Sten Rosendahl: Värmevåg

Titel: Värmevåg
Författare: Sten Rosendahl
Sidantal: 282
Förlag: Förlag Futur

Ett recensionsex från författaren, tackar så mycket.

Baksidestext:

STOCKHOLM är en gigantisk fästning som skyddat generationer av överlevande efter supernovablixten då ozonlagret utraderades. Solen ger nu mer död än liv. Staden har återhämtat sig, mat fås från alger och ny teknik inger hopp, men ojämlikheten mellan överjordens rika och underjordens fattiga skapar missnöje. I det senaste valet tog ett populistiskt parti plats i Stadshustornet.

EN JOURNALIST söker upp May för att få hjälp att avslöja en sekt som vill slänga ut inflyttade med våld och ta över stadsstyret. Tom får kontakt med hologramvärlden Everviews skapare, vilken visar sig ha stor makt över stadens skeenden. Samtidigt är byborna i den solsvedda ödemarken trötta på att inte få tillräcklig hjälp och skickar därför en gerillastyrka mot staden ...

Mina tankar:

Detta är författarens andra roman och det är en fortsättning på hans debutbok, Algblomning.

Nu var det ett tag sedan jag läste den första boken, den kom ut 2017, så jag mindes bara den i stora drag. Detta var inga problem när jag började med denna bok som är rätt så fristående, jag kom rätt snabbt in i handlingen och de olika återvändande karaktärerna från första boken. Även om boken är fristående så rekommenderar jag ändå skall ha läst böckerna i rätt ordning, jag själv gör alltid det då jag vill läsa en författares utgivning i den ordningen som böckerna kom ut, oavsett om de hänger ihop eller inte.

Handlingen utspelar sig i ett framtida Stockholm där en klimatkris har ödelagt stora delar av landet och folk har blivit tvungna att ta skydd från solen i så kallade megastäder som skyddar invånarna från de farliga strålarna.

Den första boken var en mix av science fiction och deckare, då lite av det klassiska noir/hårdkokta stilen. Jag sa om första boken att tankarna gick lätt till filmer som Blade Runner. I denna bok så har vi såklart det fortsatta med science fiction, då en utspelar sig i samma framtida värld. När det kommer till vad man kanske skall kalla för deckardelen eller spänningsdelen av handlingen så känner jag att det har bytts stil lite i denna bok.

Det finns ett mordfall som den ena halvan av våra återkommande huvudkaraktärer tar på sig att lösa. Dock så är det stora krafter som arbetat i det dolda och nu kommer fram till ytan i megastaden, det finns många missnöjen bland invånare, både innanför murarna och utanför som vill störta regeringen. I stället för en noirdeckare så har vi här mera av en thriller i form av en statskupp.

Det målas upp en kaotisk bild av en framtida stad som är under attack. Det är spännande och medryckande. Språket flyter på riktigt bra och det finns en del överraskningar under resans gång.

Detta är tänkt att bli en trilogi och det skall bli spännande att se hur författaren knyter ihop allt, han har byggt upp saker i handlingen som man verkligen lurar på hur det kommer att sluta.

Rekommenderar boken till alla som vill ha en bok som är spännande och utspelar sig i framtiden, lättsam att följa med i och bjuder på intressanta vinklar av klimatfrågan och även kanske lite humanitära frågor.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Algblomning (Stockholm 2300 #1)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

H.P. Lovecraft: Cthulhu vaknar

Titel: Cthulhu vaknar
Författare: H.P. Lovecraft
Sidantal: 64
Förlag: Fria Ligan

Baksidestext:

Boston, 1926. Francis Thurston går igenom dokument kvarlämnade av sin morfars bror, nyss avliden under mystiska omständigheter. Snart upptäcker han en kult som dyrkar uråldriga och onämnbara fasor.

Mystiska mord, blodsritualer i djupet av Louisianas träsk, konstnärer som efter mardrömslika visioner förfaller i vansinne och en cyklopisk stad som reser sig ur havet. Steg för steg inser Thurston att hans släktings efterforskningar kom sanningen för nära. I skuggorna ruvar de som vill väcka den sovande guden Cthulhu för att sprida vansinne och förstörelse över världen.

Stjärnorna står rätt. Är slutet nära?

Mina tankar:

Denna novell gavs ut för första gången 1928. Jag tror de flesta som är intresserade av skräck i alla fall har hört talas om Lovecraft. Jag själv har inte läst så mycket av honom, bara några noveller förutom denna.

Det är svårt att avgöra vad man riktigt skall tycka om novellen. Den har både sina brister och sina starka sidor.

Handlingsmässigt så är den väldigt drömskt och jag tror det är fullt medvetet att vi som läsare inte skall förstå allt som händer in i minsta detalj, detta djup och mörker som det mystiska gömmer sig i är så stort att vi inte kan ta till oss det. Vi får bara se en skymt av allt. Så stämningsmässigt lyckas novellen riktigt bra.

När det kommer till språket så känns det som den haltar lite, det är kanske inte de bästa beskrivningarna. Detta kanske beror lite på när den skrevs men det kan även bero på att författaren valt den stilen i denna novell, kommer att behöva läsa mer av honom för att avgöra detta. Det är lite mera dokumenterande berättande än beskrivande berättande.

När jag läst på lite om Lovecraft så har det nämnts om hans syns på människor, det har talats om rasism. Och det är detta som skaver en del i denna berättelse, det finns meningar som verkligen lyfter fram just detta, nedvärderande människosyn. Nu vet jag inte om Lovecraft var påverkad av tiden han levde i, människosynen var absolut inte den bästa på den tiden, eller om det var att han hade egna starka åsikter om detta. Denna bit kan man se på olika sätt, dels kan man se det som ett tidsdokument om något vi aldrig får återkomma till, det får aldrig vara okej med så öppen rasism. Tyvärr är det så att tiden inte har blivit så mycket bättre, det förekommer än idag rasism i bred skala.

Just denna utgåva av denna novell, som är utgiven på svensk av Fria Ligan, är ett riktigt praktverk. Den är rikt illustrerad av en fransk konstnär, Francois Baranger. Bilderna är helt otroliga och de hjälper till att höja stämningen flera steg när man läser novellen. Han har verkligen fångat det mystiska och övernaturliga. Han hintar om faran som döljer sig i djupet och mörkret. Denna bit av boken får högsta betyg och den är värd att införskaffa bara för bilderna om man gillar skräck.

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Författarporträtt: Angua Vintersvärd

Berätta lite kort om dig.

Mitt liv har präglats av en rotlöshet efter att ha flyttat runt mycket, både som barn och vuxen, men nu har jag hittat hem och bor passande nog utanför Alvesta tillsammans med min familj. Jag pluggade till affärs- och skattejurist men dagjobbar som byråkrat. Övrig tid är jag fantasyförfattare, wannabe-illustratör och drömmare.

För 10 år sedan drömde jag till exempel om en fantastikbokmässa och påhejad av maken Daniel kunde Andra Världar bli verklighet. Det blev också ett förlag under samma namn. Jag gick samman med författarkollegorna Aengeln Englund och Jakkin Wiss och under flera år levde vi drömmen. Men efter att Andra Världar gick i graven 2019 startade jag Midnight Ink. Grundtanken var att gå tillbaka till rötterna i egenutgivningen, men tillsammans med Daniel har det utvecklats till en kreativ hub där vi båda får utlopp för all vår kreativitet.

När och vad väckte ditt intresse för fantastiken?

Jag älskade fantastik redan innan jag visste att det fanns. Sagor och magiska berättelser har alltid lockat mig. Men första gången jag visste att jag läste fantasy var när jag nästan 20 år gammal blev introducerad för Terry Pratchetts böcker om Omtarna.

Vem eller vad har inspirerat dig till att skriva och när började du skriva?

Allt är min kusin Karins fel!

Jag har väl skrivit lite fanfiction och sånt i tonåren, men det blev inte på riktigt förrän Karin (även känd som Harriet Dumont) bestämde att vi skulle vara med i Bonniers romantävling 2005: Ett år i Sverige. Tävlingen blev i slutänden inställd och dokumentet blev liggande på en cd-rom någonstans, men vi har alltid tänkt återkomma till det. I väntan på den där "vackra dagen" eller "stormiga natten" har vi fortsatt skriva på varsitt håll.

Någon författare (eller annan person) som har betytt mycket för ditt eget skrivande?

Förutom Harriet Dumont och Daniels inverkan på mitt skrivande hade jag också stor hjälp av skrivarvänner på sajten Kapitel1.se (den finns tyvärr inte längre). Där kunde vi diskutera allt från skrivtekniska petitesser till nutidshistoria men det var också ett kontaktnät av personer som peppade varandra och gav feedback. Jag har ännu inte sett någon kanal i sociala medier som fullt ut kan ersätta det forumet.

Vad tycker du är svårast och lättast/roligast att skriva?

Jag är ganska dålig på att få med personbeskrivningar. Dels för att jag tycker att de stoppar upp berättelsen lite och dels för att det i de allra flesta fall inte är viktigt för mig att läsaren tänker sig personen som jag ser den framför mig. Men värst av allt är helt enkelt en halvtom sida och nästan slut på inspiration. Den där skräcken att det kanske är nu skrivandet tar slut och aldrig mer kommer tillbaka.

Omvänt är det roligaste när tangenterna bara knattrar på i ett obrutet flöde och det som kommer ut blir riktigt bra.

Hur ser din skrivprocess ut?

Långsam!

Min skrivprocess är kronologisk och även om jag vet att det blir många redigeringsrundor senare behöver jag få skriva så "färdigt" som möjligt redan från början. Jag har märkt att det för egen del också förstör mer än det ger om jag försöker hoppa framåt i historien innan jag egentligen har hunnit dit. Men eftersom det ligger åratals arbete bakom nästan allt skriver, håller jag mig helst på datorn. Dyker det upp andra tankar eller idéer samlar jag dem i diverse block och på lappar. Ibland hittar jag dem igen när jag behöver dem, oftast får jag försöka komma ihåg vad jag tänkte eller göra om.

Hur lägger du upp ditt skrivande kontra arbete, familjeliv?

Jag försöker att ta mig extra mycket tid för familjen mellan projekt eller när skrivkrampen slår till. Men eftersom skrivandet fanns med nästan från början är familjen van vid att jag går in i skrivbubblan med ojämna mellanrum. Jag har försökt avsätta tid för skrivandet, men det har landat i att jag helt enkelt inte har någon strategi. Det är självreglerande på det viset att jag i perioder är för trött i huvudet efter jobbet för att kunna skriva och i andra perioder har svårt att tänka på något annat än min historia.

Berätta någonting som du tror att dina läsare inte känner till om dig.

Jag är inte så hemlig av mig så mina läsare vet nog redan det mesta. För potentiella läsare är nog det mest överraskande att jag finns.

I övrigt är det inte många som vet att trots att jag inte tror på reinkarnation och har bestämt mig för att leva för evigt, ändå har en plan B: om jag någon gång återföds som fästing ska jag ingå symbios med ett luddigt mögel, så jag i alla fall kan se ut som ett litet pälsdjur.

Är det något du brinner extra för och gärna lyfter fram i dina texter?

Jag försöker att inte skriva någon på näsan, men vad jag ofta återkommer till är teman som att bryta mot normer och följa sin egen väg. Även om vi på pappret är friare än någonsin betyder det inte att vi är klara nu. Och glastaken kan vara ännu lägre inom den sociala gruppen du hamnat i, genom födsel eller val. Men även om omgivningen menar väl är det inte upp till dem att definiera vem du är och hur du ska leva. Det jag dyker ner och rotar i är: när det ställs på sin spets, vad gör det med dig?

Vad är det konstigaste/udda du gjort för ett bokprojekt?

Jag har både kramat träd och hånglat med en nallebjörn i reseachsyfte, men annars har det mesta av allt märkligt jag gjort i mina dagar liksom bara hänt. För mig är research främst teoretiskt arbete, på gott och ont. Däremot sätter jag stort värde i det omvända, att samla på upplevelser i största allmänhet för att eventuellt kunna dra inspiration från dem senare. Det kan till exempel vara upptakten till en förälskelse, oro och smärta i samband med en operation eller tonfall, ordval och kroppsspråk i en överhörd konversation.

Vad kan du berätta om vad du har på gång härnäst?

Nu ska jag avsluta några projekt som blivit liggande alldeles för länge.
Främst handlar det om de sista två delarna i adventsserien Den där sagan som utspelar sig i ett fiktivt Hultsfred.

[Bibliografi]

Romaner:

Och hon gav sig inte (Papertalk, 2011)
Den el-ändiga sagan (Andra världar, 2013)
Den sjuka sagan (Andra världar, 2014)
Gårdstomtens döttrar (Andra världar, 2018)
Älvstoft (Andra världar, 2022)

Bilderböcker:

Sötsugen (Andra världar, 2013)
Sötsur (Midnight Ink, 2021)
Sötsakerna (Midnight Ink, 2021)
Sötnos (Midnight Ink, 2021)
Sötchockad (Midnight Ink, 2021)

Noveller:

Bergtagen i antologin Vildsint - Gryning (Hoi, 2013)
Drömfångaren i antologin Svenska spöken (Andra världar, 2015)
I fäders spår (Midnight Ink, 2021)

Malin Thunberg Schunke: Ett högre syfte

Titel: Ett högre syfte
Författare: Malin Thunberg Schunke
Sidantal: 350
Förlag: Piratförlaget

Baksidestext:

Under en exklusiv svensexa på den franska rivieran hamnar den svenske medborgaren Amir Yasin mitt i ett blodigt attentat och blir frihetsberövad, misstänkt för mord. Efter flera terrordåd har stämningen hårdnat i Europa, och den ärelystne domaren Philippe Duvernoy driver den franska brottsutredningen med järnhand.

Jakten på attentatsmännen spänner över flera länder, och i Haag blir den svenska åklagaren Esther Edh och hennes färgstarka italienska chef Fabia Moretti engagerade i fallet. Vem är Amir Yasin och vad hände egentligen i baren i Juan-les-Pins? Det komplicerade ärendet präglas snart av maktspel och nationellt revirtänkande.

Isolerad från sin familj i Stockholm kämpar Amir Yasin förtvivlat för upprättelse, men framför allt för att överleva i Fleury-Mérogis, ett av Europas största och mest brutala fängelser.

Mina tankar:

Detta är författarens debutroman, det är en spänningsroman och är den första i en serie. Denna kom ut 2019 och det har kommit tre till i serien.

Boken går ut hårt med ett blodigt attentat på en klubb i Frankrike. På klubben befinner sig fyra svenska män på en svensexa. En av dessa män, Amir, hamnar mitt uppe i attentatet och blir gripen av den franska polisen. Han misstänks att ha varit inblandad i detta attentat som klassas som ett terroristattentat.

Genom boken så följer vi en handfull av karaktärer som alla har på olika sätt är inblandad i efterföljderna och utredningen på detta attentat.

Att kalla boken för en deckare räcker inte till och är lite av något missvisande. När man säger deckare så tänker man ofta på en mordutredning, det stämmer förvisso att en utredning pågår i denna bok. Skulle sedan säga att den är en rättegångsthriller men det stämmer inte heller då handlingen inte utspelar sig i en domstol, vi följer några juridiskt utbildade personer som har som jobb att undersöka och utreda internationella fall.

Så det jag skulle närmast kalla genren för en juridisk thriller. Jag själv kan inte komma på att jag läst något som liknar detta, rättegångsthriller har man läst en del och mordutredningar har man läst hur många som helst i deckare. Denna kör en mix av det juridiska i rättegångsthrillers och utredningsdelen i deckare. Jag fann denna mix väldigt uppfriskande och intressant att följa med i handlingen.

Författarens har en bakgrund i det juridiska och vi får verkligen en bra insyn i hur det kan gå till i sådana här fall. Man får se en sida av länders rättsväsen som visar att humana rättigheter inte längre gäller då terrordåd kommer med.

Det är ett riktigt bra språk, det känns genomarbetat och finslipat, flyter på bra och har både ett djup när det kommer till beskrivningar men ändå något lätt över sig som gör att det är lätt att ta till sig både språket och handlingen.

Handlingen är spännande och intressant. Vi får verkligen en bra insikt i det kan gå till, man förstår denna rädsla inför terrordåd och att man gör allt för att förhindra dem, samt hårda åtgärder när man misstänker sådant. Men vi får även se en baksida till dessa åtgärder, det blir lite av något tankeväckande.

Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en lite annan deckare än vanliga deckare men att det fortfarande är inom spänningsgenren. Jag själv kommer absolut att läsa författarens andra böcker.

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Cecilia Johansson: Den vilsna världen

Titel: Den vilsna världen
Författare: Cecilia Johansson
Sidantal: 298
Förlag: Hoi Förlag

Ett recensionsex från förlaget, tackar så mycket.

Baksidestext:

Sofias liv är ett kaos av känslor, besvikelser och utmaningar. Hennes pappa är försvunnen och det övernaturliga smyger sig ständigt på. När familjens hus börjar brinna och även lillasyster Agnes försvinner ställs hon inför ytterligare svåra prövningar. Hon kastas in i oförklarliga händelser som hon tvingas försöka förstå. Vilka hemligheter döljer sig på den lilla ön i Mohultssjön? Och vad vill flickan, som visar sig allt oftare? Förnuft blandas med rädsla. Sorg och saknad väcker mod att tro på något som inte är självklart. Men är det verkligen rimligt att riskera allt, för ett räddningsuppdrag i en hemlig parallell värld? Ovetande om vilka faror som väntar, eller om hon ens är på rätt spår, tar Sofia sig genom portalen.

Mina tankar:

Detta är författarens debutbok och den första delen i serien Andra sidan, det är en fantasybok som riktar sig till unga vuxna.

På ett sätt så kastas vi rätt in i handlingen och mycket verkar ha hänt. Huvudkaraktärens, Sofia, pappa har varit försvunnen i ungefär ett år och hon verkar ha syner där hon ser personer och varelser som inte borde existera. Hon har aldrig pratat direkt om dessa syner som hon har då hon tror att andra kommer att tro att hon är galen. Hon tycker sig inte förstå sin mamma som inte verkar bry sig om att pappan är försvunnen utan bara jobbar på en ö som det går mystiska rykten om.

En dag så brinner deras hus, mamman och lillasystern flyttar tillfälligt ut till ön men Sofia vägrar att sätta foten på ön och får bo hos en kompis. Hon upplever mer och mer av de mystiska synerna och det verkar som att någon eller något vill visa henne något. Hon börjar undersöka allt som hänt, hennes pappa försvinnande samt vad som hände med huset som brann.

Vi har här en handling som är en mix av ungdomsroman med alla problem som kan uppstå i de övre tonårsåren på väg ut i vuxenlivet. Vi har här familjeproblem, sista åren i skolan samt kärleksproblem. Detta mixas med övernaturligt som sakta men säkert vävs in i handlingen på ett smidigt och naturligt sätt. Nivån med fantastiken ökar ju mer in handlingen som man kommer.

Tycker att författaren har fått till en handling som flyter på riktigt smidigt och är spännande att följa. Det är en stark närvaro i berättandet som gör det lätt att måla upp bilder när man läser boken. Man känner för huvudkaraktären och det är lätt att gripas av hennes jakt på sanningen.

Språket är riktigt stabilt och är både lätt att ta till sig och fylligt nog för att inte kännas lättuggat. Både språket och handlingen känns bra genomarbetat, resultatet blir en bra debut.

Jag rekommenderar den till alla som vill ha relationsdrama mixat med spänning och mystik, samt en stor dos fantastik.

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Caroline Hurtig: Där solen möter månen

Titel: Där solen möter månen
Författare: Caroline Hurtig
Sidantal: 39
Förlag: Seraf Förlag

Baksidestext:

Nandina av dagen är en solkrigare. Varje skymning och gryning förväntas hon slåss mot nattens krigare så att ljuset varar längre än mörkret under dygnets timmar.

Men Nandina har en hemlighet, hon avskyr inte natten som sina fränder. Som barn beundrade hon den och älskade en pojke av natten. En pojke med månljus i sina ögon och stjärnglans i sitt leende.

Trots att han svek henne kan hon inte glömma honom. Men kommer de någonsin att mötas igen?

Mina tankar:

Detta är en novell som är utgiven i singelformat, alltså inte i en novellsamling. Det är en fantasy som riktar sig till unga vuxna och uppåt.

Detta är lite av en klassisk fantasyberättelse om ett krig som har pågått sedan hur länge någon kan minnas. Vi har två folkslagen, dagen och natten, som är varandras motsatser och det är eviga fiender.

Under detta krig så möts i hemlighet en kvinna av dagen och en man av natten varandra och de fattar tycke mellan dem. Men saker inträffar som stör deras lycka.

Detta är mitt första möte med författarens verk, hon har skrivit ett antal romaner, inom fantasy, innan denna novell. Det märks att det är en mycket kompetent författare som behärskar berättarkonsten.

På dessa få sidor som novellen består av så får hon läsaren att fångas av denna värld, som hon snabbt bygger upp på få sidor, och dess historia med den pågående kriget. Men inte bara detta världsbygge lyckas hon med på dessa få sidor.

De två huvudkaraktärerna som man möter här lyckas hon även få till bra. Hon får snabbt ihop en komplicerad kärlekshistoria, tack vare världens historia, och man känner riktigt för dessa två.

När novellen var utläst så kände jag att dess innehåll hade jag gärna sett i ett större format. Skulle ha sett en hel roman om denna värld och dessa två karaktärers förbjudna kärlek under detta krig. Och när man känner så när man läst en novell är ett positivt omdöme. Jag skall verkligen ta tag i att läsa författarens böcker.

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Niclas Franklin: Milisen

Titel: Milisen
Författare: Niclas Franklin
Sidantal: 327
Förlag: ISE Publishing

Ett recensionsex från författaren, tackar så mycket.

Baksidestext:

En ung man genomför en dödlig skolattack och hans vapen visar sig tillhöra Försvarsmakten. Tom Swedman och hans kollegor på Särskilda spaningsenheten upptäcker snart att det finns en koppling till en högerextrem gruppering. "Milisen" som de kallar sig utgör ett allvarligt hot mot rikets säkerhet och när polisen beslutar sig för att infiltrera nätverket får Tom spela en avgörande roll. Samtidigt känner sig Tom tvingad att spåra den förrymde mördaren Sasa. Han måste gripas för att Tom och Andrea ska kunna få ett liv tillsammans.

Mina tankar:

Detta är författarens tredje bok om polisen Tom Swedman. De tidigare heter Dödligt dubbelspel och Importören.

Boken är i och för sig rätt så fristående men man kommer att ha missat en hel del av bakgrundshistorien om man inte har läst de två tidigare, så jag rekommenderar att man gör det innan man hoppar på denna.

Boken börjar med ett riktigt skrämmande scenario, en ung man går in i en skola och skjuter. Det visar sig att vapnet är militärt och man misstänker att det är en högerextrem grupp som har kontakter inom militären.

Det är en stark öppning i boken, och jag antar att en del har svårt att läsa om när yngre far illa. Till de som blir osäkra om att läsa boken för detta så kan jag säga att det är endast precis i början som detta beskrivs.

Tom Swedman nästlar sig in i den högerextrema kretsen, det är en farlig värld som han ger sig in i. Precis som de tidigare böckerna så känns spaningsdelen i handlingen autentiska, nu vet jag inte hur det verkligen går till, men det som skildras här känns trovärdigt. Författaren har själv jobbat som spanare så man får anta att han plockat mycket från egen erfarenhet.

Det är bra fart i handlingen, språket flyter på bra och är lätt att ta till sig. Det är spännande rakt igenom och med korta kapitel blir det en blandvändare.

I boken får man följa två trådar, dels den nya med vapenaffären och den högerextrema gruppen men man får även ta upp tråden som började i första boken, det är därför man skall ha läst de tidigare böckerna innan man läser denna. Det är nervpirrande att få se hur det skall gå med den förrymde mördaren Sasa.

När man läst ut boken så finns det längst bak ett slutord från författaren, där han skriver att han hade tänkt denna serie i tre böcker och nu har han levererar dem. Och ja det blir ett avslut, vilket skall jag inte säga, och han knyter ihop det bra. I efterordet så säger han även att dörren är absolut inte helt stängd för en slags fortsättning. Hans nästa bok skall bli något annat och det skall bli spännande att se vad det blir.

Rekommenderar denna bok, och serie, till alla som vill ha spännande böcker med bra fart i. Vikten i handlingen ligger på polisjobbet i stället för relationerna mellan karaktärerna, men självklart så förekommer det fördjupningar i karaktärernas privatliv så att de får ett djup.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Dödligt dubbelspel (Tom Swedman #1)
Importören (Tom Swedman #2)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar