lördag 14 november 2026

Jenny Rogneby: Ljusfront

Titel: Ljusfront
Författare: Jenny Rogneby
Sidantal: 576
Förlag: Bookmark

Baksidestext:

Vintern ligger tung över Boden när en kvinna hittar gör ett fruktansvärt fynd i sin tonårssons rum: i en plastpåse hittar hon en avhuggen hand. Sonen är spårlöst försvunnen och en sökinsats drar genast igång. Fadern, som är överste inom Försvarsmakten, har en central roll i en kommande Natoövning i Norrbotten. När misstankarna riktas mot sonen växer händelsen snabbt från en familjs mardröm till ett hot mot rikets säkerhet.

Förhörsledarna Annie Altin och Alexander Tilly skickas norrut från Stockholm för att bistå utredningen. De möts av kyla, misstänksamhet och ett fall som blottlägger hemligheter i den till synes lugna småstaden. Samtidigt närmar sig Natoövningen, och hemligstämplade dokument har läckt ut till obehöriga.

Mina tankar:

Detta är den andra delen i serien Förhörsledarna, första delen heter De märkta barnen.

Boken är rätt så fristående men jag rekommenderar ändå att man läser den första boken först för att få lära känna de centrala karaktärerna från början.

Även om det handlar om poliser som utreder ett fall så känner jag att denna är något anat än det man kanske är van med när det kommer till deckare med poliser som utreder ett brott. Här har vi något som jag mer skulle säga är en thriller, man brukar säga internationell thriller när det rör sig om händelser och ämnen som berör mer än ett land. Och som denna berättelse utvecklar sig, vill inte säga för mycket, så passar den absolut in på detta, även om den stannar kvar i Sverige. Handlingen kommer som en frisk vind.

Författaren är uppväxt vid Boden och hon skriver i slutorden att hon ville skildra en annan miljö än storstaden. Och det gör hon med bravur, miljön blir nästan en egen karaktär. Jag har aldrig varit norrut i landet men så bra som hon beskriver det här så känns det som att man har besökt de mörkaste och kallaste ställena i Sverige. Även om det låter dystert så får hon även till en ton som ger en känsla av att det är storslaget och något som man kanske skulle kalla även exotiskt. Här står verkligen naturen precis utanför dörren och den är inte tam, det är vild och kräver respekt.

Utöver att skildra miljön så bra så levererar hon även en intrig som inte går av för hackor. När lager efter lager läggs fram och man ser mer och mer av den stora bilden så blir det så spännande att man verkligen inte kan lägga ifrån sig boken.

Något som jag sett i författarens tidigare böcker är att hon inte bara vill leverera en spännande berättelse som skall underhålla, vilket hon absolut gör varje gång. Nej hon har även ett djup i sina böcker som får en att känna. Varje bok har ett viktigt ämne, som berör och engagerar läsaren. Likaså är det i denna bok också.

Detta är en fulländad bok som levererar precis allt man kan begära och förvänta sig. Jag håller Jenny Rogneby som en av mina absoluta favoriter när det kommer till spänningsromaner, för mig är hon ett säkert kort som jag tryggt kan luta tillbaka på när hon kommer med en ny bok.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Leona - Tärningen är kastad (Leona #1)
Leona - Alla medel tillåtna (Leona #2)
Leona - Utan mänskligt värde (Leona #3)
Leona - Ur aska i eld (Leona #4)
Leona - Öga för öga (Leona #5)
Medlaren (Medlaren Angela Lans #1)
Vittnet (Medlaren Angela Lans #2)
Offret (Medlaren Angela Lans #3)
De märkta barnen (Förhörsledarna #1)

Följ mig på Facebook eller Instagram 
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar.se

torsdag 12 november 2026

David Renklint: Stulet blod

Titel: Stulet blod
Författare: David Renklint
Sidantal: 102
Förlag: Bokförlaget Hedvig

Baksidestext:

Sindra och Wille hårdtränar för att bli bättre på att använda sina krafter. Samtidigt försöker de ta reda på mer om det skumma företaget Stella som verkar ha kidnappat Moa.

Plötsligt dyker en av männen från Stella upp i skolan. Han erbjuder alla elever att lämna blod för hälsokontroll. Men Sindra förstår att blodet i själva verket ska användas för att hitta fler unga med krafter. Sindra och Wille måste bryta sin in i Stellas labb och förstöra proverna innan de testas.

Mina tankar:

Detta är den tredje delen i Strömångeserien. De tidigare heter Kraften vaknar och Vittring.

Bokförlaget Hedvig ger ut lättlästa böcker, alltså böcker som är skrivna så att personer med lässvårigheter skall ha lättare att läsa. Det är ett lite enklare språk och mera rakt på sak när det kommer till handlingen, det är inte många namngivna karaktärer och det är inga direkta sidospår i handlingen.

Det vi har här är en superhjälteberättelse och måste säga att det är lite av det mörkare håller, vilket en del av dessa berättelser kan vara. Mörka och nästan brutala. Tycker att författaren fångar riktigt bra känslan när det kommer till superhjältar, och då vara i det första stadiet när man är ung och precis upptäckt att man har krafter och inte riktigt behärskar dem.

Böckerna i denna serie är korta, vilket är poängen med lättlästa böcker. Man skall läsa serien från början för det är en enda lång sammanhängande berättelse, vilket man känner av när man läser denna bok, det är som ett kliv ned i en större berättelse.

Då berättelsen håller sig kort och svävar inte ut så blir det ett mera högt tempo i berättelsen. Det är spännande och man känner ändå att det målas upp bra och man ser lätt de olika scenerna inne i huvudet.

Denna kom ut 2022 och den slutar så att det finns en plan för en fortsättning. Jag har ännu inte sett att någon fjärde bok är på gång men jag håller tummarna för att det gör det. Jag förstår att det är en liten nischad bit i bokbranschen med lättlästa böcker men jag ser inga problem i att läsa lättlästa böcker som en avkoppling. Det behövs inga tunga texter för att man skall underhållas och även få ut något av böckerna.

Tidigare omdömen om författaren:

Det går en liten ängel
Järvflickan
Blixtbarn (Blixtbarn #1)
Kraften vaknar (Strömånge #1)
Vittring (Strömånge #2)
Blixtregn (Blixtbarn #2)
Järnhanden (Dolkbäraren #1)
Jag dödar en

Följ mig på Facebook eller Instagram
 

Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar.se

tisdag 10 november 2026

Elinor Kapp: Mareld

Titel: Mareld
Författare: Elinor Kapp
Sidantal: 352
Förlag: Bokfabriken

Baksidestext:

En man hittas svårt misshandlad i roddbåten Röde orm. När offret avlider och det blir uppenbart att fler medlemmar i roddföreningen är i fara trappas jakten på mördaren upp. Vem har skäl att önska livet ur roddlaget? Eddie Öhlund och hans kollegor kämpar mot klockan för att lösa fallet. Eddie slits mellan jobbet, familjen och de ständiga kraven om hjälp från tonårsdottern Noras mamma. Det sista han vill är att väcka sambon Stellas svartsjuka.

Samtidigt försöker Stella hålla hotellet Salta stänk flytande. Efter den förödande branden är renoveringen redan försenad, om de inte blir klara innan sommarsäsongen är över hotar konkursen. Någon saboterar renoveringen och hotellet blir utsatt för stölder, och det bli allt svårare att skilja vän från fiende. När stulna föremål oväntat hittas i Eddies dotters skåp, ställs allt på sin spets, vem kan Stella egentligen lita på?

Mina tankar:

Detta är den sjätte delen i serien Mord i skärgården.

Jag rekommenderar att man läser böckerna i rätt ordning, varje bok är fristående när det kommer till det aktuella fallet, men det är mycket som hänger med från tidigare böcker när det kommer till hur karaktärernas liv utvecklar sig.

Om man skall försöka placera in denna från mysiga deckare till blodiga deckare så kommer denna serie ungefär i mitten, något mera åt det snällare hållet. Själva bitarna med utredningen och fallet i sig är en renodlad deckare, men det som gör att den blir lite snällare är att författaren väljer att lägga stor vikt på relationerna karaktärerna emellan. Och i denna bok så händer det mycket på den fronten, vill inte avslöja något mera.

Sedan är det något speciellt med skärgårdsmiljö, vet inte om det är för att jag själv bor på västkusten eller om det är att andra känner av detta också även om man inte bor vid havet. Lite mindre samhälle än storstäderna, det blir en annan stämning, en mera personlig då befolkningen känner varandra på något sätt i stället för den stora anonymiteten som råder i större städer. Saltstänket från havet är något speciellt också.

Boken är grovt sagt uppdelat i tre röda trådar. Dels fallet i sig som Eddie och de andra poliserna försöker få en rätsida på. Men även hans sambo Stella som har fått tagit över driften av ett hotell från sin syster, något som inte är det lättaste då det behöver renoveras efter en brand. Sedan finns det en tråd som berör mamman till Eddies dotter Nora, hon gör saker som man kan säga riskerar att Eddies lycka med Stella kan skära sig.

Jag tycker att författaren får till det en bra balans mellan spänning och privatlivet. Vet att en del vill ha endast utredningsdelen när de läser deckare, men jag tycker att båda sakerna fungerar på sina sätt. Här känner jag att man mera träder in bland levande personer, får ta del av deras liv, stora som små problem. Man får en större bild än om man bara hade följt själva utredningen.

Det är ett språk som är lätt att ta till sig och jag tycker att författaren målar upp bra när det kommer till miljöer. Både spännande och intressant när det kommer till intrigen som det mera privata för karaktärerna.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Sjörök (Mord i skärgården #1)
Dödsjö (Mord i skärgården #2)
Dyningar (Mord i skärgården #3)
Strandvaskaren (Mord i skärgården #4)
Gasten (Mord i skärgården #5)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

tisdag 3 november 2026

Patrik Centerwall: Memento mortuorum

Titel: Memento mortuorum
Författare: Patrik Centerwall
Sidantal: 47

Baksidestext:

Två science fiction-noveller om det sista vi förlorar.

I den ena är sorgen förbjuden och minnen har blivit en form av motstånd. I den andra erbjuder artificiell intelligens möjligheten att fortsätta tala med den som har dött.

Mina tankar:

Detta är en liten bok som innehåller två noveller, En sista kram och Mammas kopia. Det är science fiction, men kanske inte så långt in i framtiden. Båda novellerna visar upp nästan en kusligt träffsäker bild om hur en möjlig framtid kan se ut.

I den första novellen, En sista kram, så har man kommit fram till att världen är bättre utan vissa negativa tankar, det är dessa tankar som leder fram till allt det onda som händer. Bland dessa ingår sorg, i stället för att sörja och komma ihåg de som dör så skall man gå vidare, radera alla spår efter den döda. Det har dock uppstått en, om man skall kalla det för, motståndsrörelse som arbetar i det dolda. Här kan man få sörja och minnas.

I den andra, Mammas kopia, så är det möjligt att med AI att ha kvar personen som dör. Personen kan spela in sig, eller ladda ner, så kan en AI sedan låta en fortsätta att prata och diskutera med denne. Det finns såklart en viss tvekan till detta, är det verkligen personens tankar som AI använder sig av eller hittar den endast på saker.

Man ser en röd tråd i dessa två noveller, som gör att de sitter bra ihop i denna bok. Båda har en lågmäld och långsam stil. Det är stora frågor som de tar upp, döden och sorgen som kommer med den. Novellerna kanske inte ger några svar utan lämnar efter sig något att tänka på, precis som titeln säger.

Har man läst något innan av Patrik Centerwall så kommer man att känna igen hans stil. Det ligger något djupare bakom varje novell som man skriver. Visst så ligger det huvudsakligen att på något sätt underhålla, men Patrik har även något att säga. Han vill få läsaren att tänka och känna för det finns en mening i det underliggande och i kärnan av varje novell.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Skymningssång
Klockan och spegeln
Julgransplundringen

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

måndag 2 november 2026

Björn Hellberg: Friherren

Titel: Friherren
Författare: Björn Hellberg
Sidantal: 309
Förlag: Lind & Co

Baksidestext:

Bohemen Sven-Magnus Baron, ofta kallad Friherren, övertalas av en vän att följa med på guldvaskning i Småland. Resan bildar upptakt till en brottshärva med ingredienser som flammande passion, egenvinning och mänsklig ondska. Kommissarie Sten Wall leder den snåriga utredningen och ställs inför knepiga utmaningar när han försöker lösa fallet.

Mina tankar:

Detta är den trettionde boken om Sten Wall och de andra poliserna i Staden.

Man brukar säga att serier är fristående fast de inte egentligen är det, det finns en röd tråd som går igenom hela serien och även att de återkommande karaktärerna förändrar sig genom serien, om det är att de blir äldre, händer saker i deras privata liv och så vidare.

Här har vi faktiskt en serie som man kan säga är fristående, för det finns ingen röd tråd som följer igenom böckerna. Har man inte läst någon tidigare så är det bara att hugga tag i den som man tycker är intressant. Varje bok har sitt avslutande fall och det tas mer eller mindre aldrig upp tidigare händelser.

I denna serie så kan man nästan säga att tiden står stilla i Staden, i alla fall om man ser till huvudkaraktären Sten Wall, som vägrar att åldras, han har stannat i en pensionärsnära ålder. Detta nämner Hellberg i förordet för Sten Wall skulle nu vara 102 år gammal. Det som däremot förändrar sig är samhället runt Wall, det följer med i tiden.

Att ta upp en bok av Hellberg är alltid som att återvända till en gammal bekant, man vet precis vad det man har att vänta sig. Det är en lite långsammare deckare, inte som de mera moderna som pulserar adrenalin sida efter sida. Här har man mera en hård karamell som man suger på och njuter av.

Det blandas med spänning och humor, en som man väl känner igen när det kommer till Björn, alltså att leka med ordens betydelse. Som vanligt så målas de nya karaktärerna, de som berörs på något sätt av det aktuella fallet, med ett djup. De får sin tid att bli personligheter. Sten Wall och de andra poliserna finns där mera som att hålla ihop handlingen, styra den mot rätt håll och förhoppningsvis lösa fallet.

Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en lättläst deckare som bjuder på värme och spänning, humor som blandas med ond bråd död och några personers livsöden.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Gråt I Mörker (Sten Wall)
Likspett (Sten Wall)
Snöfallet
Narrspegel (Sten Wall)
Lastbart (Sten Wall)
Vena amoris (Sten Wall)
Den ultimata stölden (Sten Wall)
Rendezvous (Sten Wall)
Villostråt (Sten Wall)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

torsdag 29 oktober 2026

Tobias Söderlund: Parasiten

Titel: Parasiten
Författare: Tobias Söderlund
Sidantal: 102
Förlag: Bonnier Carlsen

Baksidestext:

Det bränner och bultar i Gilberts hand. Någonting rör sig under huden, och det växer snabbt. Vad är det för något?

En ledtråd verkar finnas i källaren som hans obehagliga styvpappa alltid håller låst. Gilbert måste ta sig ner dit och hitta ett sätt bli av med det hemska, innan det tar död på honom.

Mina tankar:

Detta är en skräckbok som riktar sig till ålders 9-12 men utförandet och stilen gör att även äldre, till och med vuxna med en kärlek till skräcken kan läsa denna.

Jag och författaren är inne på helt samma spår. Att man redan i tidig ålder skall skolas in i skräckens underbara värld. Författaren har skrivit ett tiotal böcker tidigare och de är alla på något sätt skräck, det har handlat om spöken och andra vålnader även om UFO:n och om AI. Här har vi en mera rakt på sak skräck, vill inte avslöja allt för mycket men kan säga att författaren inte sparar på krutet i denna bok. Även om den är anpassad till en yngre publik så har han inte legat på latsidan när det kommer till skräckdelen. Det kan vara till och med att det är hans mest skräckiga bok.

Jag njöt av lässtunden och jag kunde verkligen se hur detta man gjorde en film av denna berättelse, eller varför inte ett avsnitt i en skräckserie. Allt satt precis som det skulle, blodigt, osäkerhet vad som pågår, mörka hemligheter.

Nu är det skräck som är den centrala kärnan i historien, men en bra skräckberättelse har en grund av något annat som den står på. Här har vi en pojke och hans gravida mamma som flyttar in hos pojkens styvpappa. Just detta att flytta in hos någon som mer eller mindre är okänd för en känner jag kan vara ett stort ämne för många och även något som man kan relatera till. Hur gör man för att anpassa sig när någon ny kommer in i familjen?

En helt underbar skräckpärla som jag rekommenderar till alla, speciellt då till barn som vill ha en läskig bok men även till vuxna som gillar skräck, den är skriven så att man även som vuxen får ut mycket av boken.

Jag har sagt det förut och säger det igen, Tobias Söderlund har skrivit ett gäng helt underbara skräckböcker för barn och ungdomar. Han fångar precis allt det som krävs för att få till en bra och ruskig berättelse. Jag vill så gärna se en skräckbok från Tobias som riktar sig i huvudsak till vuxna, jag kanske blåser upp mina förväntningar till något som inte går att leva upp till. Men jag tänker att om han skriver så bra skräck till barn och ungdomar, där man ändå måste hejda sig, vad skulle då hända om man inte hade några spärrar allt. Det skulle helt enkelt bli underbart.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Prästgårdens hemlighet (Spökkameran #1)
Ljusklotets mysterium (Spökkameran #2)
Slottsruinens förbannelse (Spökkameran #3)
Mysteriet på kyrkogården (Spökhunden Buster #1)
Docksamlarens hus (Spökhunden Buster #2)
Den hemliga operationen (Spökhunden Buster #3)
En mardröm i källaren (Spökhunden Buster #4)
Dödens bio (Spökhunden Buster #5)
Skräckslottet (Spökhunden Buster #6)
Spökraketen
Mördaren i huset

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar

tisdag 27 oktober 2026

Gabriella Ullberg Westin: Springpojken

Titel: Springpojken
Författare: Gabriella Ullberg Westin
Sidantal: 398
Förlag: HarperCollins

Baksidestext:

Dagen efter studenten hittas artonåriga Tindra Edvinsson knivskuren till döds på utsiktsplatsen Köpmanberget. Mordet påminner om ett fall för tjugo år sedan då en ung kvinna försvann spårlöst från sin studentfest.

Kriminalinspektör Johan Rokka kopplas in på mordet. Men det väcker plågsamma minnen till liv - den försvunna kvinnan var hans ungdomskärlek Fanny - och parallellt med utredningen börjar han gräva i det gamla fallet. Snart kommer Rokka i kontakt med den grovt kriminella världen och plötsligt står han återigen öga mot öga med en person han helst av allt velat glömma. Hur långt ska han behöva gå för att lämna sitt tidigare liv bakom sig för gott?

Mina tankar:

Detta är den andra boken i serien Morden i Hudiksvall, som inleddes med Ensamfjäril.

Jag rekommenderar att man läser böckerna i rätt ordning, även om de i sig är rätt så fristående när det kommer till det aktuella fallet så finns det en röd tråd som följer med igenom serien.

En ung kvinna hittas mördad, knivskuren. Kriminalinspektör Johan Rokka sätts på fallet och det dröjer inte länge innan han känner en personlig koppling. Det påminner honom om när hans ungdomskärlek försvann för att aldrig mer ses.

I den första versionen av författarens debutbok så är det en del beskrivande sexscener, detta är mer eller mindre borta i senare utgåvor. Här i fortsättningen så förekommer det även här en del kryddiga scener. En del kanske känner att det blir för mycket men jag känner att det inte tar överhand och det enda som jag kan påminna mig om är filmen Basic Instinct, en psykologisk thriller med just inslag av detta. Visst kryddar det till handlingen men det har även en poäng.

I grund och botten så är det först och främst en spänningsroman och här tycker jag att författaren får till det riktigt bra. Det är spännande och jag själv känner att det är intressant när det blir lite av ett personligt intresse för Johan Rokka att lösa fallet. Har det någon koppling till hans försvunna ungdomskärlek eller är det endast hans inre demoner som spökar och ställer till det för honom.

Det flyter på riktigt bra och det är ett behagligt språk som är lätt att ta till sig, samtidigt som det är inlevelserikt. Med en bra intrig så håller boken kvar sina läsare och man måste få reda på hur allt ligger till.

Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en spännande deckare som levererar intressanta karaktärer och även kanske en och annan insikt i hur det står till i samhället. Jag ligger lite efter med denna serie, tror det finns åtta böcker, jag ser fram emot att fortsätta på serien, samt författarens andra böcker.

Omdömen om tidigare böcker av författaren:

Ensamfjäril (Morden i Hudiksvall #1)

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar