Titel: Slaget på Nebreon
Författare: Stefan Eriksson
Sidantal: 528
Förlag: Lionvalley Publishing
Baksidestext:
När en ny tid gryr utmanas den rådande ordningen och glömda kunskaper återuppväcks. Vänskap fördjupas och prövas.
Laurentius inser sin svaghet, Ars högmod splittrar och Edurons mänsklighet ifrågasätts.Rannvi utmanas av den Höge och Varghuvud möter sitt livs mörker.
Den stora planen för fred kräver att alla krafter samlas på Nebreons slagfält. Hinner de i tid?
Mina tankar:
Detta är den tredje och sista delen i Laurentius krönika. Den började med En ny tids gryning och fortsatte med Hären som försvann.
Man skall ha läst de tidigare böckerna innan man ger sig på denna. Det är en enda lång sammanhängande berättelse som knyts ihop i denna sista del.
Det är fantasy av den mera klassiska formen, eller så att säga den som J.R.R. Tolkien formade till den klassiska stilen. Men den är inte en kopia, utan den grundar sig även mera ur vår historia och mytologier. Fornnordiskt är en viktig del i bakgrunden.
Bakgrunden till hela berättelsen och denna värld är uppväxt från ett svenskt lajvspel, som är rollspel fast man lever ut det som teater och man är sin karaktär. Många delar av berättelsen är direkt tagna får dessa spelomgångar.
Hantverket bakom denna bok och hela serien är något som man verkligen måste lyfta. Här har verkligen författaren gjort ett otroligt bra jobb när det kommer till världsbygge och karaktärer, samt själva handlingen.
Och när det kommer till språket så måste jag berömma det också. Författaren har en sådan kraft i sitt användande av sin berättarröst att han målar och miljö, handling och karaktärer på ett trollbindande sätt. Det var en gång en författare som sa att han skrev på ett musikaliskt sätt, han menade att det fanns en ton som sattes med hur orden kom, de flöt ihop med varandra och skapade en harmoni, en sång. Just detta finner man även i denna bok, författaren kan verkligen sin sak.
Detta är som sagt den sista delen i trilogin och han knyter ihop berättelsen på ett bra sätt, det är absolut inga nödlösningar, allt hänger ihop och följer det som sattes från första boken.
Men det är inte sista besöket i denna värld, författaren har redan gett ut en fristående bok där vi, vad jag förstår av titeln, får stöta på bekanta personer. Jag misstänker även att det finns mer att berätta om denna värld.
Omdömen om tidigare böcker av författaren:
En ny tids gryning (Laurentius krönika #1)
Hären som försvann (Laurentius krönika #2)
Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar