torsdag 17 augusti 2023

Elin Edberg: Likfarmen

Titel: Likfarmen
Författare: Elin Edberg
Sidantal: 111
Förlag: Simusdotter Förlag

Baksidestext:

”Luften i rummet är skämd. Stilla. Hon vet precis vad det luktar. Död.”

Sharon Miller har flyttat från Tennessee till en liten avkrok på den västerbottniska landsbygden för att vara med och starta upp ett rättstafonomiskt center där man studerar hur döda kroppar bryts ner under olika förhållanden. Med sig har hon sin fru Hélène, som genom sin bröstcancerdiagnos gjort att döden kommit obehagligt nära. När det värsta sker, hur länge kan du ljuga för dig själv? Och kan man bli galen av sorg?

Mina tankar:

Detta är författarens debutroman men hon har medverkat tidigare i antologier.

Det vi möter här är en slags skräckroman som är fullt med känslor som rör sig åt det sorgliga och deprimerande hållet. Vi har här en kvinna, Sharon Miller, som flyttat till Sverige för att jobba på en så kallad likfarm, ett ställe där man forskar på döda kroppar genom att lägga dem i olika miljöer och se hur de bryts ned.

Döden är en ständig närvaro i Sharons jobb, det har blivit en naturlig sak för henne och den skrämmer henne inte, eller i alla fall har den inte gjort det förut. Med sig till Sverige har hon även sin fru som är cancersjuk. Döden har kommit till Sharon även utanför jobbet.

Sharon är en karaktär som är på bristningsgränsen, stressen med ett nytt jobb och med en sjuk partner visar sig att vara för mycket för henne. Det börjar inte länge innan hon börjar se saker i syner, eller gör hon det? Som läsare så vet vi inte säkert och vi hålls på halster, men på vägen så får vi en del hintar.

Skräcken i boken är mera krypande än pang på. I stället för monster eller blodtörstiga mördare så är det tanken om döden som är skräcken. Hur ställer man sig när man står ansikte mot ansikte mot det oundvikliga? Författaren väcker absolut en hel del tankar om detta.

Jag skall ge en liten varning till alla som är känsliga när det kommer till det mera morbida, eller vad man nu skall kalla det. De döda kropparna och deras olika nedbrytningsstadium beskrivs verkligen ingående både när det kommer till utseende och lukt. Så jag tror inte boken kommer att vara för alla när det kommer till detta. Men tål man det mera grafiska beskrivna så kommer man att ha en berättelse som berör mänskligt psyke och kärlek.

Språket är riktigt målande och flyter på mer eller mindre som poetiskt vatten. Nu vet jag inte vad författaren har för bakgrund men det känns som att om inte hon jobbar på något sätt med något liknande så har hon i alla fall gjort en redig undersökning. Allt känns verkligen autentiskt, dock så vet jag inte om det är det då jag inte har någon egen erfarenhet, men hon har i alla fall i mina ögon fått till det.

Det är verkligen en naken och närgående bild vi får av en karaktär som är på gränsen att bryta ihop. Spöken, verkligen eller inbillade, jagar henne och genom att författaren inte säger saker rakt ut så får vi som läsare läsa mellan raderna och lägga pussel om hur det verkligen ligger till. Dock så skall jag säga att jag innan började läsa boken hade en idé om hur det hela låg till, men ändå så var jag inte helt säker.

Jag rekommenderar denna till alla som vill ha en skräck som är finstämd samtidigt som den kryper under huden på dig´. Det är psykologiskt och en djup karaktärsbild som vi får berättad för oss. Dock så är det just nu svårt att få tag i boken, förlaget lades ner tidigare i år, så all deras utgivning har försvunnit från handeln, så det är begagnad man får leta efter. Eller så får man vänta ett tag, för det finns ett annat förlag som bestämt sig för att ge ut den igen, då först preliminärt nästa år.

Följ mig på Facebook eller Instagram 
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Se vad andra tyckte om boken: Bokbloggar.se

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar