätta. Det är lite av en konst att på detta lite enklare sätt få till en berättelse som fångar läsaren, bjuder den på en resa samtidigt som den kanske återspeglar samhället på ett sätt som gör att man som läsare kan tänka efter hur det verkligen står till i vår vardag. Just detta klarar Helena Dahlgren verkligen av med sina små skräckböcker, vilket detta är den tredje som jag läst.

Jag som en inbiten skräckfantast när det kommer till dess olika former njuter av att läsa dessa små pärlor. Jag lever mig lätt in i dessa och skulle lätt kunna se att man gjorde en tv-serie av dessa i stil med Twilight Zone. Hade varit kul med en satsning på detta och då rikta sig till barn som dessa böcker gör men ändå våga skrämma. Det är aldrig för tidigt att ta till sig skräckens underbara känsla.

Jag rekommenderar denna till alla som av någon anledning har svårt att läsa vanliga böcker men ändå vill ha en ryslig berättelse att läsa själv. Till även de som gillar skräck i alla dess former så rekommenderar jag denna som en liten avkoppling för stunden då en van läsare kommer att ta sig igenom boken rätt så snabbt.

Jag har några till att läsa i denna serie och vet även att författaren skriver på nya. Ser fram emot att njuta och rysa av dessa böcker också.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Orkidépojken
Skarp
En perfekt selfie (Skräck på SoMe #3)
Flickan med det röda håret (Skräck på SoMe #4)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

torsdag 21 mars 2024

K. Artifex: Marionetten

Titel: Marionetten
Författare: K. Artifex
Sidantal: 310
Förlag: Evalanty Förlag

Ett recensionsex från författaren, tackar så mycket.


Baksidestext:

Under den lugna ytan i Evalantys dimension regerar kaoset. Maktkampen mellan Ljusets och Mörkrets krafter har Mirónas invånare under kontroll.

Sökandet efter en lösning blir alltmer desperat och Ljusets försvunna ättling kan vara världens sista hopp. När spöken från det förflutna återvänder riskerar allt att förvärras.

Känslor rasar, relationer prövas och liv står på spel. Vilka är fångade i trådarna? Vem är den farligaste Marionetten?

Valet är ditt.

Mina tankar:

Detta är den andra delen i serien Evalanty som 2019 inleddes med Bestulen. Denna kom ut 2021. Den riktar sig till unga vuxna och uppåt.

Man skall ha läst den första delen innan man ger sig på denna. Jag läste den första boken 2021 så det var mycket som jag inte kom ihåg från den när jag gav mig på denna. Trots mitt sviktande minne så gick det bra att ta sig in i denna värld igen.

Genremässigt så kallade jag den första boken för en urban fantasy och på ett sätt så håller jag mig fast på denna genrebenämning. Nu kan jag långt ifrån alla olika benämningar på genrer inom fantastiken, men om det inte finns en så skulle jag nästan vilja hitta på en ny till denna typ av bok och det är dystopisk fantasy. Nu kanske det inte är jättemycket dystopi i denna bok, men ser det till att den utspelar sig i framtiden och att det är mer eller mindre kaotiskt samhälle med krig och liknande saker.

Nu har jag som sagt ett svagt minne av den förra boken men i denna bok så följer vi en handfull olika karaktärer och de är återkommande från den förra boken. Vi får lära känna dem bättre, samtidigt som deras relationer emellan utvecklas så får vi även en bättre bild över hela tillvaron i denna värld. Saker kommer fram i ljuset när det kommer till vissa karaktärer.

En sak som jag hade lite svårt för, men inte så till den graden att det störde, var att även om de olika kapitlen är från olika karaktärers synvinkel så är den skriven i jag-form. Var man inte vaken ur vems ögon man upplever just det kapitlet så kunde det bli rörigt. Varje kapitel hade karaktärens namn i början så detta hjälpte, samt att jag tycker att författaren lyckades hålla isär dem och beskrev till så att man inte blev förvirrad.

När det kommer till språket i sig själv så är det lätt att ta till sig och flyter på riktigt bra. Det är bra tempo i boken. Den växlar mellan spänning och starka känslor mellan olika karaktärer. Handlingen tar några vändningar och det ökar spänningen och håller uppe intresset boken igenom. Det känns som en solid genomarbetat bakgrundshistoria när det kommer både till världen som karaktärerna.

Slutsumman blir ett trevligt paketerat bidrag till den svenska fantastiken som jag absolut ser som läsvärd. Jag har sett att författaren arbetar på nästa del i serien, jag kommer absolut att fortsätta läsa denna serie då jag känner att jag vill veta hur det slutar. Dock så får jag se till att det inte dröjer så långt mellan böckerna som jag nu gjort. Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en fantasy som delvis håller sig inom de traditionella mallarna men ändå sticker ut lite här och där.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Bestulen (Evalanty #1)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

lördag 9 mars 2024

Andrea Grave-Müller: Häxbrygder

Titel: Häxbrygder
Författare: Andrea Grave-Müller
Sidantal: 47
Förlag: Catoblepas förlag

Baksidestext:

En häxa från Norra Cirkeln har ärenden söderut och anländer till Göteborg. Där är det häxcirkeln Mörkstjärnan som råder och de är inte alltid så förtjusta i oannonserade besök. Men Edith har något viktigt att uträtta och kan inte riktigt ta hänsyn till de gamla traditionerna. Hon behöver all hjälp hon kan få även om det kostar både guld och magiska mutor.

Mina tankar:

Detta är en novell som genremässigt skulle kunna klassas för urban fantasy i den meningen att den utspelar sig i modern tid och i något som till stora drag är vår värld, bara att det finns något slag av övernaturligt eller magiskt i den.

I just denna novell så finns häxor, vilket man mer eller mindre ser till och med i titelnamnet, och med dessa så kommer det så klart magi som de utför i form av ritualer och liknande saker, allt som hör till när det kommer till häxor.

Jag kan inte direkt sätta fingret på det när det kommer till denna författare, har tidigare läst en novellsamling och en annan singel-novell av henne. Det är något med hennes sätt att skriva och beskriva, hennes språk och fantasi och sätter hon framför detta som gör att allt blir så levande. Med bara några meningar så har man fått sig en bild över den värld eller version av värld som hon vill visa upp. Hon har en förmåga som få klarar av att bemästra på detta sätt. Och denna novell är verkligen inget undantag.

Vi dras in i en annan sida av Göteborg, en häxa från norra delarna av Sverige letar efter en försvunnen. Vi får snart klart för oss att det gäller vissa reglar när häxor från andra delar besöker andras häxors områden. Det är lite som klaner eller gillen. Skall inte gå in på vad som händer i novellen, men det är medryckande och intressant att följa denna häxa på hennes utredning.

Jag vet att jag tyckte det om flertalet noveller i hennes novellsamling och så även med denna. Skulle gärna se en längre version av denna, en som verkligen lyfte fram hela denna värld, för jag får en känsla av denna novell att vi bara har sett en liten skymt av den. Skulle gärna se ett längre projekt av författaren för att se hur hon hanterar en ännu mera utvecklad handling, i alla fall mer utvecklad på det sättet att läsarna får ta del av det, misstänker att bakom varje novell hon skrivit så finns det idéer och tankar som får utanför de ramar som ryms i novellformatet.

Jag rekommenderar denna novell till alla som försvinna in i ett alternativ Göteborg som bjuder på magi och mystik och kanske även lite mysigt rys. Då det är en novell så är den perfekt om man i en sittning vill läsa ut något.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Runristaren
Fröken Starks patent

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

fredag 8 mars 2024

E.P. Uggla: Bortförda

Titel: Bortförda
Författare: E.P. Uggla
Sidantal: 424
Förlag: Forum

Baksidestext:

Det är nästan outhärdligt varmt på gården utanför Björkens förskola som håller extraöppet över sommaren. Ida ska hämta sin systerdotters barn som egentligen går på en annan förskola. Niko ska plocka upp sin dotter och Sima är försenad eftersom hennes sambo glömt bort att det är hans tur. Allt verkar som vanligt utom hettan.

Men ingenting kunde vara mer fel.

Idag kommer varken Ida, Niko eller Sima att hämta några barn.

Mina tankar:

Detta är, om jag inte missat någon, författarens sjätte bok och det är den första som är en renodlad spänningsroman. Hon har tidigare rört sig i skräcken och fantastikens spår, men spänning har det absolut funnits i dessa böcker också.

Jag har följt henne sedan hennes debut med den adrenalinpumpande skräckboken Första hösten: Blå gryning som kom ut 2017. Den boken träffade helt rätt för mig när det kommer till stil och språk. Författaren kom att med detsamma att bli en personlig favorit som jag verkligen trodde på. Och de böcker som kommit efteråt har inte gjort mig besvikna, de har tvärtom stärkt mina känslor att detta är en favoritförfattare att hålla ögonen på.

Här har vi då som sagt hennes första renodla spänningsroman som inte innehåller övernaturligt eller andra inslag av fantastik. Jag säger spänningsroman i stället för deckare för det är inte den vanliga stilen som man kanske tänker på när man hör deckare. Det första man tänker på är ju en polis som skall lösa ett fall, ofta ett mordfall. Ibland så är det en icke polis som försöker lösa fallet.

En grupp förskolebarn försvinner en dag från en förskola och vi får följa hur de olika föräldrarna tar sig an denna hemska situation. Hela deras vardag raseras och de vet inte vad de skall göra, en del av dem försöker få någon slags kontroll över det hela och börjar på olika håll att göra privata spaningar och undersökningar.

Det finns nog ingen värre tanke för en förälder att något händer deras barn. Så utan att säga något om vad som händer i boken så vill jag ge en varning till de som har svårt att läsa om barn som far illa på lilla minsta sätt skall nog inte läsa denna.

Det är en riktigt berg- och dalbana som författaren bjuder på när det kommer till känslor. Det är nagelbitande spänning och man, tillsammans med de olika karaktärerna, misstänker allt och alla. Man vet inte vem man kan lita på, talar de sanning och om inte vad är det de döljer?

Uggla har verkligen fått till en handling som griper tag om läsaren och vägrar släppa taget fören sista sidan är utläst. Man känner sig nästan utpumpad på adrenalin och känslor när man lägger ifrån sig boken. Med ett språk som både är trollbindande och målande samtidigt som det flyter på riktigt bra. Med korta kapitel som hoppar mellan de olika centrala karaktärerna så blir det en riktig bladvändare.

Författaren har samlar en skara olika karaktärer som känns som tagna ut verkliga livet, de reagerar ibland inte riktigt logiskt, precis som personer i verkligheter gör när de är under press. Varje karaktär känns som en egen person och inte en schablon-bild av samma personlighet. De är både vardagliga som de är utmanade och spännande att följa. Denna mix gör att de blir intressanta att följa och man vill verkligen vet hur allt ligger till.

Mysteriet med de försvunna barnen är verkligen en gåta som jag inte tror att man till en början ser en lösning på, även om den i efterhand anas på vissa ställen. Författaren har fått till en riktigt bra nöt här att knäcka, med många spår, riktiga som felaktiga, så man som läsare tänker och byter sitt förmodade svar tills man får det verkliga svaret lagt framför sig.

Så slutsumman blir en spänningsroman av högsta klass. Den bjuder på en resa som man verkligen vill följa med på och jag rekommenderar den till alla som vill ha en välkomponerad handling och ett fröjdfullt språk. Är man lite trött på att läsa om poliser som löser ett fall men ändå känner för spänning då är detta boken för dig.

Nu när Uggla visar att hon behärskar även andra genrer så blir det riktigt spännande att se vad för bok hon kommer med härnäst, jag vet att jag med säkerhet kommer att läsa den.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Blå gryning (Första hösten #1)
Röd skymning (Första hösten #2)
Felet med Eden (Felet med Eden #1)
Fallet från Eden (Felet med Eden #2)
Uppvaknandet (Drakar och Demoner #1)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

torsdag 7 mars 2024

Patrik Centerwall: Julgransplundringen

Titel: Julgransplundringen
Författare: Patrik Centerwall
Sidantal: 37
Förlag: Kraxa Förlag

Ett recensionsex från författaren, tackar så mycket.


Baksidestext:

”Julgransplundringen tappade lite av sin charm när Olssons fångade Jerker och hängde honom i den stora eken inne på deras gård.”

Vinternatten är obarmhärtigt kall och snöfallet och mörkret kompakt när Sandra och Malin kommenderats ut av farsan för att hämta hem sin döda brors kropp. Men det finns annat som också rör sig i natten. Varelser betydligt farligare än den jävla Olssongubben.

Mina tankar:

Detta är en novell som ingår i Kraxa förlags satsning på att ge ut noveller i små häften, då först och främst i genren skräck. Denna däremot kanske inte är en renodlad skräck utan mera ett dystopiskt nedslag i en mörk och brutal framtid.

Författaren slänger in oss läsare rätt in i handlingen. Vilket är vanligt när det kommer till noveller, de har inte tid att bygga upp något. Vi hamnar i en kall, dels för att den utspelar sig på vinter och dels för förhållandena, värld där det enda som gäller är att den starkaste överlever och att man måste skydda sin flock.

Det är inga direkt sympatiska karaktärer som vi stöter på i denna berättelse, inte de som de handlar om eller de som de möter. Något har hänt med världen som fått den att gå under, vad är inget viktigt för just denna handling, och det är troligen denna miljö som gjort att karaktärerna är som de är.

Med sitt trollbindande språk och målande miljöbeskrivningar samt färgstarka karaktärer så fångar Patrik in läsaren på ett sätt som gör att man får upp ett intresse för denna novell. Man känner att man lätt kan leva sig in i förhållandet som världen befinner sig i.

När man läst ut sista sidan av denna novell så kände man att man ville veta mera om denna värld, vad är det som hänt med den, hur ser det ut i andra delar av världen. Hur många har överlevt katastrofen? Hade gärna sett att författaren utökade denna idé till något större, flera noveller som löst hänger ihop eller en större berättelse där denna spelar ett sidospår.

Jag rekommenderar denna novell till alla som vill ha en spännande och mörk berättelse om en grym framtid. Något som man lätt läser i en sittning.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Klockan och spegeln

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

onsdag 6 mars 2024

Ulrica Edvinsson Sundin: Syskonen Madlock

Titel: Syskonen Madlock
Författare: Ulrica Edvinsson Sundin
Sidantal: 581
Förlag: Moloch Publishing

Baksidestext:

Drokina har tagit sig ut ur drakdemonernas rike men än är hon inte säker. Kiboch är inte redo att släppa taget om prinsessan som skulle försvara hans rike, och Drokinas kamp om rätten till sitt eget liv fortsätter.

Hon försöker få tillbaka den familj som försvunnit medan hon varit separerad från sina vänner, men när hon inser att hon vet mindre om sin egen art än hon tidigare trott, börjar Drokina undra var hennes plats i världen egentligen är.

Rachel står som vanligt vid hennes sida, nu tillsammans med Mark efter att Nicki övergett dem. Samtidigt framkommer det mer om Rickis förflutna, där det uppdagas att han inte är den han trott.

Mina tankar:

Detta är den tredje delen i fantasyserien Drakens dotter. Den började med Resans början och fortsatte med Viljornas krig. Denna kom ut 2019.

Då det är en del i en serie så skall man ha läst de tidigare böckerna innan man ger sig på denna. Nu var det nästan tre år sedan jag läste förra delen så jag hade glömt en hel del detaljer i serien. Hade svårt att koppla en del av karaktärerna, som vem som var vem och vilken relation de hade med de andra och saker som hänt dem. Dock så var det inga problem att ta sig in i handlingen och små kommentarer i texten fick en del av minnet att återvända. Jag rekommenderar inte att man skall vänta så länge med att läsa delar i en serie som hänger ihop, det går bra om varje del är fristående men inte som denna.

Så med en lite knagglig start, inte på grund av boken utan av mitt minne, så drogs jag in i denna magiska värld. Nu har jag svårt att ordentligt jämföra den med de tidigare böckerna i serien då jag bara minns stora drag av dem. Men denna är uppbyggd så att man följer en handfull olika karaktärer och få se vad som händer dessa. Saker har byggds upp i de tidigare böckerna som nu får sina efterverkningar och varje karaktär måste ta ställningar och även kämpa mot de egna motgångar som den stora gemensamma.

Man känner verkligen att författaren vill att varje karaktär skall stå på sina egna ben och inte vara en trogen följare till någon annan. De skall ta ställningar och även klara av saker själv i stället för att låta andra bestämma över dem. Man kan säga att fri vilja är ett starkt ämne som ligger i grunden på hela serien.

Det är en tjock bok, nästan sexhundra sidor, men den är aldrig tung att läsa, förutom att hålla i den då. Språket flyter på riktigt bra och det drar in läsaren på ett sätt som gör att världen runt omkring en målas upp samtidigt som man får sig en klar bild över de olika karaktärerna som rör sig i berättelsens centrum.

I denna del så får vi veta ännu mera om världen och även om de olika karaktärerna som vi följer i serien, en del saker kanske till och med kommer att överraska läsaren. Det känns som att författaren verkligen har lagt ett bra jobb på själva världsbyggandet och även på att få de olika karaktärerna att kännas levande och ha egna röster.

Jag rekommenderar denna till alla som vill ha välskriven och spännande fantasy som även mixas med en dos kärlek utan att bli för sockersött. Ulrica är ett av namnen som visar att det finns bra fantasy även på svenska. Det har kommit en bok till i serien, Systrar av mörker, jag ser fram emot att läsa denna del och jag lovar att det inte kommer ta tre år innan jag läser den.

Omdömen om andra böcker av författaren:

Resans början (Drakens dotter #1)
Viljornas kamp (Drakens dotter #2)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

torsdag 8 februari 2024

Gabriella P- Kjeilen: Den fallna ängeln

Titel: Den fallna ängeln
Författare: Gabriella P. Kjeilen
Sidantal: 31
Förlag: Seraf förlag

Baksidestext:

Elijah förlorade allt i fallet. Kvinnan som stått honom närmast, sina krafter och sitt kall. Livet som dödlig tär på hans inre och så fort en chans uppstår att få beskydda mänskligheten igen tar han den utan att blinka.

Men i en värld där demoner och mörker härjar fritt, vad kan en ensam människa göra för att bekämpa ondskan?

Mina tankar:

Detta är en novell som kom ut 2020, den är en fantastik som går i spåren av demoner och änglar och utspelar sig i modern tid.

Med en novell så finns det många utmaningar för en författare. För med detta korta format så skall man klara av att förmedla känslor samtidigt som det är önskvärt att läsarna får tillräckligt med bakgrundshistoria så att man får en någorlunda klar bild över hur allt ligger till, speciellt i en novell som denna som utspelar sig i en annan värld, eller i alla fall en alternativ värld än vår egen. Sedan är det önskvärt om inte till och med ett måste att vi läsare lär känna i alla fall den centrala karaktären i berättelsen så att man får en känsla av var för person karaktären är. Att få med allt detta i en novell kräver en hel del arbete, vad skall man utlämna och vad skall man behålla, hur mycket kan läsarna lägga till mellan raderna utan att man tappar dem.

Här har vi en novell som jag tycker verkligen klarar av detta med bravur. Vi har här Elijah som vi förstår en ängel, i denna värld så finns änglar som går vid människornas sida i form av skyddsänglar. Det finns även demoner som verkligen inte vill människorna något väl. Elijah är inte bara en ängel, han är en fallen ängel och är nu en vanlig människa. Men han kan inte sluta med sitt uppdrag, han har en personlig agenda som han inte kan släppa, att fortsätta mänskligheten även om han inte längre har de krafter som änglar har, vilket gör det betydligt svårare att bekämpa de kraftfulla demonerna, men det hindrar honom inte.

Gabriella lyckats snabbt att dra in oss i denna värld, vet inte om det endast är i mitt huvud eller om det är en känsla som hon vill att läsarna skall känna. Stämningen i denna novell fick mig att tänka på Noir-deckarna, det är mörkt och huvudkaraktären är själsligt trasig men har ändå ett hjärta och vilja att göra rätt saker. Denna stämning blandad med något som jag skulle säga vara lite åt det gotiska hållet bli en, för mig, perfekt mix.

Novellen har undertiteln Passagen del 1, så detta hintar om att det finns mer att berätta om denna värld och det hoppas jag verkligen på för novellen lämnade mig med en känsla av att jag vill ha mer. Nu har jag inte sett om författaren jobbar på någon fortsättning, hoppas att detta inte är en övergivet projekt för det finns verkligen något här som förtjänar att komma fram ännu mera. Jag hoppas på antingen en serie noveller eller att denna novell utvecklas till en roman.

Jag rekommenderar denna novell till alla som gillar det lite mörkare samtidigt som det är spännande och fartfyllt. Tänk mörk DC men med änglar och demoner.

Tidigare omdömen om författaren:

Födelsemärket (Mellody Looh #1)
Flykten (Mellody Looh #2)
Magin vaknar
Förvandlingen (Mellody Looh #3)
Levande död
Drömmagi

Följ mig på Facebook eller Instagram 
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar.se

torsdag 1 februari 2024

Mats Ahlstedt: Trasdockorna

Titel: Trasdockorna
Författare: Mats Ahlstedt
Sidantal: 309
Förlag: Hoi Förlag

Baksidestext:

Den nyligen pensionerade fängelseprästen Johannes Brobeck flyttar tillfälligt till Hisingen i Göteborg för att vikariera på Skogomeanstalten under sommaren. Vid ett samtal ger en intern honom papper med två namn samt några initialer. Ingenting mer. Kort därefter avlider internen hastigt och oförklarligt.

Vid samma tid inträffar ett bestialiskt mord på en ung flicka, troligen illegal invandrare från något land i Sydostasien. Några fler ledtrådar har polisen inte. Platsen för dådet är Liseberg, Göteborgs populära nöjespark.

Snart upptäcker Johannes att det äldre paret som äger gården där han hyr in sig inte är vad de utger sig för att vara. Det handlar inte bara om oklarheter kring deras dotter Madeleine. Vad var det som fick barnbarnet, den sjuttonåriga Tanja, att så brådstörtat ge sig av hemifrån utan att lämna några spår efter sig?

Johannes engagerar sig i Tanjas öde – utan att förstå att han utsätter såväl sig själv som sin älskade hund Petrus för livsfara.

Mina tankar:

Detta är den sjunde boken om poliserna Sören Högström och Fatima Wallinder, det tidigare böckerna heter Dödsängeln, Violinisten, Den röda damcykeln, Mordet på Ragnhildsholmen, Dömd för livet och Dockmakarens dotter. Denna kom ut 2013.

Boken går bra att läsa utan att ha läst de tidigare delarna i serien, men det är ingenting som jag rekommenderar. Har man läst böckerna i rätt ordning så kommer man att få ut mera av handlingen när det kommer till vad som händer i de återkommande karaktärernas liv, både på jobbet och privat.

Det är inte bara poliserna som är de återkommande karaktärerna i denna bok, det är även den andra boken som prästen Johannes Brobeck spelar en stor roll i handlingen. Han nämns som deckarprästen och det kan jag hålla med om att det är ett passande namn. Det finns två utredningsspår som vi följer, dels är det polisen jakt på vad som hände den unga flickan som blivit mördad vid Liseberg. Den andra tråden som vi följer är då prästen Johannes privatundersökning dels om varför en intern dött plötsligt efter att han har pratat med honom, sedan finns det ett mysterium över paret som han tillfälligt bor hos.

Vi läsare får följa dessa två parallella trådar som flertalet gånger korsas, utöver dessa två huvudtrådar så får vi läsare en bättre bild genom att få följa några andra karaktärer som spelar en viktig roll i handlingen.

Det är ett ständigt aktuellt ämne som är den centrala kärnan i boken. Även om den kom ut för cirka tio år sedan så känns den inte daterad till den tiden. Det handlar om sexhandel och även människorov som går hand i hand med varandra. Ahlstedt får till en bra handling som lyfter fram dessa saker i ljuset på ett lättsmält men även ett uppväckande sätt.

Boken är uppbyggd med korta kapitel, vilket gör att man känner att man hinner med bara ett kapitel till och sedan ytterligare ett till. Språket är slipat och flyter på riktigt bra, Ahlstedt håller uppe både spänningen och intresset på ett sätt som gör att man inte kan sluta läsa boken.

I den stora djungeln som deckargenren utgör så får jag säga att Mats Ahlstedt är ett av de säkraste korten när vi kommer till de som inte syns och hörs så mycket. Jag misstänker att han har sin trogna läsarskara som återkommer till varje bok som han kommer ut med, men jag tycker att han borde få ett större erkännande än vad jag tycker mig se. Jag hoppas att fler upptäcker han och tipsar vidare om denna pärla vi har i honom.

Jag rekommenderar denna bok till alla som vill ha en spännande deckare som både har hjärta och själ, ett genomarbetat språk och även en stor dos underhållning. Jag ser fram emot att fortsätta att läsa mig ikapp när det kommer till hans utgivning.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Dödsängeln (Sören Högström och Fatima Wallinder #1)
Violinisten (Sören Högström och Fatima Wallinder #2)
Den röda damcykeln (Sören Högström och Fatima Wallinder #3)
Mordet på Ragnhildsholmen (Sören Högström och Fatima Wallinder #4)
Dömd för livet (Sören Högström och Fatima Wallinder #5)
Dockmakarens dotter (Sören Högström och Fatima Wallinder #6)
När inget annat återstår (Ella Werner #1)
Öga för öga, tand för tand (Ella Werner #2)
Ondskans ansikte (Ella Werner #3)
Trojanen (Ella Werner #4)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

fredag 26 januari 2024

Therese Henriksson: Ödesmåla gård

Titel: Ödesmåla gård
Författare: Therese Henriksson
Sidantal: 31
Förlag: Kraxa förlag

Baksidestext:

"Mobilen lyser blåvitt och jag ser konturerna av hennes ansikte i dunklet. Luggen är rak. Hennes kindben är stora, läpparna små. Hon liknar en ekorre som håller på att magra bort."

Egentligen är Sickan mammas hund. Men hon har aldrig tid. Istället är det Tobias som tar med sig Sickan på långa strövtåg och när han först stöter på ödehuset vet han inte vad han ska tro. Det känns som om någon iakttar honom bakom de trasiga gardinerna, och varje gång han går ut med Sickan drar hon i kopplet mot Ödesmåla gård. Han kan svära på att det finns någon där.

Mina tankar:

Detta är en skräcknovell utgiven av Kraxa förlag. Den ingår i en utgivningsserie som utgörs av små novellhäften.

Tobias och hans mamma har flyttat till en bonde som hon har kommit ihop sig med. En dag när han är ute och går med deras hund så ser han ett övergivet hus i närheten av gården han nu bor på. Mammans nya man berättar en tragisk historia om hur hela familjen bara försvann utan några spår. När Tobias nästa gång går förbi huset så dras han till att gå in i det, frågan är om det verkligen är så övergivet som det först ser ut att vara.

På framsidan av boken så står det glesbygdskräck och det är något som i mitt huvud passar perfekt på denna berättelse. I mitt huvud så tolkar jag det bakomliggande i ordet att vi har här något vemodigt i grunden, det är kanske ett långsammare tempo, precis som det är i glesbygden långt bort från en så kallade civilisationen och det jäktade storstadstempot. Nu menar jag inte att glesbygden ligger efter i samhället utan att här rör sig tiden i en annan takt, i en mera harmonisk takt och med i naturens gång i stället för det hektiska datoriserade samhälle som utgör stora delar av landet.

Sedan har vi skräckdelen i berättelsen, med min tolkning av det bakomliggande i ordet glesbygd så passar det även in på skräcken. Vi har inte här något som kanske slängs rätt i ansiktet på läsaren och det är inte heller blodigt och vidrigt, det är mera nedtonat och här igen vemodigt på ett sätt. Det är inte meningen att skrämma läsaren, i alla fall tror jag inte det är huvudsakligen vad författaren vill göra. Det får en att rysa till, men även att känna någon slags sympati, nu skall jag såklart inte avslöja något av handlingen.

Språket passar bra ihop med vad handlingen vill förmedla. Det är finstämt och vi vaggas in i handlingen, författaren får till en bra stämning med sitt språk och det är tillräckligt målande för att man skall kunna leva sig in i handlingen.

Jag rekommenderar denna novell till alla som gillar skräck som drar åt det lite mera dystrare håller, men ändå kanske har en slags ljusglimt i sig. Då det är endast en novell så passar den jättebra om man har en liten stund över men ändå vill läsa klart något, det passar även bra om man vill prova på skräck men inte vet om det är något för en själv, då den inte är så lång tar det inte så mycket av ens tid att läsa denna. Detta var den första novellen som jag läste i denna serie, skall bli kul att läsa de andra för att se om de håller samma kvalité.

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

onsdag 24 januari 2024

Sabine Mickelsson: Skogshäxans skatter

Titel: Skogshäxans skatter
Författare: Sabine Mickelsson
Sidantal: 323
Förlag: Nohiding förlag

Ett recensionsex från förlaget, tackar så mycket.


Baksidestext:

Alex mamma bara jobbar och pappa har rest till Kos med sin nya flickvän. Vilken urusel början på sommarlovet! Men en natt öppnar sig vägen till den mystiska Portvärlden och Alex får veta att hon är en stjärnriddare. Bakom varje port väntar en farlig uppgift som bara hon kan lösa.

Den första dörren leder till en plats full av monster, rövare och magiska skatter - men där finns också vänner som katten Tara och trollkarlslärlingen Kevin. Tillsammans måste de klara av stjärnriddaruppdraget. Annars kan Alex aldrig mer återvända hem...

Mina tankar:

Detta är författarens debut, i alla fall när det kommer till romaner. Hon har tidigare medverkat i ett antal antologier och även skrivit en bildbarnbok. Denna är en fantasyroman som riktar sig till åldersgruppen 9-12, det är även den första delen i serien Portvärlden.

Med tanke på seriens namn så kan man nog lista ut vilken typ av fantasy det är, det är en portalfantasy. För den som inte är så insatt i de olika undergenre som finns inom fantasy så är portalfantasy en fantasy som utgår från vår värld, genom någon slags portal så förflyttar man sig till en annan värld. Det bästa, och mest kända, exemplet är Narnia med sin garderob.

Här har vi en flicka som är mer eller mindre lite utanför gemenskapen, vilket är en rätt så vanlig bild när det kommer till huvudkaraktärer i dessa böcker, speciellt när det kommer till böcker som riktar sig till barn. Nu gissar jag, utan att ha något belägg för det, men tror att detta är en mer eller mindre undermedveten sak för att bland de som läser mest, speciellt i denna ålder, är många på ett sätt utanför gemenskapen och tar sig till böckernas värld för att fly vardagen som de inte direkt gillar. Att då få möta någon som de kan knyta sig an till, att känna igen sig i huvudkaraktären. Att man sedan får följa med denna karaktär på ett äventyr där den blir utmanad till att klara av mera än vad den först tror att man klara av, detta gör att man kanske ser sig själv i just detta äventyr och återspeglar modet till sig själv. Man kanske använder denna speglade mod till sin vardag och vågar utmana sig själv och göra saker som man inte i vanligt fall skulle göra, för man är rädd för att misslyckas.

Genom vissa händelser så befinner sig vår huvudkaraktär snart i en annan värld, en värld som är fylld av magi och mytologiska varelser, samt såklart ett äventyr. Jag kände att denna berättelse var en liten modernare version av portalvärlden än till exempel Narnia. Upplägget fick mig att tänka på datorspel där man får olika uppdrag att utföra, vilket händer huvudkaraktären.

Det är fartfyllt och det händer något hela tiden, allt för att hålla uppe intresset hos målgruppen som den riktar sig till. Språket är lätt att ta till sig och flyter på riktigt smidigt, det är målande med en fantasifylld handling. Samtidigt så är det ändå så att det inte är för simpelt språk, det är ändå fylligt så att det ger en utmaning som triggar igång läsarens egen fantasi och språkförmåga.

När det kommer till en bok som denna så får man ju inte tänka sig något realistiskt, och nu pratar jag inte om det magiska och varelser som inte existerar, samt portaler till andra världar. Jag pratar om att vi har ett barn i centrum som mer eller mindre skall rädda världen, hur kommer det sig att ett barn skall kunna lösa något som inte vuxna har kunnat lösa. Men just detta påpekas i boken också, så den är medveten om det själv. När det kommer till böcker som dessa så får man ju ta detta med en nypa salt, det är ju som jag nämnde förut något som skall få målgruppen som läser boken att vigda sina vyer och förmågor, att våga ta steget och göra saker som man inte gjort förut för man trott att de var för svåra.

Så slutsumman blir en fin lässtund som är både underhållande och på ett sätt lärdomsrik. Att det finns en plats som fungerar som en portalrum till alla de andra världarna gör att serien kan ta vilka vändningar som helst, för vem vet vilken värld som behöver hjälp i nästa bok, det är inte säkert att det är en fantasyvärld, det kan vara en högteknologis värld som påminner om framtiden. Det finns oändliga möjligheter här.

Rekommenderar den till barn i rätt åldersgrupp som gillar det magiska, både när det kommer till magin i att försvinna in i en bra bok och magin i sig själv. Men även som vuxen så tror jag att man kan komma att uppskatta denna bok, men då får man inte förvänta sig någon direkt utmanade läsning när det kommer till intriger och komplexa karaktärer, men som en avkopplande läsning om man gillar fantasy så fungerar den absolut, vem vet den kanske får en att minnas tillbaka till sin barndom där man slukade dåtidens liknande böcker som förflyttade dig till en annan värld och lät dig smita ifrån den gråa vardagen för en stund.


Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

söndag 21 januari 2024

Emelie Beijer: En andra chans

Titel: En andra chans
Författare: Emelie Beijer
Sidantal: 48
Förlag: Seraf förlag

Baksidestext:

Det sista Mariam minns är kraschen och vad hon önskade precis innan sin död. När hon sedan vaknar upp i en kropp som inte är hennes och i en värld annorlunda från den hon lämnat, inser hon att hon fått en andra chans.

Men tillvaron är långt ifrån idyllisk. Det är en värld där kungliga och de med makt lever i välstånd högt ovan marken, medan de på de lägre nivåerna kämpar om överlevnad.

Kan hon skapa sig ett nytt liv och en ny framtid? Inte enbart för sig själv utan för dem alla?

Mina tankar:

Detta är en novell som kom ut 2020. Det är en dystopi som dras åt det romantiska hållet men innehåller även spänning.

Vi har här en kvinna, Mariam, som vaknar upp i en helt annan värld än den hon är van vid. Hon minns en dödlig krasch men på något sätt har hon klarat sig. Men hon befinner sig inte längre i sin kropp utan i en annan kvinnas kropp.

Världen hon vaknar upp i är annorlunda. Då det är en novell så får vi inte hela bilden klar för oss hur denna värld är uppbyggd, det hade troligen tagit novellens alla sidor för att vi skulle få hela bilden klar för oss. Men författaren klarar förmedla en hel del under dessa sidor ändå. Det är en framtida värld som är uppbyggd på det lite klassiska konceptet med höga byggnader där de rika som styr bor på de högre planen medan ju lägre ned man kommer så närmar man sig fattigdomen och slummen.

Det är ett korrupt system som vi får lagt framför oss. Det är stora orättvisor i denna värld. Mariam inser detta snabbt, och med hennes bakgrund, ser hon möjligheter till en revolution där hon kan ta över makten. Men inte uppifrån utan underifrån där kraften från folket finns.

Det finns som sagt romantik i denna berättelse också, den smids in på ett smidigt sätt i handlingen och kryddar till spänningen som författaren hinner bygga upp i denna novell. Vi har en man i hög position som intresserar sig för Mariam, och det verkar som att de på ett sätt delvis har samma mål i att störta denna korrupta makt.

Det är ett behagligt och målande språk som snabbt för oss in i handlingen. Då det är en novell så har författaren bantat ned på att ta för många sidospår i handlingen. Hon hinner presentera en intressant intrig och några karaktärer som är färgstarka och intressanta, som man gärna vill följa för att se hur det kommer att gå.

Problemet med denna är att det är endast en novell. För när man har läst sista sidan så vill man i stället att denna novell hade varit en bok så att man fick se hur det kommer att gå för huvudkaraktären och hennes väg till att ändra maktstyret.

Jag håller tummarna att författaren kommer att ta upp denna novell och fortsätta på den så att den blir en bok, för det finns verkligen något här som fångar läsarens intresse och då tycker jag absolut att denna handling och värld förtjänar att få komma fram i ljuset på ett större sätt. Jag ser novellen som en teaser av högsta kvalité.

Jag rekommenderar denna till alla som gillar dystopier som har korrupta maktsystem och en revolution i uppbyggnad.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Dömd för evigt

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar