Morgan Jensen & Theo Gabay: Justitia

Titel: Justitia
Författare: Morgan Jensen & Theo Gabay
Sidantal: 462
Förlag: Bokförlaget Nona

Ett recensionsex från författarna, tackar så mycket.

Baksidestext:

Öga för öga, tand för tand. Vad är priset för rättvisa?

En gängmedlem hittas bestialiskt mördad på Hisingen i Göteborg. Mördaren lämnar efter sig politiska och religiösa budskap om att skipa rättvisa och får debatten om gängvåldet och dess inverkan på samhället att eskalera.

Fallet tilldelas den luttrade och smått desillusionerade kriminalinspektören Simon Kempe och hans nya kollega Milla Becker, och spåren leder till en före detta elitsoldat som anonymt startat ett krig mot gängkriminella. Försvarsmakten lägger locket på, men när fler och fler kriminella mördas tyder allt på ett personligt motiv.

Kan Becker och Kempe hitta och stoppa hämnaren som allmänheten börjar se som en hjälte?

Mina tankar:

Detta är den första delen i serien Becker & Kempe, det är en deckare som utspelar sig i Göteborg.

Boken börjar med en adrenalinpumpande och kaotisk scen för att sedan gå över till att måla upp en tillvaro av samhället och då specifikt i Göteborg som får mig att vilja tro att det bara är påhittat, men detta är mycket väl sanningen. Det är en mörk och tragisk bild som målas upp, att man är rädd att vistas ute när mörkret har lagt sig över staden, att vissa områden är mer eller mindre otänkbara att besöka. Gängskjutningar och rån, kanske till och med mord kommer en närmare och närmare.

Med tanke på allt man läser om nu i nyhetsflödet så är denna bild som målas upp i boken inte långt ifrån sanningen. Man lurar på vad det är som hänt samhället och vart vi är på väg.

Med detta i tanke så är det en rätt så mörk, sett på samhället, deckare man håller i handen. Handlingen är den att det verkar som att en person tar lagen i egna händer och börjar döda den ene gängmedlemmen efter den andre. För poliserna Milla Becker och Simon Kempe blir det en intensiv jakt på denna vigilante, vem är det och finns det något bakomliggande?

Boken har ett högt tempo och det är en medryckande handling som gör att man får svårt att lägga ifrån sig boken. Att den ligger så rätt i tiden med allt vad detta med gängrelaterade brott och våld så blir den väldigt aktuell. Trots detta tunga och allvarliga ämnet så är boken lätt att läsa med sitt språk, som flyter på riktigt bra och intressanta karaktärer.

En bonus för mig som ser mycket på film. Båda författarna jobbar inom film- och tv-branschen och detta har på ett sätt tagit med i boken. Det duggar filmreferenser på olika nivåer igenom hela boken. Detta fann jag riktigt underhållande. De håller sig ändå rätt så lugna med detta så att det inte stör de läsare som inte sett så mycket film och tv.

Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en lite mörkare och råare deckare som tar upp högaktuella ämnen samtidigt som den bjuder på en spännande och underhållande resa. En riktigt bra start på en ny serie som jag ser fram emot att följa, andra delen har redan kommit ut.

Omdömen om tidigare böcker av författarna:

Den röda manteln (Vinterns konung #1)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Madeleine Bäck: Lådan

Titel: Lådan
Författare: Madeleine Bäck
Sidantal: 68
Förlag: LL-Förlaget

Baksidestext:

Ge mig.
Ge mig.
Ge mig.

En dag när Maxi kommer hem från jobbet står den bara där.

Lådan.

Den vill ha något av henne, men hon förstår inte vad. Hon provar med sin saliv. Spottar. Sedan med några droppar blid. Men den är ändå inte nöjd. Den kräver mer av henne. Mycket mer.

Mina tankar:

Detta är en novell skriven i lättläst-format, det är en skräckberättelse som riktar sig till vuxna.

För de som inte vet är lättläst ett format där text och handling är skriven på ett lättare sätt att ta till sig den, så att de som har svårt, av olika orsaker, att läsa vanliga böcker. Grovt förklarat så är de enklare och kortare meningar, ett minimalt med karaktärer att hålla reda på och handlingen är väldigt rakt på sak och linjär, den har inte en massa sidospår som man behöver ha koll på.

Detta är nog den första lättlästa boken jag läst som riktar sig direkt till vuxna, har tidigare läst några skräckböcker som riktar sig till barn och ungdomar i denna stil.

Handlingen är väldigt simpel men vad som händer är långt ifrån simpelt. En dag när Maxi kommer hem till sin lägenhet så finner hon en mystisk låda stående utanför dörren. Den vill ha något av henne, något hon inte förstår till en början, men sedan börjar skräcken.

Måste säga att Madeleine Bäck är en av våra okrönta skräckdrottningar. Har läst andra verk av henne och hon får verkligen till det när det kommer till stämning och obehag. Detta är bland det viktigaste när det kommer till skräck. Denna novell är inget undantag.

Jag tror faktiskt att därför den är skriven i lättläst format så blir skräcken mera naket och brutalt. Hon varken förskönar det eller packar in det i något fint. Nej vi får det rakt i ansiktet och med inga omskrivningar. Jag tror att händelsen i berättelsen kommer oss läsare närmare tack vare detta.

Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en rå skräckberättelse som väljer att inte titta bort.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Skräcktimmen
Disablotet på Valborg (De seende #1)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Annah Nozlin: Splittrade skärvor

Titel: Splittrade skärvor
Författare: Annah Nozlin
Sidantal: 251
Förlag: Vulkan

Baksidestext:

Hemligheter uppdagas, men Kel har inte alla bitar till pusslet. Varför berättar hennes far inte sanningen? Medan hennes bror försvinner allt längre bort kommer kriget oundvikligen närmare. Kel skickas ensam iväg för att hitta sina systrar, trygg i förvissningen om att hon sedan kommer att återförenas med sin älskade. Stjärnorna styr ödet och framtiden blir inte som hon väntar sig.

Mina tankar:

Detta är den andra delen, och även den sista, i fantasyserien Ekens dotter. Den tidigare heter En av de sista. Dessa finns endast nu tillgängliga i samlingsvolymen Ekens dotter, vilket är bra.

Det var lite mer än två år sedan jag läste första delen, att jag väntade så länge med att läsa denna del var dumt av mig men inte ovanligt, då jag hoppar mellan många författare som jag vill läsa, vilket gör att jag läser en bok och sedan så växlar jag till en annan och en annan. Mitt minne var inte så friskt, med tanke på alla böcker som jag matat in i mitt huvud sedan jag läste första, och jag kom inte direkt ihåg vad som hade hänt i förra boken. Men det var lätt att ta sig in i handlingen och följa med, ju längre in i handlingen som jag kom dök fler minnen upp.

Boken finns som sagt nu bara som en samlingsvolym med båda böckerna i, vilket är bra då jag kände att den andra boken hade inget direkt uppfriskande återberättande utan den fortsatte bara direkt från var den första boken tog slut. Så nu blir det i stället att man läser de två böckerna som en enda tjock, vilket nästan känns som att den var menad att läsas som.

Det är som sagt fantasy och den är åt den klassiska stilen, alltså en medeltida värld. Den är mera jordnära än episk. Författaren håller sig nära sina karaktärer och låter de föra fram handlingen mera än vad som händer i världen som vi befinner oss i, självklart så styrs handlingen även av stora händelser i världen men de är mera en katalysator som får karaktärerna att utvecklas.

Huvudkaraktären, Kel, är en trädälva och i denna bok så blir det mer eller mindre att hon skall hitta sina rötter i den bemärkelsen att hon ger sig ut i världen för att hitta de andra trädälvorna, om det nu finns några som har överlevt häxjakten på dessa.

Jag sa det om första boken att den höll sig till element från fantasyn som man kände väl igen samtidigt som den bjuder på något nytt eller i alla fall i en egen vinkel. Detta gäller även med denna, konstigt kanske annars då det är en direkt fortsättning. Här har vi en person som ger sig ut i världen på ett uppdrag och samtidigt så blossar det upp till ett stort krig. Författaren väljer dock att stå vid sidan av kriget och vi får mera se vad det lämnar efter sig.

Det är verkligen en berättelse där en karaktär växer upp och när berättelsen är slut är det inte bara en resa i världen som Kel har gjort, det är även en inre resa och kanske hitta sig själv eller i alla fall en plats där man hör hemma.

Det är ett behagligt språk och det och handlingen är lätt att ta till sig. Jag tycker att författaren har fått till en bra värld, som hon håller rätt så dämpat när det kommer till magi men ändå låter sin värld vara magisk. Intressanta karaktärer och konflikter som uppstår under resan gång.

Detta är som sagt den avslutande delen i denna serie och jag tycker att hon knyter ihop det bra. Men författare har inte lämnat denna värld, det finns en trilogi som utspelar sig cirka hundra år efter händelserna i denna bok. Det handlar om andra personer men man skall komma att återse några långlivade karaktärer från denna berättelse. Jag ser fram emot att läsa även den serien.

Jag rekommenderar denna bok till alla som vill ha en lite mera dämpad fantasy när det kommer till det episka men ändå så medryckande berättelse. Skulle kalla den för naturfantasy vars handling drivs fram av karaktärsutvecklingar.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

En av de sista (Ekens dotter #1)
Utanför ljuset

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Anna Jakobsson Lund: Doften av mango

Titel: Doften av mango
Författare: Anna Jakobsson Lund
Sidantal: 17
Förlag: Annorlunda Förlag

Baksidestext:

Alla barn i New World City Mombasas skitiga hamn älskade Legendviskarens historier. Jag och min bror lyssnade på dem tillsammans. Men det var bara jag som förstod att de kunde förändra allt.

När jag sitter inlåst i förhörsrummet kan jag inte låta bli att tänka på det. Hur jag och Aaron blev en del av Befrielsens lejon. Hur vårt öde kopplades samman med deras kamp. Jag minns, och hoppas att det inte är för sent att rädda det vi kämpade för.

Mina tankar:

Detta är en novell som utspelar sig i en framtid där stora delar av världen har blivit förstörda och mänskligheten bor i så kallade megastäder.

Novellen är skriven i jag-form och kvinnan som vi ser berättelsen igenom sitter i ett förhörsrum. Genom att hon tänker tillbaka på vägen till hur hon hamnade i rummet så får vi mer och mer veta vad det är som utspelar sig i denna framtid. Något som man inte kan kalla något annat än dystopi.

Berättelsen är inte så lång men ändå så klarar författaren av att få med mycket handling och med väl valda ord och meningar så bygger hon upp en bakgrundshistoria, både till världen som huvudkaraktären. Det känns som det som vi får ut av historien på dessa få sidor är något som borde vara en tjockare bok.

Det hinner bli gripande och ödesmäktigt, man känner av att det är en mångbottnad historia som vi hintas av om vi läser mellan raderna, eller om man vill karaktärens tankar. När det kommer till språket så har Anna en otrolig förmåga att få till det, meningar ord och flyter på som en harmonisk melodi. Detta gäller inte bara språket utan även handlingen, som känns genomarbetat och är intressant, man lever sig lätt in i den.

När jag hade läst klart novellen så önskade jag att den hade varit mera, även om man fick många detaljer så hade jag velat ha fler, hade sugit mera på de olika händelserna som karaktären tänker på och vad som hände mellan de olika ögonblicken. För att inte tala om vad som händer efter novellen.

Nu har kanske inte Anna mer att berätta om just denna berättelse men jag hade inte sagt nej till om hon gjorde om denna till en roman. Känner att det finns mycket intressant här.

Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en snabbläst berättelse som har en fyllig handling och en genomarbetad bakgrundshistoria.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Tredje principen (Systemet #1)
Aldrig ensamma (Systemet #2)
Enda vägen (Systemet #3)
Skördad (I en annan framtid)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Louise Björnlund: Fenix

Titel: Fenix
Författare: Louise Björnlund
Sidantal: 334
Förlag: Litteratura Publishing

Ett recensionsex från författaren, tackar så mycket.

Baksidestext:

Det blåser oroväckande och vågorna blir allt högre. Skärgårdsguiden Kina Bergsmed ångrar att hon inte ställt in senhöstens sista tur när kajakerna gång på gång översköljs av Mysingens kalla vatten. En svart RIB-båt närmar sig i hög hastighet och Kina ser sin chans att få gruppen snabbt säker i land.

Kort efter att båten saktat in och lagt sig intill dem förstår Kina att skrönan är sann. Hon anar att de inte skulle komma i land. Strax därefter får Södertörnspolisens ett larm. Det oväntade och fruktansvärda har återigen tagit sitt grepp över den till synes fridfulla skärgården. Poliskommissarie Ewald Wermelin, Ulrika Bigård och Lars Bengtsson förbereder sig på det värsta. Allt ser inte ut som det verkar. Det är värre.

Mina tankar:

Detta är den femte boken om Kina Bergsmed, skärgårdsguiden som hjälper polisen att lösa fall i Stockholms skärgård. Det tidigare böckerna heter Marionetten, Jazzkatten, Mentorn och Dödsängeln.

Då det är en bok i en serie så rekommenderar jag att man läser böckerna i rätt ordning, men böckerna i sig är rätt så fristående så man hänger med riktigt bra oavsett vilken bok man börjar med. Det kan vara lite småsaker om karaktärernas liv som man missar, men inte så att det skaver när man läser boken.

Vi kastas rätt in i handlingen, vi befinner oss ute i skärgården med Kina och en mamma och hennes son när vädret börjar blåsa upp. Det ser knivigt ut för dem att ta sig till fastlandet men när en båt kommer emot dem så ser de kanske möjligheter till hjälp. Men det visar sig snabbt vara något annat.

Spänningen vrids på med detsamma och handlingen förs fram i ett snabbt tempo, men ändå ett kontrollerat tempo som ger tid till att bygga upp intrigen, som vi som läsare får till oss i bitar ju längre in i handlingen som vi kommer.

Än en gång så hjälper Kina till med att lösa ett fall tillsammans med poliserna. Denna gång är det för att hon känner en viss skuldkänsla för en händelse och ansvar för en person. Det här att en utomstående civilperson hjälper till så aktiv att lösa fall med poliser är kanske inte helt trovärdigt, men jag köper det och tycker att författaren får till det på ett bra sätt, även om det är så att Kina ibland verkar styra utredningen. Men detta kan vara mera karaktärens drag och hennes fokus på att lösa brottet.

Det är ett lättsamt språk och man kan lätt luta sig tillbaka och bara njuta av handlingen som läggs fram. Handlingen är också lätt att ta till sig och slår inte knut på sig själv genom att ha en massa sidospår, fokus ligger på den centrala intrigen och författaren låter den blomma ut bra.

Det är något med skärgårdsmiljö, om det så är på västkusten eller östkusten eller till och med ute på Gotland, som är väldigt tacksamt när det kommer till deckare. Nu vet jag inte om det är för att jag själv bor vid en kust men man kan lätt se att det gömmer sig det ena och det andra ute bland holmar, skär och öar, både när det kommer till hemligheter och för att inte tala om udda karaktärer som håller sig under radarn. Tycker att författaren får till det bra när det kommer till miljön.

Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en lite lättare deckare som ändå bjuder på bra handling och spänning. Denna bok och de tidigare i serien bjuder på en härlig lässtund som passar riktigt bra när man vill koppla bort från vardagen.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Marionetten (Skärgårdsmorden #1)
Jazzkatten (Skärgårdsmorden #2)
Mentorn (Skärgårdsmorden #3)
Dödsängeln (Skärgårdsmorden #4)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Arne Dahl: Migrän

Titel: Migrän
Författare: Arne Dahl
Sidantal: 29
Förlag: Novellix

Baksidestext:

Jag slår upp dörren. Stort rum, ljusare. I fjärran, blixtrande, borrande, frätande, en öppning av ljus. En dörr av rent ljus. En dubbeldörr av gudomligt sken. Vitheten utanför. Spränger skallen. Krevaderna igen, längre bort, det måste vara k-pistsalvor, men vem skjuter de? Är jag skjuten, är jag död?

Mina tankar:

Detta är en singelnovell utgiven av Novellix, som inriktat sig på att ge ut noveller i små format.

Arne Dahl är ett känt namn bland deckarförfattarna då han varit aktiv att skriva deckare sedan 1999. Som författare har han varit aktiv betydligt längre, då han tidigare skrivit under sitt riktiga namn Jan Arnald.

Nu är detta första berättelsen som jag läser av honom så jag kan inte uttala mig om denna lilla novell representerar hans skrivsätt. Vet att i noveller så leker författare lite med skrivstilar och uppbyggnader i handlingar.

Det är en avskalad berättelse som vi får ta del av, vi kastas rätt in i handlingen och är mer eller mindre ovetande om vad det är som pågår. Det är nästan som om man har bytt kanal på tv:n och kommer mitt in i en actionscen.

Vi upplever berättelsen i jagform och får ta del av händelser och tankar från huvudkaraktären, som verkar befinna sig i en knivig situation. Och det verkar inte bättre att i denna situation så slår en kraftig migrän till vid sämsta tillfälle.

Den är en hektiskt och febrig handling som läggs fram för oss och bit för bit får vi vet mer om vad det är som pågår, men då det är genom en som har en kraftig huvudvärk så blir det inte så klara bilder om vad det är som händer i verkligheten och vad det är som förstärks av migränen.

Nu vet jag inte om denna känsla av migrän är självupplevd av författaren, och jag har aldrig haft någon själv, men måste säga att på dessa sidor så får författaren till känslan av att ha migrän på ett riktigt bra sätt. Man känner riktigt hjälplösheten och förvirringen från karaktären.

Nu var det som sagt den första texten som jag läst av denna författare, trots att jag har alla hans böcker i bokhyllan. Men i år så har jag planer på att rätta till detta och efter denna novell så har planerna förstärkts. Om detta nu är ett smakprov, eller inte, så har min nyfikenhet på hans böcker ökat.

Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en febrig och intensiv berättelse om en desperat man som är i en knipa. Om man som jag ännu inte hunnit läsa Arne Dahls böcker så är denna en bra test på att se om man gillar hans skrivsätt, denna tar man sig igenom snabbt.

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Stefan Eriksson: Hären som försvann

Titel: Hären som försvann
Författare: Stefan Eriksson
Sidantal: 509
Förlag: Lionvalley Publishing

Ett recensionsex från förlaget, tackar så mycket.

Baksidestext:

Överlever Edurons ädla föresatser Varghuvuds djuriska blodtörst? Erbjudande om hjälp i frihetskriget kommer från oväntat håll. Hur långt är Eduron beredd att gå?

Rannvi är den yngsta någonsin att träda i den Höges främsta tjänst. Är hennes sökande efter förbjudna kunskaper till allas gagn eller för hennes egen?

Laurentius oroas av den Höges spådom och omprövar gamla sanningar i sökandet efter den okände fienden:

Upp ser jag redan ur askan en annan, mörkare makt med kronan stiga.

Mina tankar:

Detta är andra delen i trilogin Laurentius krönika. Den första heter En ny tids gryning. Det är en fantasyserie som riktar sig till vuxna.

Man skall ha läst den första delen innan man ger sig på denna, det är en direkt fortsättning och man kommer inte att hänga med i vad som händer om man får för sig att börja med denna.

Det är som sagt en fantasy och den håller sig delvis till den mera traditionella fantasyn i den formen att det utspelar sig i en medeltidsliknande värld. Den är även starkt grundad ur en mera fornnordisk syn. Själva världen och berättelsen kommer från ett lajvrollspel som författaren har varit aktiv i sedan, om jag inte misstar mig, 80-talet. Har för mig att jag läste att det är ett av, om inte det äldsta, lajvrollspelet i Sverige. Vet inte om det fortfarande utövas.

Mycket av denna berättelse skall ha utspelat sig under dessa spel och nu har författaren tagit och skrivit ned den och utökat den till en serie av böcker.

Det är verkligen en mustig berättelse som man möts av här. Det är många intriger och många karaktärer att hålla koll på, inte så att det blir överväldigande men man måste vara alert och komma ihåg. Allt detta gör att det känns som en värld och en berättelse som är levande, att det finns något mer av denna värld än vad vi läsare får ta del av, vi ser bara en liten bit av det hela stora. Så världsbygget är riktigt bra i denna serie.

När det kommer till språket så har författaren valt att bryta mot några språkregler, detta skriver han om i slutorden. Det är även inte ett modernt språk utan lite äldre och fylligare än kanske det snabba som man är van vid nu för tiden. Detta passar genren och historien som berättas helt utmärkt och jag hade nog inte velat sett något annat sätt.

Detta är som sagt mittenboken i en trilogi och den brukar man kalla ibland för bryggan som leder till uppgörelsen alternativ den sista striden som kommer i den avslutande boken. Mycket riktigt så bygger denna bok upp till detta, men den gör så mycket mera. Den fördjupar läsarens kunskaper om världen som vi fick ta del av i första boken och vi får även se de återkommande karaktärerna utvecklas och vi får veta mer om dessa. Så den både bygger upp och berikar.

Detta är en så kallad episk fantasy och jag måste säga att när vi kommer till den svenska marknaden så är denna serie en av de bättre som jag läst. Den kommer i en verkligen bra paketering när det kommer till utförande, språk som handling. En av de som bevisar, om det nu behövdes, att det finns bra fantasy som är skriven på svenska.

Jag rekommenderar denna serie till alla som vill ha en episk fantasy som är lite mera tuggmotstånd i men bjuder på en medryckande handling och en rik värld. Jag ser fram emot att se hur författaren knyter ihop det i sista delen.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

En ny tids gryning (Laurentius krönika #1)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar