onsdag 29 maj 2019

David Renklint: Det Går En Liten Ängel

Titel: Det Går En Liten Ängel
Författare: David Renklint
Sidantal: 190
Förlag: Miramir Förlag/Whip Media 

Ett recensionsex från förlaget, tackar så mycket. 

Handling:

Vi träffas i en stödgrupp för folk som utsatts för övernaturliga attacker. Hon, som tappade tänderna när hon nästan blev dränkt i Alviken. Jag, som har Den bakom mig. Den som viskar jag älskar dig och som kvävde mina föräldrar när jag var liten. I en stuga vid Alviken utanför Leksand ligger hennes pappa döende i cancer. Jag följer med henne dit, till viken som fortfarande dränker människor efter att de tappat tänderna och fått benen krossade. Jag vill veta vad som finns i Alviken. Behöver veta.

Mina tankar:

Detta är David Renklint debutroman men det är inte mitt första möte med hans texter, han har även medverkat i några antologier som jag läst, Jul Igen och Grimm. Detta är en snyggt paketerad skräckberättelse.

Man kommer rätt in i handlingen och med bara några meningar är man fast i denna historia. Man blir nyfiken på karaktärerna man möter och undrar vad de är för några och vad som ligger dolt i deras förflutna, för man anar att det finns en del under ytan. Mer än ögat först ser.

Jag gillar hur David Renklint håller uppe mystiken genom hela boken. Vi får bit för bit av bakgrunden förklarat för oss. Man misstänker lite på resan gång vad som har hänt och det knyts ihop riktigt bra på slutet. Jag gillar att jag medans jag läste boken tänkte på hur häftigt det skulle vara att läsa en berättelse som innehöll en speciell grej och utan att få det till hundra förklarat så tolkar jag det att just denna boken hade det, skall inte säga mera för vill inte förstöra om man inte läst boken.

Och när det kommer till skräckböcker så kommer ju kanske den viktigaste frågan av dem alla. Hur är det med själva skräckdelen av berättelsen? Ger den rysningar och/eller kanske illamående av äckel? Och jag kan säga att denna lever verkligen upp till detta. Jag personligen blev kanske inte rädd när jag läste denna, har nog härdat mig för mycket för detta. Men jag, även om det låter konstigt, njöt av stunderna av skräck som dyker upp i boken. De är bra beskrivna och man känner att man är där mitt i det ruskig och äckliga, för även äcklighet av olika grader förekommer i boken och då menar jag äckel på ett positivt sätt. Det är en konst att få till skräck så att det verkligen fungerar och speciellt i textform, film är lättare då man kan använda saker som ljud och jump scare, i textform får man förlita sig på att den som läser klarar av att leva sig in handlingen. Och Renklint klarar verkligen att förflytta läsaren till ögonblicken och får pulsen att rusa. Stort plus till detta.

Det är ett behagligt språk som är målande och lätt att ta till sig. Med en intressant handling och de korta kapitel som boken har flyger sidorna snabbt förbi, man har svårt att lägga ifrån sig boken innan sista sidan är utläst. Och när sista sidan är klar så vill man ha mera av denna författare. En riktigt bra debut som jag hoppas på att fler upptäcker och att detta är början till en lång karriär.

Häftad Bokus Adlibris

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Bokbloggar.se

torsdag 23 maj 2019

David Baldacci: Lång Väg Till Rättvisa


Titel: Lång Väg Till Rättvisa
Författare: David Baldacci
Sidantal: 411
Förlag: Bokfabriken 

Ett recensionsex från förlaget, tackar så mycket. 

Handling:

När Atlee Pines var sex år blev hennes tvillingsyster, Mercy, kidnappad av en okänd man. Han valde mellan de två med en ramsa. Atlee återsåg aldrig sin syster och fick aldrig reda på vad som hände henne. Tre decennier senare jobbar Atlee för FBI:s Arizona-avdelning med ensamt ansvar för Grand Canyon. När en turist försvinner spårlöst djupt inne i Grand Canyon kallas hon in för att leda utredningen.

Mina tankar:

Lång Väg Till Rättvisa är den senaste översatta boken (kommer ytterligare två till översättningar i år) av den mycket produktiva författaren David Baldacci, som sedan debuten med Absolut Makt 1996 har gett ut ungefär fyrtio böcker.

I denna bok möter vi en ny karaktär och detta är starten på en ny serie. Atlee Pine är en kvinna som går lite utanför normen. Då hon är före detta tyngdlyftare är hon kraftig och lång, hon har även ett mörker inom sig, en skuldkänsla över att det var hennes tvillingsyster och inte hon som blev kidnappad som barn. Detta har fått henne att känna att hon måste göra rätt här i världen inte bara för hennes skuld utan även för sin syster. Hon är en stark karaktär både fysiskt och psykiskt på detta sätt. Hon låter sig inte köras med och är lite av en ensamvarg som vill göra saker på sitt sätt, därför har hon valt en avdelning som hon jobbar ensam på.

Det jag misstänker kommer vara den röda tråden igenom denna serie är just kidnappningen av hennes tvillingsyster. I början av denna bok har hon fått upp några ledtrådar om vad som kan ha hänt systern. Denna skuld som hon känner gör henne till en mångbottnad karaktär och elden som driver henne att fortsätta med det hon sätter sig till att göra.

Att hon är en ensamvarg betyder inte att hon är totalt ensam, hon har även en trogen kollega i sin sekreterare Carol Blum som även hon är lite av en annorlunda karaktär. Hon är en tuff äldre kvinna som säger precis det hon tycker. Hon är en riktig färgklick.

Nu är det ett tag sedan jag läste en bok av David Baldacci, det var cirka tio år sedan men när jag läser denna så känner jag med detsamma igen stilen. Han rör sig som vanligt bland agenter eller annat rättsväsen och ofta finns det en konspiration av någon grad. Precis så är det även i denna och jag tror att om man gillat hans tidigare böcker så kommer man även att gilla denna. Jag misstänker att det går lite på automatik för honom nu när han skriver böcker då han verkligen har fått in rutinen och att han håller sig till samma områden i dem. Men det fungerar och underhåller för stunden som man läser boken och det är en intressant karaktär vi har i Atlee Pine som sticker ut en del.

Det känns även att han gör ett bra arbete när det kommer till miljöer för han beskriver verkligen Grand Canyon ingående och man kan verkligen känna denna unika miljö, dock misstänker jag att det är svårt att ta till sig verkligen hur mäktig detta område är. Men man får i alla fall en aning.

Jag ser fram emot fler böcker med Atlee Pine och under tiden jag väntar på den har jag planer på att ta igen de böcker jag har missat att läsa under dessa tio år som jag inte läst någon Baldacci.

Inbunden Bokus Adlibris
Pocket Bokus Adlibris
E-bok Bokus Adlibris

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Bokbloggar.se

fredag 17 maj 2019

Karolina Bjällerstedt Mickos: Dorei

Titel: Dorei
Författare: Karolina Bjällerstedt Mickos
Sidantal: 412
Förlag: Fafner Förlag

Ett recensionsex från förlaget, tackar så mycket.

Handling:

Larona kämpar förtvivlat för att återupprätta et fallna Storriket, och när hela Norrstad står i lågor inser hon att en nyföda kronprinsessan Berilen måste föras i säkerhet. Uppdraget går till Dorei, en ung kvinna med ovanliga krafter. Som skydd får hon med sig soldaten Turq, duvpojken Gambor och den mystiske Sagern.

Mina tankar:

Detta är Karolina Bjällerstedt Mickos avslutande del i fantasytrilogin Till Esperani. Denna del kom ut för första gången 2004 men har nu (2019) gets ut av Fafner Förlag i en lätt omarbetad version. Man har inte gjort några större ändringar utan finputsat på texten lite till.

Jag anser att man bör ha läst de två tidigare delarna för att förstå handlingen till fullo. En del saker som började växa fram i tidigare delarna blommar ut för fullt i denna. Det har gått en tid sedan förra boken och en del förändringar i världen har hänt. Man får inte klart för sig allt som har lett till detta men man får tillräckligt med information för att kunna ta till sig handlingen och den fortsatta berättelsen. Man får lite själv tänka ut vad som har hänt mellan böckerna.

I de tidigare delarna fanns det näst intill ingen magi. Vi fick lite aningar om den men den gjorde inget väsen av sig. Dock i denna är det lite annorlunda. Gnistan som vi fick bekanta oss lite med tidigare har nu växt sig starkt och fungerar som en slags magi med andeväsen. Det var lite svårt att ta till sig att det nu fanns en magi som spelade en stor roll i det hela. Men ju mer man bekantar sig med den bestå mera naturligt känns den i denna värld. Det är som att den har funnits där hela tiden bara att den legat och slumrat och först nu har väckts.

Det är en bråkig skara karaktärer vi möter i den gruppen som skall ta sig till räddning. Det är en lång resa och de olika karaktärerna går inte alltid ihop fast ändå finner de något gemensamt som håller dem ihop och fortsätter mot sitt mål. Det är inte bara en resa genom ett land utan för många av karaktärerna blir det även en inre resa där de får möta sina egna tankegångar och åsikter. De utvecklas både som personer och som en gemensam grupp.

Språket är likt de tidigare böckerna riktigt bra och genomarbetat. Karaktärerna är bra uppmålade och får sin egen röst. Jag hoppas med att denna nyutgivning av böckerna att flera får upp ögonen för denna trilogi, jag själv missade dem totalt när de kom ut första gången. Man får hoppas på att detta leder till att vi i framtiden får läsa fler fantastiska berättelser av Karolina för hon bevisar verkligen med dessa tre böcker att hon behärskar konsten.

Omdömen om tidigare böcker i serien:
Mantor
Larona

Häftad Bokus Adlibris
E-bok Bokus Adlibris

Följ mig på Facebook eller Instagram
Bokbloggar.nu - Samlar bloggar om litteratur
Bokbloggar.se