Författare: Mikael Strömberg
Sidantal: 219
Förlag: Louise Bäckelin Förlag
Ett recensionsex från förlaget, tackar så mycket.
Baksidestext:
För att en berättelse ska bli till behövs inte mer än ett ytterst litet uppslag, ibland inte mer än ett ord.
I flera månaders tid har Mikael Strömberg kämpat med en tilltagande skrivkramp. Inspirationen tryter och skrivandet har stagnerat. Något måste till, annars fruktar Mikael att författarkarriären kan vara över.
Från ingenstans kommer det till honom, bara så där i förbifarten, just som endast ett ord - pestkung. Ett ord som fascinerar, och Mikael börjar söka efter svaret på dess innebörd.
Utifrån det här abstrakta ordet vecklar en makalös, ohygglig och högst konkret historia ut sig. En historia där personer fått sina liv förstörda, där husdjur blivit bortrövade, ungdomar försvunnit och människor bragts om livet. Mitt i denna tidigare okända verklighet befinner sig nu författaren själv, och plötsligt växer en helt ny fruktan fram hos honom.
Mina tankar:
Detta är, om jag inte misstar tar, författarens sjunde roman, eller om man skall säga bok, då denna blandar både roman och faktadokumentär.
Stilen i boken är om inte helt originell i alla fall rätt så unik då jag inte stött på någon annan bok i denna stil, finns filmer som använder denna stil. Den är berättad i jag-form och är en nedskriven upplevelse-dokumentär över en händelse som författaren själv råkat ut för.
Mikael Strömberg, eller i alla fall bokens Mikael, lider av skrivkramp tills han besöker bokmässan 2019 och lyssnar på Jack Werner, som är känd för podcasten Creepypodden, som med ett enda ord, Pestkung, fångar Mikaels intresse. Var kommer detta ord ifrån? Vilken innebörd har det? Var eller vem är det som döljer sig bakom detta?
Mikael börjar en undersökning som leder honom in på mörka och farliga vägar. Det verkar som han har ramlat över något som alla inblandade helst inte vill prata om och att det kanske även finns andra makter som vill hålla det dolt för allmänheten. Tillsammans med Jack Werner och även Fredrik Strage gräver de sig djupare och djupare i detta mörker som Pestkung rör sig i.
Boken är som sagt uppbyggd i en dokumentär-aktig stil och denna stil gör hela berättelsen betydligt kusligare då allt känns autentiskt. Varje kapitel är skriven i jag-form och vi byter mellan de tre huvudkaraktärernas synvinkel, det vill säga Mikael Strömberg, Jack Werner och Fredrik Strage.
Jag vet att boken är fiktion men ändå känner man genom dokumentär-stilen att det kanske kunde ha hänt eller att det finns någon sanning i det hela, hjärnan går på högvarv hela tiden och man försöker avgöra om det kan vara så att bitar i berättelsen har hänt. Att det sedan finns bilder i boken som är foton tagna på det som huvudkaraktärerna har hittat under sin undersökning gör det inte lättare för hjärnan att avgöra vad som är fakta och vad som är fiktion.
Jag gillar verkligen detta upplägg på boken, den lyckas med allt, den fångar ens intresse och trollbinder en. Det är spännande att följa undersökningen och den lyckas även med att få en att rysa några gånger.
Kan säga att denna bok troligen är den jag, medan jag läste den, har funderat på mest av alla böcker jag läst om hur den blev gjord. Det började med starten på bokmässan, är det sant att Jack Werner sa ordet Pestkung? Att författaren använder två andra verkliga personer, Jack Werner och Fredrik Strage, hur mycket har han pratat med dessa om deras inverkan i berättelsen? Små saker som har han frågat dem hur de skulle reagera i vissa situationer som händer i boken eller har han kört ett eget spår hur de reagerar? Och fotona i boken, hur fick de till dessa, är det verkligen saker han/de hittat eller är de tillverkade för boken?
Dessa är några av frågorna som uppstod när jag läste boken. Jag skulle gärna lyssna på ett samtal från författaren om hur hans arbete och tankebanor gick när han skapade boken, för jag tror att det finns en väldigt intressant berättelse även här. Man kan säga att Pestkung fick tag i mig för under de dagarna som jag läste boken kunde jag inte sluta tänka på den, även då jag inte läste den.
Jag rekommenderar denna varmt till alla som vill ha en intressant och välskriven skräckberättelse i dokumentärstil. Nu har jag bara läst två tidigare böcker av Mikael Strömberg, hans debut och en av hans ungdomsskräck, men jag vågar påstå att han med denna bok verkligen sätter ned foten och visar att han är ett namn att räkna med när det kommer till högkvalitativ svensk skräck.
Tidigare omdömen om författaren:
Vätten
Skräckstorm
Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar.se
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar