Oskar Källner: Skogens hjärta

Titel: Skogens hjärta
Författare: Oskar Källner
Sidantal: 369
Förlag: Fafner förlag

Baksidestext:

”Den kommer att skydda dig. Men var ändå försiktig! De är hemska varelser, grymma och hjärtlösa.”

Erik kramade den vita stenen mellan fingrarna. Han visste vad han var tvungen att göra. Att bli en tjuv och stjäla från älvorna. På skakiga ben försvann han in bland träden.

Hanna fingrade på ryggsäcken. Hon hade packat den säkert tusen gånger, men kunde ändå inte förmå sig att gå. Hon svor för sig själv. Vad håller du på med? Ska du sitta här tills de hämtar dig till bröllopet? Hon reste sig och gick mot dörren. Idag skulle det ske. Idag skulle hon lämna allt det gamla bakom sig.

Mina tankar:

Detta är den andra delen i serien Nornornas vävnad, första delen heter Drakhornet. Det är en fantasyserie som riktar sig till 12-15, men passar även för äldre fantasyläsare. Denna kom ut 2011.

Då det är en serie så skall man läsa böckerna i rätt ordning. Boken tar vid ungefär där den första slutade.

Jag tror att det är en del som känner till Oskar Källner mera med serien Imperiets arvingar, som han gjorde tillsammans med Karl Johnsson. Den serien riktar sig till en lite yngre publik så här är det lite mera djup i texten men det finns något som gemensamt med dessa. Och det är den äventyrliga ådran och läsarglädjen som strålar ut från sidorna, man ser att han redan hade detta ifrån starten av sin författarkarriär.

När jag läste första boken i serien, för fem år sedan, så skrev jag att den väckte en nostalgi i en gammal fantasyläsare. Jag mindes hur jag upptäckte fantasy på riktigt med David Eddings böcker och det är något som jag står mig fast vid även i denna uppföljare.

Jag och Oskar Källner är i samma generation så det är inte konstigt att vi högst troligen växte upp med samma böcker när det kommer till fantasy. Jag känner av hans inspiration till magin och äventyren som man läste om i ungdomens dagar och som man fortsatt med igenom livet. Han har fångat denna känsla som böckerna gav en, men ändå gjort något eget av det.

Vi befinner oss i Sverige under tidigt 1800-talet, men det är en alternativ version där magi finns, olika oknytt finns bland människorna och kanske även andra farliga väsen. Det är baserad på nordisk folktro som alltid har varit fascinerande och rent ut sagt magiskt.

Han använder dessa sägner som grunden till sin egen berättelse som är ren läsglädje. Den rymmer spänning och humor, det blandas med lättsamma saker och tyngre allvarliga saker. Detta gör att det blir en bok som man inte vill lägga ifrån sig.

Denna kom som sagt ut 2011, men det har aldrig blivit någon fortsättning på denna. Nu är denna rätt så avslutande i sig men jag anar ändå att världen har mera att berätta. Jag tror även att Oskar någon gång uttalat sig om att det finns en påbörjad tredje del, men att den aldrig blivit färdig. Jag antar att andra bokprojekt och livet har kommit i mellan, men om detta stämmer med en tredje bok så håller jag tummarna att det kanske med lite tur dyker upp en sådan.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Drakhornet (Nornornas Vävnad #1)
Disekvilibrium
Bortförda (Imperiets Arvingar #1)
Järnrosen (Imperiets Arvingar #2)
Gravplaneten (Imperiets Arvingar #3)
Minnesskrinet (Imperiets Arvingar #4)
Fängelseflykten (Imperiets Arvingar #5)
Världsdanaren (Imperiets Arvingar #6)
Armageddon (Imperiets Arvingar #7)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tycker om boken: Bokbloggar

Staffan Nordstrand: Mordet på bokmässan

Titel: Mordet på bokmässan
Författare: Staffan Nordstrand
Sidantal: 253
Förlag: Script2Publishing int AB

Baksidestext:

Efter ett intensivt arbete av svenska mässans samtliga inblandade avdelningar, styrelse och marknadsavdelningen, tillkännages temat för årets bokmässa.

Ingen av mässans personal, de utställande förlagen eller besökarna skulle under lång tid komma att glömma ett plötsligt pådrag av poliser i gångarna, dörrar som stängs för både ut och inpasserande och kontrollen av alla som befann sig i lokalerna, eller orden som kom ut från högtalarna. Ingen fick lämna byggnaden.

Chocken, rädslan och lukten av adrenalin sveper plötsligt in som en tjock ogenomtränglig dimma över hela mässgolvet, när vetskapen om ett blodigt mord av två personer ägt rum hos en av utställarna. Ett sorl av frågor sprider sig - vem, varför, vad har hänt och vad kunde vara den bakomliggande orsaken?

Efter stängningen på torsdagskvällen pågår ett montermingel hos alla förlag. med vinglas i handen hör Mikael och Maria plötsligt en kvinna ropa: "Jag står i blod! Vad äckligt! Vad har hänt?"

Förskräckt lämnar hon montern och blodiga fotspår syns bakom henne. Samtidigt skyndar ett femtiotal personer ut från det tyska förlagets monter.

Vägen till bokmässan går från Stalins och nazisternas tid 1939 - över havet i små hemligt byggda roddbåtar - till Sverige med livet som insats. En flykt för att inte hamna i Stalins Sibirien eller nazisternas dödsläger.

Mina tankar:

Bokmässan i Göteborg har kommit att nästan blivit mitt andra hem. Sedan 2003 så har jag varje år besökt mässan.

Så när det kommer en bok som utspelar sig kring själva bokmässan så är det såklart att man blir intresserad av denna.

Denna bok kan lite grovt delas upp i två delar. Det är dels en historisk del och en del som utspelar sig i nutid, dessa två delar kopplas ihop med en central person i boken, dels vissa saker som rör bokens aktuella bokmässa.

Om vi börjar med den historiska delen så kommer den i form av att en som jobbar på själva mässan börjar rota i sin avlidnes mammas gamla saker, som hon har i några lådor. Där hittar hon dagböcker som är skrivna av sin mormor. Hennes släkt kommer från Estland och dagböckerna är skrivna före och under andra världskriget, samt lite efteråt.

Det som målas upp i dessa anteckningar är en hemsk tid för invånarna. Först den dåliga behandlingen från Ryssland och senare tyskarna. Det är en mörk tid i historien och en svår tid att leva. Författaren skildrar hur det var, fattigt och smutsigt, ständigt känna en fruktan. Senare så ger man sig i väg med en båt för att ta sig till Sverige, en resa som inte var den lättaste.

Här tycker jag att författaren får till det bra. Nu är detta inte en historiebok men han skildrar detta på ett bra sätt, är själv inte insatt i alla detaljer, men det känns som att författaren har hållit sig på korrekt när det kommer till fakta. Samt att han visar hur det var för människor under denna period.

Den nutida delen i boken kan nästan ses som en spänningsroman, lite av en deckare. Men här kommer jag att komma med en liten varning för de som har tänkt att läsa boken.

Författaren bygger upp bra, med att presentera de olika centrala personerna. Jag känner mig hemmastadd när det pratas om bokmässan och det är kul att se hur gruppen som arrangerar mässan planerar inför årets event. Nu vet jag inte hur korrekt detta är, men det är i alla fall ett möjligt scenario.

Under dagarna som går innan mässan så händer det saker. Dels för några av de centrala personerna, dels det som rör själva mässan, det kanske finns några förlag som kanske inte borde ha fått plats. Det är här det knyts ihop med den historiska delen av boken. Det är här som spänningsdelen byggs upp.

Utan att avslöja något så är det ett mord som sker på mässan. Detta ser man ju på själva titeln på boken men även i första kapitlet. Men det är här som jag måste sätta en liten varning på boken. För man får aldrig reda på vem det är som är död, varför det har begåtts eller vem det är som gjort det. För boken slutar där.

Detta är lite synd, visst kan man dra sina aningar, för man får lite pusselbitar under resan gång, men det kan även vara falska bevis och att svaret är något helt annat, för det finns några tänkbara scenarios.

Jag hade gärna sett att författaren hade fortsatt på denna berättelse lite till så att det blev ett avslut på den nutida tråden i handlingen också. För det lämnas när det är som mest spännande.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Opium (Opium #1)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar 

Frida Gråsjö: En fråga om mord

Titel: En fråga om mord
Författare: Frida Gråsjö
Sidantal: 317
Förlag: Bokfabriken

Baksidestext:

När Elin Fors blir brutalt dumpad i direktsändning står hon inte bara utan pojkvän och bostad, hon behöver också ta en timeout från jobbet på tv-programmet Utredarna. Lösningen blir ett jobberbjudande i form av ett lysande blått kuvert som dimper ner på hallmattan. Avsändaren är Björklanda advokatbyrå.

Hon har inget att förlora. Sagt och gjort, hon packar en väska och ger sig av mot den lilla orten i Dalsland. Hennes uppdrag är att hitta en läkare som mot sitt nekande dömts för mord, men gått under jorden för att undvika ett långt fängelsestraff. Ryktet säger att han befinner sig i trakten, men var?

Ortens skarpaste quizlag erbjuder oväntad hjälp i sökandet. Men vem hjälper och vem stjälper egentligen, när alla känner alla och bygden kryllar av excentriska personligheter?

Mina tankar:

Detta är den första i en ny serie som heter Advokatbyrån i mitten av ingenstans. Denna kom ut 2024, författaren har skrivit andra serier Morden vid 17:e slussen som är en mysdeckare och Rosnäs, som jag förstår är en ren feel good.

Denna bok är likt Morden vid 17:e slussen en deckare som blandas med feel good. Vi har här en kvinna, Elin Fors, som jobbar på tv-programmet Utredarna, ett program som tar upp aktuella brott. Under en direktsändning så blir hon dumpad av sin pojkvän. Det ena leder till det andra och Elin finner sig snart mitt ute i ingenstans i Dalsland, hon har fått i uppdrag av en advokatbyrå att leta reda på en person som håller sig borta. Personen är dömd för mord.

Jag har läst några andra av Fridas böcker och det jag finner i dessa är att hon får till en varm känsla när man läser dem. Hon fångar verkligen miljön och personerna på ett sätt att man försvinner in i handlingen. Det är en bra blandning av spänning och humor, att det är kryddat med udda personligheter är ingen nackdel.

Att hon på ett sätt är inspirerad av de klassiska deckarna är absolut något man känner av, då Agatha Christie som första namn. Här har vi en mera riktig utredning, men det är ändå en privatutredning. Det är en pusseldeckare så det finns ledtrådar igenom boken, men det är inte säkert att man lyckas lösa fallet innan bitarna läggs på plats.

Det är ett behagligt språk som är lätt att ta till sig, det är målande och man lever sig verkligen in i boken. Jag fann mig själv i början av boken, när Elin kör till den lilla orten i Dalsland, bli nyfiken på och själv vilja se Dalsland med egna ögon. Hon fångar landskapet på ett perfekt sätt.

Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en lite lugnare deckare som ändå är spännande. Den bjuder på härliga karaktärer och en lagom klurig intrig som man antingen kan försöka att räkna ut i förväg eller bara hänga med. Bonus till den härliga humorn som finns inbäddad i det mordiska.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Vatten över huvudet (Morden vid 17:e slussen #1)
Beska droppar (Morden vid 17:e slussen #2)
Lösa skott (Morden vid 17:e slussen #3)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Elizabeth George: Pappas lilla flicka

Titel: Pappas lilla flicka
Författare: Elizabeth George
Sidantal: 299
Förlag: Prisma

Baksidestext:

”Det var jag som gjorde det och jag ångrar det inte.”

Orden är Roberta Teys. Apatiskt vaggande upprepar hon meningen inför Fader Hart som gör den makabra upptäckten. Bredvid Roberta ligger hennes fars bestialiskt stympade lik.

Thomas Lynley, åttonde earl av Asherton och tillika kommissarie vid Scotland Yard, får hand om fallet. Till sin hjälp får han assistent Barbara Havers, hans raka motsats. Detta omaka par blottlägger dolda aggressioner och hämningar i det isolerade Keldale Valley.

Mina tankar:

Detta är den första delen om Thomas Lynley och Barbara Havers. Denna kom ut för första gången 1988 och i år har den tjugoandra boken kommit ut på svenska.

Ibland är det kul att läsa gamla böcker, det är som att gå in i en annan tidsepok. Även om det är i modern tid så har det hänt mycket med samhället sedan 1988. Inga mobiltelefoner och inget internet med sociala media och nyheter dygnet runt. Nya böcker som utspelar sig tillbaka i denna tid brukar ha svårt att göra det naturligt, man vill gärna poängtera dessa brister på något sätt. Men här är det helt naturligt, ingen visste något annat då. Tiden rör sig på ett annat sätt.

Jag läser väldigt mycket svenska deckare men här har vi något annat, även om det finns likheter. Det är något med de brittiska deckarna, som åskådare är det nog Morden i Midsomer som ligger mest i bakhuvudet och gnager. Och det är något liknande här, något som jag bara kan förkortat förklara som adel och tjänstemän, detta är något som många kanske förknippar med England. Man tänker på de klassiska romantiska romanerna, som förvisso även en av karaktärerna läser. Det kanske var en medveten grej från författaren när det kommer till denna bok, vet ju inte hur serien utvecklar sig.

Jag skall erkänna att jag inte fastnade till hundra procent när det kom till denna bok, men den hade absolut en charm samt en intrig som gjorde att man ville läsa vidare. Jag vet inte om författaren redan i sin första bok kände på sig att det skulle bli fler böcker, för här känns det som att huvudkaraktärerna, när det kommer till de som personer och deras liv, bara skrapas på. De blir, som jag läste en annan hade skrivit, nästan en karikatyr av vad de representerar. Jag misstänker att en utveckling sker genom serien, med tanke på hur länge den har varit i gång.

En solid, om än lite stapplande, debut som i alla fall lämnar spår efter sig när det kommer till fallet i sig och att det lämnar en mersmak i form att man blir nyfiken på huvudkaraktärerna. Det är många böcker att ta sig igenom men kommer absolut att återkomma till serien.

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Andrzej Sapkowski: Den sista önskningen

Titel: Den sista önskningen
Författare: Andrzej Sapkowski
Sidantal: 349
Förlag: Coltso

Baksidestext:

Geralt från Rivia är en häxkarl, en underkunnig magiker - och en skoningslös demondödare. Mot betalning utplånar han vampyrer, drakar och alla slags väsen som härjar ute i världen. Men inte alla vanskapta varelser är onda och inte alla vackra jungfrur goda. När Geralt en dag befriar en luftande tackar denne med en besvärjelse, häxkarlen förälskar sig besinningslöst i den sköna trollpackan Yennefer, samtidigt som hans bäste vän, trubaduren Riddarsporre, skadas allvarligt och behöver hjälp...

Mina tankar:

Detta är den första boken om häxkarlen Geralt från Rivia, kanske mera allmänt känd från datorspelet ”The Witcher” och senast som tv-serie. Men det är böckerna som kom först och denna kom ut för första gången 1993.

Jag har varken spelat spelet eller sett tv-serien så jag hade inte någon alls kunskap om dessa böcker i förväg, mera än att det var fantasy. Jag ville läsa böckerna innan jag gav mig på tv-serien.

Denna första bok är uppbyggd som en novellsamling. Det är sex noveller som binds ihop av en sjunde som man hoppar till mellan de andra novellerna.

I varje berättelse så möter vi Geralt när han reser i den värld som han lever vi. Det är en värld som är fylld av diverse varelser som på olika sätt kanske gör det svårt för människorna att sköta sin vardag, en del av dem är riktigt dödliga. Det kan vara allt från vampyrer, demoner till rena monster. Geralt är en så kallad häxkarl och det betyder att han tjänar sitt levebröd genom just att döda dessa oknytt.

Jag hade som sagt noll koll på stilen och gick in med det förutsättningen att detta skulle vara en mörk, rå och allvarlig ton i berättandet. Detta hade inte varit något fel med detta men jag fann till mig förvåning att mitt bland de allvarliga och blodiga så fanns det även en humor som jag kom att gilla.

I denna bok så kanske vi inte får veta allt för mycket om världen, men genom hans resor så växer ens kunskaper om vad den är befolkad med, detta uppskattar jag och det är en bra start för att lära känna denna värld. Blir det för mycket fakta på en och samma gång så tappar man intresset, nu får man det i lagom doser. Sedan är inte denna värld helt oigenkännlig, man känner till i alla fall några av de olika varelserna som han möter och kan den allmänna informationen om dessa.

Geralt som person är intressant, han är kunnig och duktig inom det han gör, men han är långt ifrån allsmäktig och felar då och då. Jag ser fram emot att läsa de andra böckerna om honom för att verkligen lära känna honom. Jag förstår att nästa bok, Ödets svärd, också består av noveller men att de senare böckerna är längre sammanhängande berättelser.

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

John Ajvide Lindqvist: Våran hud, vårat blod, våra ben

Titel: Våran hud, vårat blod, våra ben
Författare: John Ajvide Lindqvist
Sidantal: 336
Förlag: Ordfront

Baksidestext:

Våran hud, vårat blod, våra ben är en samling skräckberättelser som utspelar sig i ett samtida Sverige precis utanför vårt synfält.

Ett barn står natt efter natt i Finlandsfärjans för och spejar ut mot havet, väntar på något.
En långtradarchaufför med en blodig hemlighet plockar upp en liftare med misstänkt lite bagage.
En kvinna gifter in sig i en rik familj som betalat ett högt pris för sin framgång.
En hel by bär skuld för det som en gång hände med Aylin. Nu börjar hennes hår att dyka upp igen.

Mina tankar:

Detta är en novellsamling som består av sju noveller, eller om man skall säga åtta med den dolda på slutet och alla går i skräckens spår, vi har ändå att göra med John Ajvide Lindqvist.

I varje novell så känner man igen den stilen som har blivit mer eller mindre synonym för Ajvides skrivande. Han blandar den svenska vardagen, den där som puttrat på och är mer eller mindre en mellanfil i livet, med något mörkare, något farligare och skrämmande på ett annat sätt en den trista vardagen kan skrämma en.

Här möts vi av diverse fasor i mörkret, det kan vara vampyrer, varulvar eller något helt annat, något som kanske är från folksagor eller något som är helt oförklarligt. En novellsamling kan ibland bli spretigt då den berör många ämnen, men tycker mig att här finns det i alla fall skräcken och stämningen över lag som flyter bra från novell till novell. Det finns en harmoni i samlingen som binder ihop de olika berättelserna.

Man ryser och man kanske till och med myser. Man drabbas av nostalgi. I det skrämmande så finns det bitvis en humor men det finns även något sorgligt över vissa bitar av denna resa som samlingen bjuder på.

Som vanligt så finns det inget att klaga över när det kommer till språket, det klingar nästan som en melodi och förför oss in i hemskheterna, vi öppnar oss för novellerna och när vi är som mest sårbara så sätter han klorna i oss och ger rysningar i kroppen.

Visst finns det några av novellerna som är bättre än de andra men överlag så håller alla en hög kvalité.

Jag rekommenderar denna till alla som vill läsa svensk skräck som är välskriven och även bjuder på något djupare. Har man mot all förmodan inte läst något av Ajvide tidigare så är denna är bra inkörsport, att testa på en kortare berättelse för att se om man gillar stilen. Men då skulle jag hellre rekommendera någon av hans romaner för att se hans fulla potential, man kommer inte bli besviken.

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

Mats Ahlstedt: Odjuret

Titel: Odjuret
Författare: Mats Ahlstedt
Sidantal: 323
Förlag: Bokfabriken

Baksidestext:

En pensionerad kyrkoherde hittas död i sitt hem, skjuten med ett skott i huvudet. På hans bröst ligger en bibel med en sida ur Uppenbarelseboken uppslagen: "Den som har förstånd skall tolka odjurets tal, ty det är en människas tal, och talet är 666."

Frustrerad och chockad börjar offrets dotter Isabelle gräva i sin pappas förflutna för att rentvå sig från polisens misstankar. Vem var han ­egent­ligen? Och vem är den unga kvinnan som spionerat på föräldra­hemmet om nätterna?

Fatima Wallinder och hennes team på Grova brott hinner knappt påbörja utredningen förrän ytterligare ett prästmord med ett liknande budskap inträffar. Rädslan sprider sig i Göteborg. Vem är ute efter att mörda just präster? När Fatima Wallinder börjar ana sig till sanningen befinner sig Isabelle redan i livsfara.

Mina tankar:

Detta är den trettonde boken om Fatima Wallinder och de andra poliserna på Grova brott i Göteborg. Denna kom ut 2023.

Jag rekommenderar att man läser böckerna i rätt ordning för att få den bästa bilden över de återkommande karaktärerna, deras liv både i yrket som i privata. Fallet i sig är fristående från tidigare böcker och går att hänga med i utan att ha läst dessa. Vill man verkligen ha den hela bilden så skall man även läsa de böcker med profileraren Ella Werner då hon spelar en roll i utredningen.

När man har kommit upp till närmare tjugo böcker, om man räknar när denna gavs ut, så kan man lita på att författaren har hittat sin stil, även om det finns de som gillar att utmana sig med olika stilar. Mats Ahlstedt har hittat ett vinnande koncept och han håller fast i detta, vilket är trevligt då man vet vad man kan förvänta sig när man återkommer till författaren.

Mats kör med en bra balans när det kommer till själva utredningen och när det kommer till de centrala karaktärernas utveckling och liv. Det finns av båda bitarna och jag tycker att han får till en bra harmoni mellan detta. Han har även ett spänningsdriv i sina berättelser och då kan det vara bra att ha lite lugnare bitar där det kommer till karaktärernas utveckling.

En annan bit som man hittar i hans böcker är att man lär känna en person, som på något sätt är involverad i fallet, denna person följer man mera. Här har vi dottern till den mördade prästen, hur hon hanterar detta och sedan även hur hon börjar en egen utredning. Det är intressant att följa en sådan person, det ger ett djup i själva fallet och här blir det även spännande med en privatutredning.

Språket är lätt att ta till sig och flyter på riktigt bra, det är i klarspråk och inga krångliga omskrivningar. Men det är samtidigt beskrivande så att man kan leva sig in i handlingen, känna vad personer känner, se miljöerna och fångas av spänningens ögonblick.

Mats Ahlstedt levererar ännu en bok som bjuder på underhållning, intressanta och spännande händelser, samt en intrig med ett slut som jag tror kommer att gripa tag i de flesta. Han visar att han är ett säkert kort att köra med om man vill ha en bra deckare med kvalité.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Dödsängeln (Sören Högström och Fatima Wallinder #1)
Violinisten (Sören Högström och Fatima Wallinder #2)
Den röda damcykeln (Sören Högström och Fatima Wallinder #3)
Mordet på Ragnhildsholmen (Sören Högström och Fatima Wallinder #4)
Dömd för livet (Sören Högström och Fatima Wallinder #5)
Dockmakarens dotter (Sören Högström och Fatima Wallinder #6)
Trasdockorna (Sören Högström och Fatima Wallinder #7
Ondskans spår (Sören Högström och Fatima Wallinder #8)
När inget annat återstår (Ella Werner #1)
Öga för öga, tand för tand (Ella Werner #2)
Den sista vilan (Fatima Wallinder #9)
Ondskans ansikte (Ella Werner #3)
Fruktans hus (Fatima Wallinder #10)
Trojanen (Ella Werner #4)
Upprättelsen (Fatima Wallinder #11)
Guldmakaren (Ella Werner #5)
Osynligt offer (Fatima Wallinder #12)
Hanteraren (Ella Werner #6)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar