torsdag 18 juli 2024

Niklas Turner Olovzon: Isberg

Titel: Isberg
Författare: Niklas Turner Olovzon
Sidantal: 539
Förlag: HarperCollins

Baksidestext:

I Tassby, Dalarna, där hockey hålls högt och hemligheter långt under ytan, sväljs en bärplockare plötsligt av de mörka skogarna. Samtidigt tänds lamporna i den övergivna herrgården på andra sidan viken. Outsidern Lars-Inge blir föremål för misstankar från byns centralgestalt Liss-Kulla. Men vad döljer han egentligen?

Där Bottenviken letar sig in vid stålverk och stad i Luleå försvinner en femårig pojke och hans mamma Elin inleder en desperat jakt. Har pojken gått genom isen eller har någon tagit honom? Samtidigt drar taxichauffören Andreas omkring på stadens snöiga gator och drömmer om att hämnas barndomen i Tassby.

När dessa personers begär korsas stiger mörka familjehemligheter till ytan och hotar många fler människors liv.

Mina tankar:

Detta är författarens debutbok och jag måste börja med att säga att jag håller med alla som sagt att detta är en riktigt bra debut.

Det vi har här är inte en regelrättig deckare utan det är ett mörkt relationsdrama med mycket spänning i. Jag vill säga att den på sina sätt påminner om Jägarna, inte när det kommer till handling utan mera stämningen i och med att vi har ett litet samhälle med mörka hemligheter som man inte vill skall komma fram. Skulle faktiskt påstå att denna träffat ännu bättre när det kommer till detta ångestfulla och melankoliska.

Styrkan i handlingen ligger på författarens unika förmåga att bygga upp sina centrala karaktärer. Han ger dem ett sådant djup och sårbarhet så få kan komma upp till denna nivå. Det är tragedier och krossade livsdrömmar som slår hårt och träffar en själv. Ingen av karaktärerna här är vare sig goda eller onda, de har lite av båda sidorna i sig, de har formats av sina val, frivilliga som påtvingade, i livet. De är precis som vi människor är i verkliga livet och det är därför man kan relatera så bra till de olika karaktärerna.

Det är verkligen en genialisk titel. Det är ju bara en liten bit av isberget som man ser ovanför vattenytan, det mesta döljer sig under ytan. Och i detta fall så menar titeln delvis på karaktärerna vi möter. Det är precis som i verkliga livet, när det kommer till alla personer som vi möter i vardagen så ser vi bara en liten bit av dessa personer. Vi vet inte vad som döljer sig under ytan när det kommer till hur deras vardag och liv är, vi ser bara toppen av isberget, och det är tyvärr för det mesta bara den biten som vi dömer folk efter.

Handlingen puttrar på i ett långsamt tempo men inte så på det sättet att det blir segt eller långtråkigt att läsa. Bara livsödena som man får ta del av fångar ens intresse, sedan att det ligger en spänning eller fara som ruvar från första sidan gör inte saken sämre. Författaren visar inte allt för oss läsare, vissa av dessa hemligheter kan man bara ana men det sägs aldrig direkt rätt ut hur det ligger till. Man kan bara ana dem i ögonvrån, kanske i en snabb mening som man lätt kan missa.

Man har läst om att när författare skriver så lägger denne något från sig själv i handlingen och när jag hade läst efterordet så kände jag verkligen att det hade författaren gjort här. Det är inte att han har gjort en karaktär efter sig, fast detta vet jag inte, utan det är mera att hans liv och händelser ligger som ett täcke över hela handlingen, en del av stämningen är hans egen. Detta gör att jag skulle vilja påstå att det är en rätt så personlig bok för honom.

Så vill man ha en spännande bok, men vill ha ett ombyte från den traditionella deckaren, så behöver man inte leta längre. Denna bjuder på ett rikt och djupt persongalleri, en handling och ett språk som griper tag och rör om i känslobanken. När sista sidan är utläst så kommer man att märka att en del av hemligheterna inte har kommit upp i ljuset, och de kommer de kanske inte heller att göras, men det finns en fortsättning på denna bok och jag skall med glädje läsa även denna.

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar