lördag 12 december 2020

Författarporträt: Erik Bengtsson Meuller


Berätta lite kort om dig.

Produktiv 28-åring. Arbetar inom skolan (högstadiet) med ämnena idrott & hälsa, svenska och matematik. Gillar även projekt och är med och försöker få igång en skolidrottsförening på skolan.

Spelar fotboll på fritiden och hoppar emellanåt in som instruktör på STC i Vänersborg. Tränar mycket överlag.

Är enormt produktiv och kör strukturerat på med flera olika projekt parallellt. Har varit nära väggen några gånger men lyckas känna in läget och bromsa innan den säger stopp. Tror väldigt mycket på att träningen och mitt skrivande hjälper mig orka mer. Jag känner att jag befinner mig högst upp i Maslows behovstrappa.

När och vad väckte ditt intresse för fantastiken?

Svår fråga. Jag har alltid tyckt om att berätta saker, att dikta ihop historier och dela med mig av dessa. Redan som väldigt liten fastnade jag för Star Wars, superhjältar och liknande. Som 90-talist är jag även uppvuxen med tv-spel, en konstform som kommit att prägla mig mycket. Genom detta har även spel såsom Zelda präglat mig mycket. Vida väcktes min läslust av Harry Potter-böckerna, samt Sagan om Ringen-böckerna som jag läste efter att jag fullständigt fastnade i Peter Jacksons filmatiseringar.

Vem eller vad har inspirerat dig till att skriva och när började du skriva?

Min omgivning har ofta varit uppmuntrande. Mamma och pappa har aldrig avrått mig från de timmar jag satt och skrev hemma (fast tv-spelandet blev begränsat och som tioåring blev jag medtvingad till att börja spela fotboll och bandy, som jag fastnade för). I skolan skrev vi små så kallad ”händelseböcker”, i vilka man skulle måla en bild och skriva några rader. Där skrev jag mycket om Pokémon, Super Mario och annat. Jag diktade dock ihop en del eget, såsom den lilla bokserien ”Spino och Sköldis” som handlade om en korkad spinosaurie och en smart men självgod sköldpadda. Detta kan ha inspirerats av Jurassic Park och Teenage Mutant Ninja Turtles.

Dessa händelseböcker uppmuntrades inte av min lärare i lågstadiet, hon ville hellre att berättelserna skulle handla om ex. lilla Stina och Pelle som fick en tia för att gå och handla glass. Fantasin och våldet i mina händelseböcker ledde ibland till några rader i min ”kontaktbok”.

När jag började mellanstadiet fick jag sedan en fantastisk lärare, Morgan Isaksson, som uppmuntrade mitt skrivande. Han sade även åt mig att endast skriva, då via datorn, och i raskt tempo ökade längden på mina texter. Jag skrev då mycket om superhjältar, en serie som jag kallade för ”Crazy Heroes.” Morgan uppmuntrade mig, likaså min mormor och moster som läste igenom allt. De sparade dessutom berättelserna och har gett mig dem i vuxen ålder. Jag vrider mig lite i plågor när jag läser igenom alltihop, med ungdomsspråk kan man nog beskriva det med ordet ”cringe.” Samtidigt tycker jag mig se en klockren humor och satir, som även följt med och i mognare form fått träda fram i ”Söder om Himlen”-serien i vuxen ålder.

Någon författare (eller annan person) som har betytt mycket för ditt
eget skrivande?

JK Rowling har ändå betytt en hel del. Mitt sätt att skriva på gällande exempelvis dialoger är tagna från henne. Harry Potter-böckerna var de första ordentligt tjocka romanerna jag lyckades läsa på egen hand. I övrigt vet jag inte riktigt vilken författare som präglat mig mest, jag har nog plockat saker lite här och var. Jag har nog heller inte läst lika mycket som en författare klassiskt sett anses behöva höra. Läser, det gör jag, och har även gjort mycket, men jag är även i stor mån präglad av andra berättarformer. I synnerhet tv-spelen. Därmed måste jag också få lyfta fram alla de som skrivit manus till Nintendo-spel, bland andra Shigeru Miyamoto,, som legat bakom många av de spel som präglat min uppväxt och var berättande jag inspirerats av. Du finner troligtvis, medvetet och undermedvetet, mer inspiration från The Legend of Zelda än från Sagan om Ringen och Harry Potter i Bableis barn-serien. Jag kan heller inte med gott samvete att undvika att nämna George Lucas, eller för den delen Tolkien, som båda fastän de inte påverkat mitt språk i skrift i så hög grad ändå påverkat min fantasi och gett mig inspiration och driv.

Vad tycker du är svårast och lättast/roligast att skriva?

Svår fråga. Pass på den? Jag tänker inte så mycket på det, utan kör mest på. Alltihop finns med i mina berättelser och jag tycker enligt min egen smak att alltihop får tillräckligt med utrymme. Miljöer och karaktärer beskrivs lagom mycket för att låta läsaren bygga en egen bild, med inslag av det jag tycker är viktigt.

Hur ser din skrivprocess ut?

En viss grundidé till handlingen tar form och punktas ner i ett dokument. Därefter punktar jag även upp miljöer och karaktärer som ska vara med, samt i vissa fall händelser som jag vill ha med men inte riktigt vet hur jag ska få in. Vad gäller Söder om Himlen skriver jag även ner en hel del musikstycken jag vill inkludera.

Efter att denna grund är lagd skapar jag ett dokument där jag sätter ut några olika kapitel och en liten synopsis för varje. Därifrån skriver jag på och märker alltid hur så många saker tillkommer under resans gång utan att ha varit planerade. Karaktärer får liv och ju mer jag lär känna dem, desto mer saker inser jag att de måste göra som en reaktion på vad som händer. Detta är en av de allra mest magiska sakerna med att skriva. När det händer, då vet man att man håller på och skriver något bra.

Hur lägger du upp ditt skrivande kontra arbete, familjeliv?

Jag har hittat en väldigt god struktur de senaste åren. Dagtid jobbar jag som lärare men har ofta mina berättelser lite i bakhuvudet. På kvällen är det träning som gäller, antingen fotboll eller gym. Gymmet blir ett sätt att umgås med min sambo. Annars har vi ett par timmar på kvällen då vi äter och hinner prata på vardagarna. På helgerna har jag oftast vilodag på lördagen och då går jag upp tidigt och skriver medan min sambo tränar. Sen försöker jag ägna större delen åt henne, men ibland slinker lite skrivande eller läsning in. De går även i perioder hur mycket jag skriver. Mellan jobbet och träningen brukar oftast ett par timmar finnas på vardagarna och det är där jag disciplinerat klämmer in skrivandet. Detta går även snabbare och snabbare, jag känner mig bara mer och mer driven ju mer jag skriver. Nu har jag även börjat få lite spridning på mina verk, vilket driver mig ytterligare.

Berätta någonting som du tror att dina läsare inte känner till om dig.

1. Jag har lite Tourettes. För de som träffat mig och/eller sett mina Instagramvideos lär det nog ha framkommit ändå. Jag har en del ryckningar för mig, mer eller mindre i olika perioder.

2. Träning är även en stor del av mitt liv. Dels lindrar det mina tics men hjälper mig också att vara produktiv. Under ett träningspass pluggar jag in musik och kan bearbeta mina historier, som konstant vill hoppa runt i huvudet och ibland sliter ut hjärnan. Genom träningen finner man ny energi och kan hålla ett ännu högre tempo och hålla fast vid sina rutiner. Familj, jobb, mat, träning, skriva, sova – Där har vi innehållet i vardagen.

3. Jag är lärare. Svenska, matematik och idrott. Se på ämnena, de speglas av mina övriga sysselsättningar. Träning. Skriva böcker. Varje del i mitt liv gynnar de andra delarna.

Är det något du brinner extra för och gärna lyfter fram i dina texter?

En bra berättelse? Mycket av människans inre konflikt är nog ändå med, jag dras mer mot gråskalor och antihjältar. Varken i Bableis barn eller Söder om Himlen är ”hjältarna” särskilt goda när man analyserar dem, de är väldigt mänskliga (bortsett från vissa heroiska bedrifter de ibland kanske lyckas med).

Vad är det konstigaste/udda du gjort för ett bokprojekt?

Suttit uppe halva natten och druckit kaffe och lyssnat på hårdrock? Min sökhistorik kanske visserligen ser lite märklig ut om man inte förstår sammanhanget. ”How much power does one need to rip off someones head” är väl en av många udda saker jag googlat.

Jag har även suttit och lyssnat på en del julmusik varvat med heavy metal perioden maj-november hela 2020, på grund av innehållet i min nästkommande bok.

Vad kan du berätta om vad du har på gång härnäst?

Härnäst väntar den tredje delen i Söder om Himlen-serien, nämligen Söder om Himlen: Sista advent. Boken släpps den 1 december och just nu håller jag på för fullt med marknadsföringen, att bygga upp hype och slipar på de sista detaljerna i boken. Boken tar vi några månader efter Söder om Himlen: Dagen efter och följer överlevarna från 22-24 december. Jag utlovar en bok fylld av liknande teman som de föregående (action, spänning, skräck, humor, populärkultur, heavy metal) men även med en del nya inslag. Det blir en väldigt annorlunda julsaga, helt enkelt.

Därefter ska de två kvarvarande delarna i Bableis barn, min high fantasy-serie, skrivas klart. Råmanuset är klart för näst sista boken och finns ute hos några trogna läsare på testläsning. Jag har även kommit en bra bit på råmanuset till den sista boken.

Därefter väntar ”Ryska federationens hjälte”, en prequel till Söder om Himlen som måste publiceras innan jag kan ge mig i kast med fjärde Söder om Himlen-boken. Storyn till dessa är redan planerad i grunden, liksom för många andra böcker. Jag har en planering med olika publiceringsdeadlines som sträcker sig till år 2040…

[Bibliografi]

Bableis barn: Den förlorade sonen (EBMeuller Böcker, 2017)
Bableis barn: Det odöda riket (EBMeuller Böcker, 2017)
Söder om Himlen (EBMeuller Böcker, 2018)
Bableis barn: Det förflutnas eko (EBMeuller Böcker, 2019)
Söder om Himlen – Nyutgåva (EBMeuller Böcker, 2020)
Söder om Himlen: Dagen efter (EBMeuller Böcker, 2020)
Söder om Himlen: Sista advent (EBMeuller Böcker, 2020)

måndag 7 december 2020

Författarporträtt: Per Lindskog


Kort om mig;


Är en pensionerad yngling, som tack vare den statusen numera har gott om tid att ägna mig åt allt det jag trivs allra bäst med – att skriva, skapa bilder, lyssna på musik, och framför allt umgås med min kärlek Snezana.

När och vad väckte ditt intresse för fantastiken?

När är egentligen svårt att säga med säkerhet. Filmen ”Willow” bidrog i alla fall starkt till att utöka mitt intresse. Men egentligen fanns det intresset långt före den filmen dök upp.

Vem eller vad har inspirerat dig till att skriva och när började du skriva?

Jag vill nog vända på frågan, och svara på när jag började skriva först. I princip när jag hade lärt mig skrivandets konst hjälpligt första åren i grundskolan. Skrev en deckare då jag gick i sjunde klass, som min svensklärare fick läsa, och han berömde den. Men jag fick aldrig tillbaka den. Hur man nu ska tolka det.

Jag har skrivit dagbok regelbundet sen jag var runt femton år, vilken i antal ord idag motsvarar cirka sju exemplar av den kompletta samlingen av ”Sagan om ringen”. Jag har alltid älskat att se hur orden som skapas i min hjärna flyter ut genom fingrarna via tangenterna upp på min datorskärm.

Mitt skrivande fick ordentlig fart för snart tio år sen då jag träffade Snezana, som är min största inspirationskälla.

Någon författare (eller annan person) som har betytt mycket för ditt skrivande?

Terry Pratchett med hans fantastiska berättelser om Skivvärlden har betytt mycket i mitt eget skrivande.

Men det är först och främst Snezana som betyder allra mest. Hennes rika fantasi och förmåga att hitta lösningar på det mesta, är ett ovärderligt bollplank. Vi samarbetar i allt, och när det gäller skrivandet hjälper vi varandra med idéer, korrektur och manusutveckling. Ja, allt helt enkelt. Åtskilliga är de tillfällen vi suttit vid frukostbordet, matbordet eller i SPA-badet och diskuterat och löst knutar i våra respektive skrivprojekt.

Vad tycker du är svårast och lättast/roligast att skriva?

Dialog är nog det jag gillar bäst. Särskilt när det handlar om någon person som kanske är lite arg. Att återge en hetsig ordväxling i en dialog gillar jag. Svårast att skriva är nog actionscener eller rena stridsscener. Man vill ju undvika ord som plötsligt, blixtsnabbt och liknande, så det kan ibland bli lite klurigt att få till bra action utan dylika ord.

Hur ser din skrivprocess ut?

Först och främst kan jag konstatera att frihand enbart vore slöseri med tid. Ingen, inte ens jag själv hade kunnat läsa det. Jag skriver allt med tangentbord. Det där med synopsis har jag nog aldrig fått till. Det börjar oftast med någon lös idé som jag sen spinner vidare på. Men skrivandet blir ofta lite spännande för mig själv också, för jag vet sällan riktigt hur det ska sluta. Efter hand som berättelsen tar form, gör jag ofta små sidospår mest för att avvika en stund. Dessa sidospår kommer ofta till användning längre fram, och vävs in i berättelsen. Ibland upprättar jag en punktlista som får bli en storyline, när jag känner att jag håller på att tappa bort ordningen i berättelsen. Eftersom mina hittills skrivna fantasyromaner utspelar sig i samma värld skapad av mig själv, har jag redan från första början ritat upp en karta. Utan den vore det omöjligt att få till en hållbar berättelse. Denna har jag senare, med god hjälp av Snezana, ritat och designat om i Photoshop, och den finns med som en viktig del i mina böcker.

Hur lägger du upp ditt skrivande kontra arbete, familjeliv?

Jag skriver när andan faller på. Eftersom vi båda är skrivande personer riskerar vi aldrig att den andre är irriterad över att man sitter försjunken vid datorn.

Berätta någonting som du tror att dina läsare inte känner till om dig.

Har alltid velat lära mig att spela något instrument. Tyvärr uppmuntrades inte det av mina föräldrar, med undantag av att jag en gång fick en leksaksgitarr med stålsträngar. Men min musikerkarriär fick ett abrupt slut då min storasyster satte sig på gitarren. Jag har alltid älskat att sjunga, och gör det bra enligt andra, även om det sällan kommer fram eftersom jag är lite blyg. Men när jag var liten satt jag ofta på gungan i vår trädgård och sjöng för fullt, så grannfrun uppmanade sin gubbe att stänga radion så de kunde höra mig.

Är det någonting du brinner extra för och gärna lyfter fram i dina texter?

HBTQ, allas lika värde, miljö – försöker väva in detta i mina texter, gärna med en satirisk touch. Min första bok ”Eilaths hopp” har ett tydligt HBTQ-tema.

Vad kan du berätta om vad du har på gång härnäst?

Håller just nu på för fullt med slutarbetet kring ”Regntider”, som är den tredje delen i min fantasytrilogi ”Legender från Thiramaar”. Vid sidan om det har jag ytterligare några idéer till kommande romaner i samma världsdel. Dessutom arbetar jag med mina memoarer, och har även en påbörjad feelgoodroman i samarbete med Snezana.

[Bibliografi]

Eilaths hopp - Legender från Thiramaar del 1 (Joelsgårdens Förlag, 2019)
Gudarnas spira - Legender från Thiramaar del 2 (Joelsgårdens Förlag, 2020)

Novellantologier

Över en regnbågsfika (Ariton Förlag, 2018)
Över en fika kan allting hända (Ariton Förlag. 2018)
Lyckliga tider (BoD, 2019)
En yngre man (Joelsgårdens Förlag, 2019)
Livet, kärleken och döden (Under The Kite Publishing, 2019)

söndag 6 december 2020

Erik Odeldahl och Fredrik Stennek: Köttmarknad

Titel: Köttmarknad
Författare: Erik Odeldahl och Fredrik Stennek
Sidantal: 180
Förlag: Swedish Zombie

Ett recensionsex från förlaget, tackar så mycket.


Baksidestext:

Mange har just fått en provanställning som dörrvakt på den ökända nattklubben. Ljuban hoppas att det här vaktpasset ska bli hans sista. Bella skulle aldrig sätta sin fot där frivilligt, men någon måste ta hand om hennes kompis innan hon gör något idiotiskt. Marko trodde att han var färdig med klubben för gott, men sedan försvann bossen och alla spår pekar ditåt. Alla vet at det är något speciellt med Köttmarknaden. En rå, pulserande stämning som får folk att tappa alla hämningar och driver dem till extas på det svettiga dansgolvet. Kanske är det något man blandar i drinkarna? Eller är det något konstigt i luften där inne? Vad det än är, så sitter det liksom i väggarna. Något som vibrerar i takt till basgångarna från återupplivade nittiotalshits. Något som alltid är hungrigt.

Mina tankar:

Detta är författarna Erik Odeldahl och Fredrik Stenneks debutroman. De tillhör ett författarkollektiv som kallas Fruktan och har tidigare skrivit noveller i två antologier med detta kollektiv, de heter Stockholms Undergång och Zonen Vi Ärvde.

Detta är den andra boken i förlaget Swedish Zombies nya serie, som de kallar för Den Nya Skräcken. Serien består av kortare romaner och genren är så klart skräck, därav namnet på serien. Den första boken i serien heter Rött Universum och är skriven av Frida Windelhed.

Denna utspelar sig så gott som under en enda natt och då som gott uteslutande på nattklubben Köttmarknaden. På denna nattklubb och under denna natt samlas det, av olika anledningar, ett antal karaktärer.

Det är en het och svettig berättelse som målas upp. Det osar av testosteron, då speciellt från dörrvakterna som jobbar på klubben, men även av feromoner då något på klubben får de som besöker den att göra saker som de troligen inte hade gjort annars.

Fast boken är på knappt tvåhundra sidor så tycker jag att man hinner få med mycket i handlingen. Den breder inte ut sig i många sidotrådar utan fokuserar på just händelserna under denna natt, det gör att den kan fördjupa sig på karaktärerna. Vi kanske inte får reda på så jättemycket bakgrund om de olika karaktärerna, men genom att få se hur de agerar och tänker under de timmar som boken utspelar sig under så får man en bild över vilka de är. Det blir lite mera stilen av en novell men man har valt att ge handlingen mera kött på benen och breder ut sig på fler sidor.

När det kommer till skräckdelen av berättelsen så finns den där. Det är inte den typen av skräck så att man blir rädd av att läsa den och det tror jag inte heller är meningen att man skall bli. Detta skulle kunna vara en spänningsroman om det inte var för de saker som uppenbarar sig under handlingens gång. Det är element som rör sig i skräckens korridorer, på vilket sätt lämnar jag till läsaren att upptäcka, för det är en del av resan. Tror absolut att om man uppskattar skräck så kommer man att uppskatta dessa delar i berättelsen, som ändå är kärnan.

Jag har sagt en gång att en bra novell är när man har läst ut den och känner att man vill veta mera och fortsätta läsa. Jag har ju nämnt novell några gånger och kan inte slut med det riktigt ännu om denna bok. För när jag läser sista sidan i boken så känner jag att det är ett bra avslut på berättelsen men ändå finns det ett begär av att vilja få reda på mer. Vad händer härnäst? Kommer händelserna att stanna i den fasen som de är i nu, eller kommer de att eskalera till något ännu större som sträcker sig utanför väggarna på nattklubben Köttmarknaden? Jag hoppas på en slags fortsättning i någon form, om det är så bara en novell eller ytterligare en bok till. Annars får fantasin leva fritt i läsarens hjärna, i min växer något och frodar. Så än en gång känns detta som en novell i riktigt långt format.

Vill man ha något lätt- och snabbläst men ändå med ett bra språk och intressanta karaktärer och situationer med en härlig skräckkänsla så är detta boken att sätta tänderna i. Den bjuder på riktigt bra kvalité när det kommer till underhållning och tror att den kommer att gå hem till alla som älskar skräck.

Vill även göra tummen upp till förlaget Swedish Zombie som vågar satsa och lyfta fram svensk skräck. Med dessa två första böckerna i serien så visar de att det finns talanger att ta av när det kommer till svenska skräckförfattare och att man vågar satsa på skräcken som kanske inte går hem hos alla utan bara de inbitna skräckfantasterna gör mig riktigt bra. Jag ser att denna serie av skräckböcker inte sparar på krutet när det kommer till det brutala och det groteska, här finns ingen censur och heller inte slätstruket så att det skall passa alla. Skall bli intressant att se vad nästa bok i denna serie kommer att handla om och vilken typ av skräck det blir.

Häftad Bokus Adlibris

Följ mig på Facebook eller Instagram
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

lördag 5 december 2020

Anna Karolina: Stöld Av Babian

Titel: Stöld Av Babian
Författare: Anna Karolina
Sidantal: 438
Förlag: Norstedts

Baksidestext:

Adnan har just suttit av ett fängelsestraff för grovt narkotikabrott. Nu måste han fixa stålar snabbt för att betala sina skulder – men snuten trakasserar. Magnus är kriminalkommissarie och balanserar skickligt på lagens gräns i sin jakt att sätta dit buset. Han är svag för kvinnor, men på hans enhet har de inget att göra. Amanda är en nykläckt polis med en högt personlig agenda. Målmedvetet närmar hon sig det hon söker: i polisens korridorer, i den undre världen och på de hetaste nattklubbarna i Stockholm. Och hon är beredd att offra allt.

Mina tankar:

Detta är författaren Anna Karolinas debutbok, denna kom ut 2014 och är den första i serien om polisen Amanda Paller.

Det första jag märkte med denna när jag började läsa var språket och jargongen som de olika karaktärerna har. Vi rör oss i både undre världen och bland poliserna. Nu är jag inte direkt insatt i hur snacket går i dessa kretsar men i denna bok så fick jag en känsla av riktig autentiska stil och jag köper till hundra procent. Vi får verkligen en närgången bild av två världar, som lever sida vid sida och tillsammans.

Utöver karaktärernas språk så är stilen i boken rapp och lite kortfattad, men ändå beskrivande. Det är ett lättsamt språk att ta till sig. Det är en stil som jag finner väldigt passande i denna handling. Det är ett högt tempo i handlingen och det är spännande från start till slut.

Det jag gillar med handlingen är att jag fann den riktigt mustig, det är mycket som händer och det är många bollar uppe i luften. Trådarna i handlingen cirkulerar runt tre karaktärer och dessa tre trådar korsar varandra och bildar ett mönster som blir mer och mer tydlig ju längre in i handlingen som man kommer.

När jag tänker på att det är en debutbok så blir jag riktigt imponerad av att författaren har fått till en så fyllig handling som hon fått. Inte alltid men ofta så tar det några böcker innan stilen blir så skarp att det blir så bra som det blir här. Det är ett riktigt genomarbetat språk och en välkomponerad handling. Författaren klarar av detta mästerligt och jag förstår varför denna blev nominerad till Crimetimes debutpris.

Karaktärerna är mångbottnade och välbeskrivna, man får en tydlig bild av dem. Vi får uppleva deras vardagsliv samt deras yrkesliv, även den karaktären som lever i den undre världen, som man nu skall kalla det för ett yrke. Det är verkligen inte svart och vitt utan en stor gråzon, de flesta karaktärer gör saker som är både bra och dåliga. Man känner och förstår de olika, en del kommer man inte att gilla.

Det är många ämnen som tas upp i boken men ett ämne som berörs skildras på ett riktigt starkt sätt. Det är inte det centrala i boken men är än så viktigt och det är hustrumisshandel. Vi möter både förövare och offer, vi ser både den fysiska och psykiska delen av detta hemska.

Det kanske inte är en jätteoriginell handling, men alla olika komponenter i boken, språk, handling, ämnen, karaktärer, när man lägger ihop dem och i den mängden som de olika delarna förekommer så är detta ett perfekt recept på en bra spänningsroman. Det är en debut som är så stark och lysande att det låter lovande med de övriga böckerna författaren. Jag är förvånad att det tog så lång tid innan jag tog tag i att läsa en bok av Anna Karolina, men nu när jag gjort det så är jag glad. Glad att jag började med den första och glad att det finns redan ett antal utgivna böcker av denna författare, nu behöver jag inte vänta ett år på en ny bok.

E-bok Bokus Adlibris

Följ mig på Facebook eller Instagram
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

torsdag 3 december 2020

Författarporträtt: A.R. Yngve


Berätta lite kort om dig.

Jag är född 1969 i Göteborg. Pappa var från Falun, mamma från Kap Verde.

Aktiviteter – tidigare och pågående – inkluderar: serietecknare, dataspelsdesigner, illustratör, ståuppkomiker, förälder, manusförfattare och författare.

Numera bor jag i Norge med fru och barn. Jag skriver fiktion både på engelska och svenska.

När och vad väckte ditt intresse för fantastiken?

Tidig exponering för media gjorde det – redan innan jag började i skolan.

Det kan dels ha varit tecknade serier – morsan köpte tidningen Apornas planet till mig, fastän den säkert var alldeles för hemsk för små barn.

Hon tog också med mig på bio för att se rymdfilmer som År 2001 och Stjärnornas krig. På svensk TV gick SF-serien Månbas Alfa (alias "Space: 1999") som gjorde stort intryck på mig runt fem-sex års ålder.

Och den första bok jag läste själv - jag lärde mig läsa när jag var fyra eller fem - var Mumintrollet på kometjakt, som ju är ett slags fantasy.

(Den gemensamma nämnaren i alla de här exemplen är morsan.)

Vem eller vad har inspirerat dig till att skriva och när började du skriva?

Jag minns att när jag först började skriva i mellanstadiet, var det en typ av kortkorta noveller med "snärtig överraskande slutpoäng". De här tidiga försöken var tydligt inspirerade av noveller jag hade läst i ett gammalt SF-magasin, som hette Svenska Galaxy. (Hittade flera gulnade exemplar på en vind.)

Särskilt Fredric Browns noveller var av den typen, men jag läste även noveller av Börje Crona, Isaac Asimov och flera andra författare.

Någon författare (eller annan person) som har betytt mycket för ditt eget skrivande?

Sam J. Lundwall! Han stod för en stor del av science fiction-utgivningen på svenska som jag hade tillgång till under min uppväxt, och jag läste troget hans SF-tidskrift Jules Verne-Magasinet.

Utan Lundwalls inflytande hade jag säkert gått miste om massor av SF under uppväxten... och hans förkärlek för satir och svart humor färgade av sig på mitt skrivande.

Vad tycker du är svårast och lättast/roligast att skriva?

Allra svårast: Att få handlingen att hänga ihop på ett bra sätt; att berättelsens struktur utvecklas i rätt tempo – inte för hastigt, inte för utdraget.

Väldigt svårt: Karaktärsskildring i djupare detalj. Jag skulle aldrig kunna skriva om relationer på det där detaljerade, organiska sättet som vissa andra författare är bra på.

Ganska svårt: Att sakta in tempot i berättelsen och låta texten "andas". Jag blir rastlös och ogillar "dödtid" i böcker.

Svårt: Att få till den där biten i mitten på boken, där händer det att jag får skrivkramp. Hur ska jag få karaktärerna att på ett trovärdigt sätt komma till det avgörande beslut som leder handlingen dit jag hade planerat? (Jag tror inte alls på klyschan om att "mina karaktärer gör som de själva vill". Med lock och pock SKALL de göra som jag vill.)

Lätt: Actionscener. Som före detta serietecknare tänker jag visuellt och cinematiskt. Har hela scenen i huvudet som en film.

Hur ser din skrivprocess ut?

Ungefär så här:

1. Inspirerande dröm eller idé
2. Mental bearbetning av berättelsens möjligheter
3. Synopsis (kort eller långt, med konceptillustrationer)
4. Första utkast
5. Ytterligare bearbetning, korrekturläsning (flera gånger)
6. Färdigt manus

Det är ytterst sällan jag kastar ett manus och gör om det helt och hållet. Istället blir det liggande tills jag kommer på hur jag ska skriva klart det.

Hur lägger du upp ditt skrivande kontra arbete, familjeliv?

När jag gifte mig och blev förälder, vilket skedde ganska sent i mitt vuxna liv, fick jag mindre fokus över till att skriva. Mitt barn har Aspergers syndrom, vilket har tagit lång tid att förstå och hantera. Jag skriver när jag kan, men det är mindre ofta än när jag var yngre.

Berätta någonting som du tror att dina läsare inte känner till om dig.

- Jag har på senare tid insett att jag antagligen har en mild form av Aspergers. Jag gillar människor och har inget emot andras sällskap, men kan också gilla att arbeta ensam i perioder.

- Jag har illustrerat flera böcker av andra författare, i synnerhet KG Johansson. År 2019 utkom hans barnbok Hotet under havet – till den gjorde jag över 40 bilder.

- Flera av mina noveller har publicerats i Kina – i tre olika tidskrifter. (Tyvärr fick jag inte några pengar för dem... bara äran!)

- En annan sak som läsarna kanske inte känner till är att jag gör dataspel. Flera av dem går att se på YouTube, som här: https://www.youtube.com/watch?v=wqLubvffoKs

Är det något du brinner extra för och gärna lyfter fram i dina texter?

Spännande och tankeväckande idéer. Stora intellektuella genombrott. Det som SF-fans brukade kalla ”Sense of Wonder”. Humor.

Vad är det konstigaste/udda du gjort för ett bokprojekt?

Tyvärr kommer jag inte på några spännande exempel. Tar sällan fysiska risker och har aldrig varit en våghals. "It's all in the mind..."

Vad kan du berätta om vad du har på gång härnäst?

Just nu, under den pågående globala koronapandemin år 2020, befinner jag mig i ett kreativt lågvatten. Ovissheten i situationen som vi alla lever i nu gör det svårare att fokusera och planera – fråga bara mina skrivande kollegor som också skulle ha varit med på den inställda fysiska bokmässan i Göteborg!

Jag har flera oavslutade manus, men det är osäkert vilket jag skriver färdigt först. Det kan bli en barnbok, en skräckroman, en ungdomsbok, en satirisk humorbok... vi får se vilket som blir klart först.

[Bibliografi]

Publicerade romaner
(Egenpublicerade verk ej inkluderade)

Terra Hexa (Wela Förlag, 2004)
Terra Hexa II (Wela Förlag, 2006)
Terra Hexa 3 (Wela Förlag, 2007)
Supermobilen (Wela Förlag, 2011)
Sagopyjamasen (Wela Förlag, 2012)
Vaernen den fördömde (Wela Förlag, 2012)
Hundra tusen pirater (Wela Förlag, 2013)
Fruktans fysik (novellsamling, Wela Förlag, 2014)
Darc Ages - De mörka tidevarven - Första boken: Uppvaknandet (Wela Förlag, 2016)
Darc Ages - De mörka tidevarven - Andra boken: Ödemarkens barn (Wela Förlag, 2016)
Darc Ages - De mörka tidevarven - Tredje boken: Slaget om framtiden (Wela Förlag, 2016)
Monster i massor (Wela Förlag, 2016)
Darc Ages - De mörka tidevarven - Fjärde boken: Maskernas stad (Wela Förlag, 2017)
Rex Omega (TiraTiger Förlag, 2019)

Publicerade noveller:
(Egenpublicerade verk ej inkluderade)

Grisham's World
RansomBay(tm)
Custom Job
I Feel Super, Thanks For Asking
By the Nose
The War (Kriget)
Sins of Our Fathers
Physical Terror (Fruktans fysik)
The Face In the Door
K.C. And the Sunshine World
SEE (SE)
Lonely Planets
A Funny Thing Happened On the Way To Valhalla
Telephone Conversations (Telefonsamtal)
Landscape With Sententers (Landskap med sententrer)
Nightmare Number Six
Mannen som föll ut
The Club That Wouldn't Let Anyone In
Rasisticus
Quadrillennium (Quadrillennium)
Super-Size Security
Stupid! (Dumskalle!)
6 superkorta
Insider (Insider)
Minnas
Serverad
Avagana
Historien om P

Publicerade långnoveller:

A Man Called Mister Brown (i Spacewesterns.com)

Producerade radio/TV-manus:

Magiens arv (radioserie, NRK, 2009)

Publicerade serier:

Uppföljaren (i Teatertidningen)
E+ (i Svenska Serier, Semic)
E+ del två (i Svenska Serier, Semic)
Barn av hemligheten (i Svenska Serier, Semic)

Publicerade dataspel:

No Escape (Funcom, 2000, "Original idea/concept by")
Archetype (Psytronik Software)
Psyko Zone (Psytronik Software)
The Last Amazon Trilogy (Psytronik Software)
1,000 Kung-Fu Maniacs (Psytronik Software)
Shoot Em Up Destruction Set (Psytronik Software)
Shoot Em Up Destruction Set 2 (Psytronik Software)
Shoot Em Up Destruction Set 3 (Psytronik Software)
Shoot Em Up Destruction Set 4 (Psytronik Software)
Precinct 20: Dead Strange (Psytronik Software)

Egenpublicerade böcker:

Alien Beach (Amazon)
The Time Idiot (Amazon)
DARC AGES Book One: The Awakening (Amazon)
DARC AGES Book Two: Children of the Wasteland (Amazon)
DARC AGES Book Three: The Battle for Tomorrow (Amazon)
DARC AGES Book Four: City of Masks (Amazon)
The Argus Project (Amazon)
THE FLATTERED PLANET And Other Stories (Amazon)
BLOOD AND SWINE - A Comedy of Terrors (Amazon)
BLOD OCH SVIN: En Skräckens Komedi (Amazon)
The Book of CRAZY MONSTER STORIES (Amazon)
PRECINCT 20: Dead Strange (Amazon)
THINGS FROM BELOW And Other Stories (Amazon)

söndag 29 november 2020

Eva Holmquist: Danis Flygprov

Titel: Danis Flygprov
Författare: Eva Holmquist
Sidantal: 27
Förlag: Ordspira Förlag

Ett recensionsex från författaren, tackar så mycket.

Baksidestext:

Dani har ägnat all ledig tid åt det nya styrprogrammet för skytteln i flera månader. Flygprovet betyder allt för henne. Resultatet kommer att förändra hennes liv. Går allt bra blir hon den yngsta programmeraren någonsin som får chansen att arbeta med rymdskeppet Tumanakos styrprogram. Men flygprovet går inte som Dani tänkt sig. Ska hon lyckas rädda situationen och sin karriär eller blir flygprovet slutet på hennes drömmar?

Mina tankar:

Detta är en av fem noveller som författaren Eva Holmquist i år gett ut som singel-noveller. De finns tillgängliga som e-noveller på de flesta ställena och i en begränsad fysisk utgåva, då endast på förlagets hemsida och när förlaget är på mässor och liknande föreställningar.

Detta är den fjärde novellen om rymdskeppet Timanakos och dess besättning. Alla noveller är fristående så det går bra att läsa dem i vilken ordning som man vill. Skulle dock ändå rekommendera att man läser dem i rätt ordning, det är återkommande karaktärer och man lär lära känna dem med tiden.

I denna så möter vi den återkommande Dani, som har varit mer eller mindre den centrala karaktären i de tidigare berättelserna. Hon har nu arbetat fram ett nytt styrprogram för skyttlarna och har kommit till den punkten att nu skall programmet testas i verkligheten och inte bara i simulator. Hon har gjort några små ändringar precis innan resan och Moss som skall följa med på provturen ställer sig lite frågande och anser att det borde köras mera i simulatorn efter ändringarna.

Allt går kanske inte direkt som det skall under resan och det ser lite mörkt ut. Hur det slutar kommer jag såklart inte att avslöja men när resan är över så har karaktärerna lärt sig att inte ta på sig allt själv, samarbete är en bra sak.

Precis som tidigare noveller i denna serie så är den lättläst och spännande. Man får reda på lite nya saker om detta universum i varje berättelse, som jag sagt tidigare så känns varje novell som ett avsnitt i en sf-serie. Denna är lite mera centrerad runt tre karaktärer, de som är på skytteln, så vi ser inte jättemycket av det stora universum som finns där ute. Man skulle kunna säga att detta är ett slags kammarspel i rymden.

Så jag rekommenderar denna, och de övriga novellerna i serien, till alla som vill ha en berättelse som går att läsa ut om man bara har lite tid över. Gillar man berättelser i stil med Star Trek, alltså ett rymdäventyr med många olika varelser och besök på nya platser så är detta novellerna att spana in.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Attentatet I Gallus (Gallus #1)
Gallus Brinner (Gallus #2)
Ur Askan Av Gallus (Gallus #3)
Godmorgon Segrare
Danis Jul (Tumanako #1)
Permission På Norta (Tumanako #2)
Attentat Mot Kreomen (Tumanako #3)

E-bok Bokus Adlibris

Följ mig på Facebook eller Instagram
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

lördag 28 november 2020

Författarporträtt: Camilla Linde

Foto: Emelie Asplund

Berätta lite kort om dig


Jag är en före detta nollåtta som numera bor på västkusten. Dagtid jobbar jag på Röda Korsets Ungdomsförbund som verksamhetsutvecklare för läxhjälp online, nattetid skriver jag böcker. Natten har alltid varit min favorittid att skriva, men det är lite svårare att få till nu när jag har två barn hemma. Förutom skrivandet gillar jag att läsa, träna hund, och siktar på att ta svart bälte i karate.

Jag har framför allt gett ut science fiction för barn och skräck i novellform. Även om jag vet att det finns vuxna som läser barnböckerna, och barn som läser skräcknovellerna. Jag dömer ingen!

När och vad väckte ditt intresse för fantastiken?

Jag läste min första Stephen King bok när jag var nio år (Cujo) och sedan dess var jag helt fast. Jag har alltid känt en dragning åt det mörka och hemska och här hittade jag hem. Så det var egentligen skräcken som tog mig i handen och ledde in mig i fantastikens förunderliga värld. Sedan dess har jag inte riktigt hittat ut igen.

Vem eller vad har inspirerat dig till att skriva och när började du skriva?

Jag började skriva i stort sett samtidigt som jag lärde mig att forma ord. Hemma hos mina föräldrar finns lådor fyllda med ”böcker”. Alltså dubbelvikta A4 som häftats ihop. Jag skrev bland annat en riktigt hemsk historia om en familj som bodde vid en hungrig avgrund. Jag hade nog skräcken i mig innan jag visste vad skräck var!

Jag fortsatte att skriva, men det var först när jag vann tidningen Mitranias novelltävling (2006) som jag började tänka att jag faktiskt skulle kunna skriva för andra. Tio år senare debuterade jag med min science fiction-serie ”Snack Parrows intergalaktiska rymdbyrå för underliga mysterier och piratbestyr” och på den vägen är det.

Någon författare (eller annan person) som har betytt mycket för ditt eget skrivande?

Den enskilda författare som betytt (och betyder) mest för mig är utan tvekan Stephen King. Det var där jag hittade skräcken och den typ av böcker som talade till någonting i mig. Få personer kan berätta en historia lika bra som King. Han har förmågan att liksom tala direkt till en. Jag har också alltid tyckt att det är väldigt intressant med klassperspektiv i böcker, och få skriver om ”the little guy” lika väl som mr King.

Annars har mina tre Annor (Anna Jakobsson Lund, Anna Ahlund och Anna Arvidsson) haft väldigt stor betydelse för mig i mitt författarskap. De är alla briljanta författare och det häftiga är att alla har så olika ingångar till en text. Att bolla mina texter med dem lär mig otroligt mycket.

Vad tycker du är svårast och lättast/roligast att skriva?

Jag har insett att jag inte är en visuell människa. Alls. Jag tänker inte i bilder och har ganska svårt att se saker framför mig. Därför tycker jag att miljöbeskrivningar är utmanande. Lättast är utan tvekan dialog!

Hur ser din skrivprocess ut?

Enkelt sammanfattat skulle jag säga att min process är totalt kaos. Jag skriver aldrig synopsis utan utgår alltid från en idé. Det kan vara en snutt dialog, en mening eller en tanke om hur historien ska sluta. Sedan skriver jag bara. Utan att veta någonting egentligen. Jag bara skriver och ser vad som händer. Ofta blir jag själv överraskad. Jag tror att det viktiga för mig inte är att stanna upp alltför mycket. Kommer jag till en passage där jag fastnar hoppar jag bara över den och fortsätter med något som känns lättare. Jag hoppar fram och tillbaka i texten och skriver det som känns lättast för stunden. Som trött småbarnsförälder tror jag stenhårt på att följa lusten. Det går alltid lättare för mig att fylla i luckor när helheten sedan är klar.

Länge trodde jag att det var någonting fel på min process. Alla skrivarkurser jag gått pratade om hur viktigt det var med synopsis. Och jag har verkligen försökt att använda det, men texterna har blivit helt döda för mig. Jag tror att kaoset väcker min kreativitet.

Hur lägger du upp ditt skrivande kontra arbete, familjeliv?

Det enkla svaret är nog att jag sover alldeles för lite. Men det finns ju (tyvärr) inte fler timmar på dygnet. Så jag skriver helt enkelt på kvällar och när det finns små luckor. Förut ville jag ha längre sammanhållna pass att skriva, nu tappar jag fokus redan efter en halvtimme. Kanske har min hjärna ställt in sig på att skriva under de där korta stunderna när barnen är sysselsatta med något annat?

För mig har det också hjälpt att se barnen som en resurs i skrivandet, snarare än ett hinder. Nu under hösten har jag skrivit en världsbok till det kommande Snack-spelet (som är en del av Sagospelet rymd). När jag behövde hjälp att komma på varelser tog jag hjälp av barnen, som direkt satte igång att illustrera och komma på egenskaper. Att jag skriver barnböcker underlättar såklart, men jag tror att även de som skriver annan litteratur kan involvera barnen i processen (och väcka intresset för att skriva, win-win!)

Berätta någonting som du tror att dina läsare inte känner till om dig.

Jag har en extremt oanvändbar superkraft. Och det är att jag alltid, ALLTID sträcker ut foten när jag tappar någonting. Det spelar ingen roll om det är en macka, en stekpanna, en kniv eller kokande äppelmos. Den åker liksom bara ut utan att jag kan stoppa den, vilket har lett till en del skador genom åren.

Är det något du brinner extra för och gärna lyfter fram i dina texter?

Jag skriver ofta om utanförskap, att hitta sin gemenskap och känna att man hör till. Ett sammanhang. Det är någonting jag själv inte alltid haft och att det har gjort mig ganska rotlös. Någonting jag också vill få med är frågan om klass. I min lättlästa science fiction-trilogi ”Den längsta resan” blir det extra tydligt. Där har nämligen människor från jorden valts ut till att sova i 433 år för att befolka en ny värld, medan andra människor tvingas leva och dö på rymdskeppet som tar dem dit. Vad händer när en av de sovande passagerarna möts och dessa två världar kolliderar?

Vad är det konstigaste/udda du gjort för ett bokprojekt?

I samband med att jag skrev novellen Sju sorters kakor ställde jag en hel del frågor på facebook. Frågor som fick vissa av mina vänner att undra vad jag egentligen planerade. Novellen handlar nämligen om Britt-Marie som bott i samma lägenhetsområde i större delen av sitt liv. Nu riskerar dock hennes hyresrätt att omvandlas till bostadsrätt. För Britt-Marie skulle det innebära hemlöshet. OM omröstningen går igenom. Men det finns förstås sätt att förhindra att den gör det. Att döda sina grannar, till exempel. Det enda problemet är att hon inte har dödat någon förut och inte riktigt vet hur man gör.

I samband med att jag skrev novellen ställde jag frågor om hur man kan göra brödrostar strömförande, om man kan kapa bromsar på moderna bilar och vad man kan ha i kakor för att förgifta någon. Jag fick oväntat många entusiastiska svar!

Vad kan du berätta om vad du har på gång härnäst?

I dagarna kommer Sagospelet rymd, där min bokserie om rymdpiraten Snack Parrow har blivit ett eget universum som man kan spela i. Det är någonting jag ser fram emot oerhört mycket. Tänk att få se sin värld som spel, liksom!

Men det jag vill tipsa lite extra om är att jag kommer att släppa en adventsföljetong på youtube. Det är en specialskriven historia med Snack Parrow och gänget som kommer att få lösa ett riktigt julmysterium. Tomten är nämligen borta! Varje advent släpps ett nytt avsnitt och det är helt gratis. I dessa tider tror jag att vi alla behöver någonting som kan muntra upp oss. En julsaga i rymden, till exempel. Följ den gärna på: https://www.youtube.com/channel/UCrgsCR_EBtJmMdrmz45AppQ

[Bibliografi]

Barn-och ungdomslitteratur

Snack Parrows intergalaktiska rymdbyrå för underliga mysterier och piratbestyr - Snack Parrow del 1 (Whip media, 2016)
Nödrop från yttre rymden - Snack Parrow del 2 (Whip media, 2017)
Jakten på Spökskeppet - Snack Parrow del 3 (Whip media, 2018)
Den försvunna pokalen - Snack Parrow del 4 (Whip media, 2020)
Uppvaknandet - Den längsta resan del 1 (Hegas förlag, 2020)

Antologier

Krälande Cthulhu och andra bedrägliga blindskär (Schakt, 2007)
Husets varmaste rum (Linnaeus University Press, 2010)
Spegelzonen (Mitrania, 2012)
Magiker och maskiner (Catahya, 2014)
Efter stormen (den utökade versionen) (Mix förlag, 2014)
Med pirrande mage och stapplande steg (Whip media, 2015)
På denna grund (Pop up publishing, 2015)
Svenska spöken (Andra världar, 2015)
13 svarta sagor om ond bråd död (Swedish zombie, 2017)
De magiska tjugonio, en bokstavsvärld (Idus förlag, 2017)
13 svarta sagor om superskurkar (Swedish zombie, 2018)
Sniffa på siffror med matte ma och tiken (Under the kite publishing, 2019)

Andra plattformar (app-historier anpassade för mobiler)

The mystery on Utopus (Bedtime stories, 2018)
Flickan i brunnen (Snicks stories, 2019)
Hellre död än här (Snicks stories, 2020)